Ungdomsböcker 2016/2017 1
efter ett annat liv får följder och ingenting är
vad det synes vara. (Den jag var, 2007) Ganska vilsen är också David Case, 15 år. Han jagas av ödet och insikten om sin, och för den delen alla andras, dödlighet. Han måste byta identitet, bli en annan, flytta och lämna sin familj för att lura ödet. Han blir Justin Case. En osynlig hund följer honom men det gör även ödets röst. (Justin Case, 2006) – Mina tonår varade i evigheter. Jag fastnade i dem, vet ärligt talat inte om jag kommit ur dem ännu. Först i fyrtioårsåldern föll allting på plats och livet började räta upp sig. Jag är en sådan som blommade sent, berättar Meg Rosoff som idag är 60 år, världsberömd författare, årets mottagare av ALMA och fem miljoner rikare. Så kan det gå. Och det är aldrig försent. Det är Meg Rosoff ett levande bevis på. Hon blev det hon alltid velat bli, författare, först när hon var 46 år. Då hade hon fått nog av journalistiken och reklambranschen. Känslorna var ömsesidiga. De hade fått nog av henne. – Jag lyckades alltid få sparken från mina jobb och till slut blev det väldigt tröttsamt. Varför jag alltid fick sparken? Tja, jag har aldrig varit särskilt bra på att vara smidig och bekväm, säga rätt saker och hålla inne med vad jag tycker. Drastisk och rolig Hon är en person som har nära till skratt och precis som i hennes böcker kan hon vara drastisk och oväntad på ett väldigt roligt sätt. Även om hon skriver om allvarliga och svåra situationer som hennes huvudpersoner hamnar i gör hon det med en energi som blottar att hon har rätt kul när hon skriver. Som om hon själv häpnar lite över hur romanfigurerna ska klara sig i den konstiga värld hon har placerat dem i. Där kan det vara två sekunder innan vanligt vardagsliv förvandlas till total katastrof. Gränserna mellan förnuft och galenskap är ibland hårfina. – Det stämmer, jag tittar hela tiden på världen med en humoristisk glimt i ögat. Sedan gillar jag att gå omkring och tänka på det otänkbara, vrida och vända på det, tänk om det och det skulle hända, vad skulle man göra då? Tänk om man skulle leva för alltid, skulle det vara en bra sak? Tänk om Gud är en lat och kåt tonåring… som har svårt att komma upp på morgonen? När jag väl skriver, skriver jag snabbt och det går lätt. Men jag tänker mycket långsamt, berättar Meg Rosoff. Just det. Tänk om Gud var en lat och känslomässigt labil tonårsslacker? I romanen I begynnelsen var Bob från 2011 löper Meg Rosoff det spåret fullt ut i en munter komedi. Bob, 19 år, inte bara tror att han är Gud, han ÄR Gud. Jobbet fick han av morsan som vann befattningen i ett pokerspel. Så kan det gå. Bob tänker mer på tjejer 12 och sex och mindre på jobbet, faktiskt. Tyvärr drabbas jordklotet av naturkatastrofer varje gång han kärar ner sig. Sånt man får ta. Meg Rosoff är sedan barnsben en fanatisk bokslukare. Hennes mamma älskade böcker och läste alltid högt för Meg och hennes tre syskon. Till födelsedagen och till jul var den givna presenten alltid en bok. Hon minns sitt första skolbibliotek, ett litet men högt rum med böcker från golv till tak och känslan av att få välja och låna. – Jag läste mycket bilderböcker och klassiker och gärna sådant som var lite för svårt för mig. Jag var tidig med att läsa vuxenböcker. Precis som Justin Case var jag upptagen med funderingar kring liv och död. Jag var ett oroligt barn och livrädd för döden. Min mamma var dessutom besatt av vad som var normalt. Hon sade: ”Varför kan du aldrig vara normal?” Och jag förstod aldrig vad som var normalt för jag kände mig aldrig normal, jag kände mig udda och onormal, berättar Meg Rosoff. Ett ganska udda barn möter vi i hennes kortroman Älgbarnet som utkom 2010. I den upptäcker 17-åriga Jess att hon är gravid och livet ställs på ända. Men de riktigt stora problemen uppstår vid förlossningen: Barnet hon föder är inte som andra barn. Det är ett älgbarn. En Älgis. Inte onormal, bara annorlunda. Han är också värd all hennes omsorg och kärlek, kommer hon så småningom fram till. Nej, stabil normalitet är inte Meg Rosoffs grej och inte för inte har hon kallats för drottning av det konstiga med en speciell dragning till livets kantigheter. Djuren tassar in En alldeles speciell dragning har hon också till hundar och hästar, ja djur överhuvudtaget. I hennes böcker är djuret aldrig bara ett djur, vilket som helst. – De har en förmåga att tassa in i mina böcker utan att jag riktigt vet hur det går till och väl där tar de plats och får en väldigt viktig roll för människorna som omger dem. Jag älskar hundar och även hästar och tycker att samspelet mellan djur och människor är fascinerande. Vi speglar oss i dem och kanske de reflekterar aspekter som finns inom oss. De böcker Meg Rosoff läste som ung är fortfarande de hon tycker om att läsa. Av egen erfarenhet vet hon att det finns böcker som kan förändra livet, de som öppnar en liten lucka i vårt inre, släpper in ljuset och ger en förbindelse till världen och till språket. Det är de böckerna som öppnar för insikter om att allting nog inte är så enkelt som alla vuxna ger sken av. Att det finns mer bakom och mellan raderna.