1177 Chefredaktören
1177 Innehåll
1177 Aktuellt i vården
1177 Inspiratören Terese Antonsson
1177 Vinterns värsting
1177 Tema Skelettet
1177 När ryggraden är krokig
1177 Walton, 19, behandlades för skolios
1177 Hur växer barn?
1177 Benskörhet och andra bensjukdomar
1177 Lena, 63, har benskörhet
1177 Lustgas för berusning - så farligt är det
1177 Alice fick dysmorfofobi
1177 En fiende i spegeln FOTO: LENA GRANEFELT/ JOH
NÉR En fiende i spegeln – Det är de här säkerhetsbeteendena som orsakar funktionsnedsättningen. Ofta lindrar de kortsiktigt, men oron kommer tillbaka. Att gå ut kräver allt längre förberedelser. Många isolerar sig, undviker intima relationer och har svårt att sköta studier eller jobb, säger Daniel Östlund. Dysmorfofobi har mycket gemensamt med oCd, tvångssyndrom, som även det utmärks av påträngande tankar och tvångsmässigt beteende. Depression och självmordstankar är inte ovanligt. Vad dysmorfofobi, som förekommer hos cirka två procent av alla vuxna, beror på är inte klarlagt. – Troligen är det biologiska, sociala och psykologiska Att vara missnöjd med detaljer i sitt utseende är vanligt. Skönhetsnormer är något vi alla förhåller oss till på något sätt. Men när missnöjet väcker en sådan oro och ångest att det begränsar vardagen kan det handla om dysmorfofobi eller Bdd, efter engels kans body dysmorphic disorder. Ett annat begrepp är upplevd fulhet. – Dysmorfofobi är en diagnos som innebär att du ägnar minst en timme om dagen åt att tänka på eller försöka hantera upplevda defekter i ditt utseende, säger Daniel Östlund, psykolog på Psykiatri Sydväst. Vid dysmorfofobi ser du inte kroppen som andra ser den och du har påträngande, negativa tankar om någon detalj. – Vanligast är sånt som är synligt för alla. Du kan till exempel tycka att näsan är för stor, hyn för ojämn eller att ansiktsformen är asymmetriskt. Ofta har du fler än en upplevd defekt. Som en följd av tankarna fastnar man ofta i ett beteende med att fixa, dölja eller kontrollera utseendet. En del speglar eller fotograferar sig ofta, andra undviker det helt. Att täcka över det upplevda felet med kläder eller smink är vanligt, liksom att göra kosmetiska ingrepp. 1177 4 • 22 faktorer som samverkar. Forskning visar att personer med dysmorfofobi har ett annorlunda sätt att bearbeta detaljer. Är dysmorfofobi vanligare i dag, då vi ständigt möts av ouppnåeliga bilder i reklam och på sociala medier? – Diagnoserna ökar, men vi vet inte varför. En annan förklaring kan vara att kunskapen om dysmorfofobi har ökat, även om den fortfarande är begränsad. + Sök vård Kontakta en vårdcentral eller psykiatrisk öppenvårdsmottagning om du tror att du har dysmorfofobi. Ibland räcker det att chatta eller videosamtala för att få hjälp. Du kan också få KBT-behandling via nätet. Anmäl dig genom att logga in på 1177.se. Kontakta en psykiatrisk öppenvårdsmottagning eller akutmottagning om du har tankar på att ta ditt liv eller mår så dåligt att du känner att du inte orkar mer. Hjälp den som har tankar eller pla ner på att ta sitt liv att kontakta vården. Vid direkt fara för livet, ring 112. Sök vård om du tror att du har dysmorfofobi. KBT är en del av behandlingen, ibland i kombination med läkemedel. Vid KBTbehandling får du lära dig vad dysmorfofobi är och tillsammans med terapeuten kartlägga hur tankar, känslor och beteenden hänger ihop och påverkar varandra. – Mycket handlar sedan om att utmana dina tolkningar och att gradvis göra det du har undvikit, samtidigt som du minskar dina säkerhetsbeteenden, som att korta tiden framför spegeln. Målet är att styras mindre av oro över utseendet och att bli mindre begränsad i livet. – Många får väldigt god effekt av behandlingen, säger Daniel Östlund. MER INFORMATION 1177.se/dysmorfofobiBDD 19
1177 Efter sex missfall kom äntligen Mio
1177 Tidiga missfall vanligast
1177 Elin fick missfall i vecka 22
1177 Lunginflammation : Mer än en vanlig förkylnin
g
1177 Tips för kalla dagar
1177 Kosttillskott: Ingen genväg till hälsa
1177 Aktuellt i vården