Framtidens Träbyggnader 1
FRAMTIDENS TRÄBYGGNADER digitalisera och standard
isera information om sina träprodukter har pågått under en lång tid. Det är en del i en större helhet där utvecklingen aktivt drivs tillsammans med parter inom svensk och europeisk samhällsbyggnadssektor. Arbetet ligger till grund för att standardiserade och digitala lösningar kan användas både i Sverige och internationellt. – Fördelarna är givna – om alla beskriver sina produkter på samma sätt, blir arbetet enklare och resultatet av beräkningarna mer exakta, säger Christer Green som är projektledare för digitaliseringsarbetet på Svenskt Trä. Ett exempel är VilmaBas som Svenskt Trä utvecklat tillsammans med Byggmaterialhandlarna. Det är ett branschgemensamt register som utifrån egenskaper beskriver ett sortiment med de vanligaste standardprodukterna i trä. Registret som sjösattes 2011, innehåller i dag cirka 580 träprodukter och är synkroniserat med den globala standardiseringsorganisationen GS1 och deras system för varu- och informationsflöden. – VilmaBas har lagt grunden för att vi ska få hela processkedjan, från projektering till färdig byggnad, att hänga ihop. Erfarenheterna från arbetet med bland annat VilmaBas har gett oss ett litet försprång vilket gör att träindustrin nu ligger i framkant när det kommer till att bemöta nya krav och förväntningar, säger Christer Green som tidigare varit projektledare för VilmaBas. De nya krav och förväntningar som Christer Green syftar på handlar i mångt och mycket om hur nya digitala verktyg och effektiva processer kan minska byggsektorns klimatpåverkan. Statistik från Boverket visar nämligen att ungefär två tredjedelar av byggsektorns utsläpp sker vid nyproduktion, renoveringar och ombyggnader, där produktionen av byggmaterial genererar cirka 85 procent av utsläppen under själva byggprocessen. Livscykelanalys som beslutsunderlag vid upphandling Trähusprojektet Cederhusen har en lång historia. Det påbörjades av Folkhem redan 2010 och därefter tog det sex år innan man fick markanvisningar för kvarteren Bologna och Humboldt i Hagastaden. Att projektet är en strategisk miljö- och håll barhets - satsning stod klart redan från start där inte minst valet av trä inneburit ett tydligt ställnings tagande i klimatfrågan. De fyra husen, som är mellan sju och tretton våningar höga, byggs nu ovanpå taken till tunnlarna för E4 och E20, samt Värtabanan, vilket innebär komplexa förutsättningar för laster och grundkonstruktion. Tack vare trähusens lätta vikt kan byggrätten nyttjas i sin helhet och den ursprungliga tanken med detaljplanens utformning uppfyllas. Parallellt med att teknikkonsultföretaget Bjerking De fyra husen kommer bli mellan sju och tretton våningar höga.Foto: David Valldeby ”I slutändan handlar det om hur vi ska arbeta med klimatberäkningar i våra projekt.” projekterade trästommen för Cederhusen, startade man även ett utvecklingsprojekt tillsammans med projektutvecklaren Folkhem. Syftet med projektet var att ta fram en livscykelanalys för trästommen, men också att hitta verktyg för att koppla ihop den digitala 3D-modellen av byggnaden med ett klimatberäkningsprogram. På så sätt skulle det bli möjligt att löpande få ut klimatdata från projektet. Det visade sig att bara genom att jämföra klimatdata för samma produkt från fyra olika leverantörer, skulle koldioxidutsläppen, från fabrik till byggarbetsplats kunna minskas med cirka 50 procent eller drygt 500 ton. Livscykelanalysen fungerade på så sätt även som ett beslutsunderlag för att kunna jämföra leverantörer. FRAMTIDENS TRÄBYGGNADER NR 1 • 2021 23