Sten 4/2023

Sten Omslag Sten Innehåll Sten 4/2023 Sten Ordföranden har ordet: VI är små – men starka Sten Kort & gott: Raukig drink, ny konst i Ekeberg smarmor och årets hårdaste julklappar. Med mera. Sten Quiz: Stens julnötter Sten K-sten: Storsjöteatern Sten Stenpriset 2023 till Skogsvillan Sten Projekt: Hagastaden Sten Tema: Estetik TEMA ESTETIK Arkitekten Fredrik Rosenhall på arki tektbyrån Inobi i Göteborg är inne på samma linje. – Det har varit en enkel konflikt att måla upp i medierna och debatten har blivit uppskruvad och okonstruktiv. Nu är vi mer intresserade av det som leder framåt. Det är där den stora uppgiften finns, att arbeta med en inkluderande hållning där vi kan utveckla arkitekturen. D efinitionsmässigt är estetik läran om förnimmandet och det sinnliga, en konstens filosofi. Estetik har debatterats sedan antiken, med Platon och Aristoteles tankar om sanning, idéer, efterbildning och människans natur. Den moderna estetiken kopplar konst och kreativitet till etik och moralfrågor. Estetik är ett universitetsämne. Kanske borde flera läsa det och inte bara använda det som slagträ för en viss sorts skönhet. Estetiken är i själva verket en både tidlös och stillös lära som belyser hur vi människor förhåller oss till vår omvärld och vad vi ger den för betydelse. Vi gapar inför fasader och hojtar bu eller bä, men hos våra föregångare, bland Australiens aboriginer, i det gamla Japan, de egyptiska kulturerna och hos Navajoindianerna kopplas estetiken till något bakom ytan, en djupare förbundenhet med naturen och det andliga, något som är större än vi själva. Vi kan känna det inför bra arkitektur, ett slags inre svindel. – Kommer vi långt in når vi till en transcendental vilja att nå det sublima, det som inte bara är snyggt, utan det som rör vid våra känslor och gör oss verkligt berörda, säger Thorbjörn Andersson. Estetik är även hur vi trivs på ett torg, i en park eller bostad. Estetik handlar också om ett förhållningssätt till tidens gång och materialens inneboende mening. I Japan läggs stor vikt vid skönheten i det enkla och ofullständiga där patina har ett värde. Läran om Wabi-Sabi berättar om det nötta och det använda, det värdefulla i asymmetri. En skada i ett föremål kopplar till våra sköra villkor som människor. Genom ett sådant estetiskt synsätt kan vi avläsa berättelser, bruk och närvaron av människor genom tiderna. Här har natursten och dess berättelser om äkthet, kvalitet, tålighet och dess vackra slitage mycket att bidra med. Thorbjörn visar exempel på arbeten han och Swecos landskapsarkitekter har utfört vid Rinkebyterrassen vid en överbryggning av E18. Poängen är att två stadsdelars kopplas ihop och att en av Stockholms gröna kilar öppnas. Den djupare estetiken, praktiserad, visar sig i en ramp med en stapelmur av grova block där tjockleken framgår och ” Vi hamnar lätt i ett läge där kommunpolitiker tycker att de lika gärna kan bestämma. Det är ett sätt att banalisera ämnet. Ska vi måla hemma tar vi inte dit rör mokaren.” 28 kilmärkena är synliga. Det är rejäla grejor, halländsk gnejs, grå bohus och en skånsk granit, en mix som Thorbjörn ofta använder, ett relativt billigt material som samtidigt bär en konkret materialberättelse. Att på det här viset närma sig naturens tidlösa rikedom av ytor, bristningar och skuggspel ger både stadga och lyfter evighetskänslan. – Vi måste känna materialet, förstå dess egen vilja, för att kunna arbeta med det estetiska. Stenindustrin är en bransch utan lycksökare, den kan verkligen sten, vet hur materialen beter sig, säger Thorbjörn. Det är en fråga om proportioner, harmoni och känslan för material. – Vi kan känna skrovligheten i stenen, hur den samlar värme, se kilmärkena, förstå hur stenhuggarna har arbetat. Sådana saker når mycket djupare än snyggt och fult. Kunskapen att överväga sådant finns hos stenindustrin och hos arkitekterna, men medvetet eller omedvetet märker vi alla skillnaden. D et har gått politik i estetiken. Självklart är arkitektur politisk, det handlar om ekonomi och samhälle, men den estetiska politiken tycks mest handla om ytor och stilar. Politiker i Göteborg ville för några år sedan skapa ett ”historiskt arkitekturlyft” genom att undersöka vilken arkitektur göteborgarna gillade mest. Resultatet skulle bli grunden till stadens nya arkitekturprofil. Bakgrunden är de brutala rivningarna i Göteborg och andra städer under 1960- och 1970-talen då folkhemslådor och Domusvaruhus växte upp i de rivna stadskärnorna. I Göteborg ville politiker skapa ny ”folklig arkitektur”. En ny tjänst på stadsbyggnadskontoret skulle se till att nyproduktionen präglades av ”traditionell arkitektur” med nybyggda landshövdingehus och vackra stenhus med modern standard inuti. Hur det har gått med satsningen är oklart, men nya höghus sträcker sig mot himlen som utropstecken för varumärket Göteborg. Dagens debatt om klassiskt och modernt hänger på många vis kvar i äldre tiders bråkande om stilar, om vackra ”krokanfasader” mot fula glaslådor. – Vi hamnar lätt i ett läge där kommunpolitiker tycker att de lika gärna kan bestämma. Det är ett sätt att banalisera ämnet, säger Thorbjörn. – Ska vi måla hemma tar vi inte dit rörmokaren, ska vi laga toaletten tar vi inte dit målaren. Ska vi överhuvudtaget ge någon tilltro till en femårig akademisk utbildning måste vi tro att arkitekter och landskapsarkitekter har något viktigt att komma med. Annars kan vi lägga ner hela yrkeskåren. Hur framtidens arkitektur kommer att påverkas av AI-tekniken återstår att se. AI kan säkert ta över de volymkrävande delarna av uppdragen. – Idégenereringen kommer nog inte att tas över, men det kanske inte behövs lika många arkitekter framöver, funderar Fredrik Rosenhall. I medier skapas lätt ett gap mellan klassisk och modernistisk arkitektur, som om de vore motsatser. Kikar vi närmare på modernistiska banbrytare som Le Corbusier, Gunnar Asplund och Alvar Aalto med flera, hittar vi en gedigen kompetens i klassisk arkitektur. Funktionalismens fader Le Corbusier ritade Sten Projekt: Karolinergården Sten Nyhet: Stenhuggarmästare nr 8 Sten Bröderna Sandberg & stadshuset Sten Framtidens gravplats Sten Nyhet: Förbundet vill häva varumärkesskydd Sten Juridik: Så undviker du en utdragen tillstånd sprocess Sten Krönikan: Rickard Lagerström Sten Tekniskt: Tillgänglighet Sten Marknaden: Annonser