Cirkulera 1
Cirkulera Förbundsdirektör Carina Färm har ordet
Cirkulera Notiser från VafabMiljö
Cirkulera Vi har besökt en toppmodern anläggning
Cirkulera Nya regler gäller för producenterna
Cirkulera Aros Congress Center har miljöfokus
Cirkulera Nicolette är chefernas stöd
Cirkulera Gemensamma för insamling av avfall
Cirkulera Värnar om miljön
Cirkulera Låna utrustning gratis
Cirkulera Nya huvudkontoret på Navet
Cirkulera Vad händer med plastavfallet?
TEXT: JON FORSLING FOTO: PER GROTH S venskarnas a
nvändning av ny plast ökar – och det är inte goda nyheter för miljön. Enligt en rapport från Naturvårdsverket ökade användningen med nästan 400 000 ton per år från 2010 till 2017; från 900 000 ton till nästan 1,3 miljoner ton. Det motsvarar cirka 130 kilo plast per invånare. Men vad är det för typ av plast – och var tar den vägen när du har lämnat in den? Något förenklat kan man säga att det finns två stora grupper av plast som omhändertas av VafabMiljö, berättar Bo Blomquist, affärsutvecklare. – Dels får vi in cirka 4 500 ton insamlad blandplast från Återbruken per år. Denna plast går i dagsläget inte att återvinna och går därför till energiutvinning och ger värme och el till hushållen, säger han. Från de miljöbodar som Fastighetsnära insamling (FNI) sköter kommer det mer plast i form av olika förpackningar: ketchupflaskor, kaffepaket, frigolit, med mera. – Via våra FNI-kunder kommer det in nästan 1 000 ton plastförpackningar per år. Dessa går till en central sorteringsanläggning där den plast som kan återvinnas sorteras ut och blir granulat som kan användas till nya plastvaror, säger Bo Blomquist. Att vi använder så mycket plast per år är problematiskt, menar han. Särskilt eftersom många plastvaror på marknaden innehåller en blandning av olika plastsorter som gör det omöjligt att sortera och återvinna dem. Därför går mycket plast till förbränning, istället för att brytas ner och bli till nya plastvaror. – Om du tar en refill-dunk med spolarvätska har du till exempel sju olika plastsorter i den. Det är ett problem att vi måste elda så stor del av plasten vi får in, säger han. – Tyvärr hamnar en del plastförpackningar i vår blandplast på Återbruket. De skulle kunna återvinnas om de lades rätt, det vill säga i behållarna för plastförpackningar, fortsätter Bo Blomquist. Ulrika Asklund, kommunikatör på VafabMiljö, passar därför på att förklara skillnaderna mellan Återbruk och Återvinningsstation. – På Återbruket, som VafabMiljö ansvarar för, lämnar du grovavfall och farligt avfall. Du kan även lämna förpackningar i de små behållarna som FTI (Förpacknings- och tidningsinsamlingen) ansvarar för. På en Återvinningsstation, som finns till exempel utanför en affär, kan du lämna alla slags förpackningar. Det är FTI som ansvarar för Återvinningsstationerna, säger hon. – En förpackning är det material som omsluter en vara, till exempel en ketchupflaska. Blandplast, som lämnas i containern för plast på Återbruket, är till exempel pulkor, plastkrukor och utemöbler i plast, fortsätter Ulrika Asklund. Det är Ulrika Asklund som pryder omslaget Ulrika Asklund, kommunikatör på VafabMiljö. till detta nummer, omgiven av 130 kilo plast på Gryta avfallsstation. Men även om 130 kilo per år låter enormt mycket betonar hon att man som privatperson kan tänka på flera saker för att skära ner på sin plastkonsumtion. – Köp till exempel utemöbler i trä som går att slipa om, använd tygkassar istället för plastkassar när du handlar. Köp hellre köksredskap som är i trä eller metall istället för plast, om du behöver köpa nytt eller på second hand, säger Ulrika Asklund. – Om du måste köpa plast, välj den plast som är bäst ur miljösynpunkt och som går att återvinna. Undvik till exempel svarta plasttråg som inte går att återvinna, säger Ulrika. l Eller så lämnar du plastförpackningar i din miljöbod, på Återbruket eller på en Återvinningsstation. Dessa går sedan till en central sorteringsanläggning där den plast som kan återvinnas sorteras ut och blir granulat som kan användas till nya plastvaror. Annan plast Utöver det kommer mellan 250 – 300 ton utsorterad plast in per år. Detta rör sig om rena plastflöden, till exempel krympfilm (LDPE-plast) som sedan blir till bland annat nya plastpåsar. FAKTA: BO BLOMQUIST OCH ULRIKA ASKLUND, VAFABMILJÖ CIRKULERA #1 2020 19
Cirkulera Med miljövänliga priser
Cirkulera Taxan och avfallsplanen
Cirkulera Mobila Återbruket
Cirkulera Hitta till ditt Återbruk