Din Energi – Uddevalla Energi 1
– KALLES KOLL – Fortsatta kliv in i elåldern Stor
dramatik döljer sig bakom de kommande årtiondenas fortsatta elektrifiering. Redan i dag är det väl känt att det svenska elnätet har stora eftersläpande brister. Och större nya industriprojekt, som kräver ökad elanvändning, får alltför ofta nobben. Detta i sig hämmar en sund fortsatt ekonomisk utveckling i vårt land. Utslaget på helåret har Sverige en stark elproduktionsapparat. Därför har vi i årtionden nu varit nettoexportör. Bristerna i elnätet handlar om begränsningar i överföringsförbindelserna (flaskhalsar) från vattenkraftsproduktionen i norr till den stora elanvändningen i söder. Och att klara de allra kallaste timmarna på året utan att slå i taket och hamna i effektbrist. » Vi vill alla Energiminister Anders Ygeman angav nyligen två utgångspunkter i regeringens ”Elektrifieringsstrategi”: nyttja digita li seringens möjligheter och fördelar.« Det ska finnas en planeringsram för en fördubblad elanvändning till år 2045. Ledtiderna för att bygga nya elledningar ska halveras. ATT VI TAR stora fortsatta kliv in i elåldern är ett faktum. Vi vill alla nyttja digitaliseringens möjligheter och fördelar. Vi är bara i tidig början av utvecklingen rörande AI (artificiell intelligens). Vi vill se fortsatta offensiva gröna klimatsatsningar för att trygga den existensen på jorden. Vi vill ha fortsatt snabb elektrifiering av bil- och transportsektorn. Dessa är bara några exempel. Energimyndigheten har nyligen presenterat tre scenarier för det framtida svenska elsystemet fram till år 2050. Och det handlar genomgående om en i det närmaste dubblering av både elanvändningen och elproduktionen. Eftersom vi är del i ett nordiskt och nordeuropeiskt elsystem så kommer givetvis ökad elektrifiering att ske även i grannländerna. HUR KOMMER DET nya elproduktionssystemet att se ut? Vattenkraften bedöms ligga kvar ungefär på nuvarande nivå. Inga nya älvar tas således i anspråk. De tre modernaste kärnkraftverken livstidsförlängs. Möjligen kan det bli aktuellt med att bygga ny kärnkraft. Solkraften bedöms ungefär lika i alla tre framtidsscenarierna: runt 10 TWh (miljarder kilowattimmar). Men den energikälla som bedöms öka mest är vindkraften – både till lands och till havs. Det kan som mest handla om 156 TWh från vinden. Dock, framhålls det, behöver detta inte innebära en massa nya vindsnurror utan de befintliga moderniseras och får större kapacitet. DET SENASTE ÅRETS pandemibekämpning har kostat 100-tals miljarder ur statskassan. Lägg därtill att det ska satsas 876 miljarder på transportinfrastrukturen fram till år 2033. Och med tanke på vad som stundar på elområdet kan man ödmjukt fråga vem som ska betala. Svaret brukar bli vi elkunder. ENERGIEXPERT Kalle Karlsson, konsult och profil i energisverige, var under många år kommunikationschef på Svensk Energi. I Din Energi skriver Kalle personliga krönikor om aktuella frågor.