Nordisk Solenergi 1
GÄSTARTIKEL VI KAN BYGGA MER SOLENE Med villkorad
e anslutningsavtal kan vi snabba på utbyggnaden av solenergi i Sverige utan att behöva vänta på långsamma elnätsprocesser. I ngen i energibranschen kan ha undgått utmaningarna som finns med det svenska elnätet. För att vi ska klara klimatomställningen är behovet av att kunna ansluta både mer elproduktion och mer elförbrukning akut, och nätutbyggnaden hänger inte med. Både nya industribolag och vi sol- och vindbyggare ser hur ledtiderna för nätanslutningsansökningar ökar. Det är också så att byggtiden för nytt nät eller förstärkning av existerande nät ökar. Anledningen är bland annat långa leveranstider på till exempel krafttransformatorer och bristen på entreprenörer för att göra jobbet. Att vi måste jobba stenhårt på att förenkla och snabba upp nätprocesserna och skapa förutsättningar för att själva utbyggnaden ska kunna gå snabbare är uppenbart. Men vi borde samtidigt fråga oss vad vi kan 46 NORDISK SOLENERGI NR 1 2024 göra här och nu. Använder vi redan existerande nätinfrastruktur på effektivaste sätt? Det enkla svaret är nej, det gör vi inte. Lösningen på att kunna använda nätet effektivare heter villkorade anslutningsavtal och jag ska nu ge mig på ett illustrerande exempel med lite grafer och siffror för att försöka visa hur de funkar och vad potentialen är. I Sverige jobbar vi nästan uteslutande med så kallade prima anslutningsavtal till elnätet. Ett prima avtal innebär att kunden är garanterad den avtalade effekten vid varje givet ögonblick. Figur 1 visar ett fiktivt bageris elförbrukning. De bakar bröd tidigt på morgonen. Den streckade linjen är den effekt som bageriet har ett prima avtal på – här 55 kW. I Figur 2 har jag lagt till ett tillverkande bolag och en restaurang. Det tillverkande bolaget jobbar dagtid och restaurangen har öppet på kvällen och natten. Alla tre bolag har prima anslutningsavtal och grafen visar hur effekterna adderas och att nätet som de ansluter till måste vara dimensionerat till 132 kW för att tillgodose allas prima effekt vid varje tillfälle. Men den faktiska belastningen på nätet i varje stund är förstås betydligt lägre än 132kW och det visas i Figur 3 där förbrukningarna summerats för varje timme. Där ser vi att den högsta belastningen på nätet är 65kW. Och vi ser att nätet faktiskt bara utnyttjas till 50%. Det är denna lediga kapacitet som villkorade avtal kan låsa upp. Men, säger någon då, tänk om bageriet kör en extra omgång lussebullar på morgonen och restaurangen bestämmer sig för att servera julfrukost. Då finns det ju inte nån ledig effekten