Stenkoll 1
miljö att samhället växer. I Stockholm flyttar 35
–40 000 personer in per år. Det betyder att många ton ballast ska transporteras in i regionen. Och förändringarna gäller inte bara nybyggnation, restaurering kräver också material, säger Sven Wallman. Han anser att man måste sätta ett generellt pris på miljön. Ett hållbart samhälle bör ha ett översiktsperspektiv. På tio år har många av de täkter, terminaler och mellanlagringar som fanns i Stockholmsregionen försvunnit. Samhället förlorar på att dessa alltid måste flytta sig, att andra värden alltid går före. Dock, det finns hopp om förståelse: under 2011 tog SGU och länsstyrelsen i Uppsala ett initiativ till en materialförsörjningsplan. Frågorna diskuteras tillsammans med kommuner och branschfolk. Man tittade på vilka flöden som finns i samhället, vart materialet går och hur mycket av det som används. – Det har funnits initiativ tidigare men inte på samma nivå som i Uppsalaexemplet, säger Sven Wallman. industrier i Stockholmsområdet låg tidigare centralt men har flyttats ut efterhand. Lokal betongfabrik Anders ekegren, stadsbyggnadskommunalråd i solna och ordförande i ksL:s miljö- och samhällsutvecklingsberedning Frågan om bra lagring av sand och grus går inte åt rätt håll. Det menar Anders Ekegren, stadsbyggnadskommunalråd i Solna och ordförande i KSL:s (Kommunförbundet Stockholms Läns), miljö- och samhällsutvecklingsberedning. Täkter och terminaler konkurrerar om mark med kontorsoch bostadsbyggande och det lönar sig mer att bygga än att arbeta med grus- och sandtillförsel. – Typexemplet är Västra Kungsholmen där det tidigare låg en bra belägen terminal. Den försvann till förmån för bland annat bostäder. Många 42 krossordet # 117 Betongstationerna och cementtillverkningen däremot läggs ofta i samband med stora projekt. Det är positivt, tycker Anders Ekegren. På så sätt kortar man transporterna, stora bilar körs till betongstationerna och mindre fordon kan köra ut betongen. Bergmaterialterminalerna blir ofta förlorarna, få vill förlägga dem nära bostadsområdena. I hans egen kommun Solna har både Nationalarenan och Nya Karolinska haft anläggningarna i närheten av arbetet. Två betongstationer och en kross har hållits på med tillfälligt bygglov väldigt länge. Så småningom kommer de bofasta att motsätta sig det, tror han. – Intressena står emot varandra. Samtidigt är det väldigt bra att människor bor och jobbar centralt i regionen – det innebär att en större andel människor åker kollektivt, vilket gynnar miljön. För att lösa ekvationen skulle man enligt Anders Ekegren behöva titta på det halvcentrala bandet strax utanför Stockholms innerstad, till exempel Sundbyberg, Liljeholmen och Solna. Där byggs det i nuläget väldigt mycket och ett sten- och sandprojekt vore positivt, liksom en lokal betongfabrik med möjlighet till mellanlagring av mindre massor. Men järnvägsnätet har fortfarande en svår kapacitetsbrist. Redan innan Citybanan är färdig finns en uppdämd efterfrågan av olika typer av transporter och ett jättebehov av att öka turtätheten på existerande linjer. – Båttransporter tror jag kan vara den mest framkomliga lösningen. Mycket av verksamheten ombesörjs med ballast från närområdet. Utifrån den bilden borde det kunna konkurrera med lastbilstrafik, säger Anders Ekegren. Han hävdar att kommunerna inte tar sitt ansvar för samordningen i Stockholms län. Ute i landet är tillväxttrycket lägre och det är inte långt till närmsta täkt. Ingenstans i Sverige finns en trafikproblematik som i Stockholm. – För två år sedan fanns ett större fokus, från politiskt håll genomförde vi seminarier och liknande kring de här frågorna. Nu känner vi att det är svårt att komma vidare, säger Anders Ekegren. n ” Båttransporter tror jag kan vara den mest framkomliga lösningen. Mycket av verksamheten ombesörjs med ballast från närområdet. ” Anders Ekengren