Årsskrift 2001 1
Årsskrift 2001 Sida 2
Årsskrift 2001 Sida 3
Årsskrift 2001 Sida 4
Årsskrift 2001 Sida 5
Årsskrift 2001 Sida 6
Årsskrift 2001 Sida 7
Årsskrift 2001 Sida 8
Årsskrift 2001 Sida 9
Årsskrift 2001 Sida 10
Årsskrift 2001 Sida 11
Årsskrift 2001 Sida 12
Årsskrift 2001 Sida 13
Årsskrift 2001 Sida 14
Årsskrift 2001 Sida 15
Årsskrift 2001 Sida 16
Årsskrift 2001 Sida 17
Årsskrift 2001 Sida 18
Årsskrift 2001 Sida 19
Årsskrift 2001 Sida 20
Årsskrift 2001 Sida 21
Årsskrift 2001 Sida 22
Årsskrift 2001 Sida 23
Årsskrift 2001 Sida 24
Årsskrift 2001 Sida 25
Årsskrift 2001 Sida 26
Årsskrift 2001 Sida 27
Årsskrift 2001 Sida 28 Hur spelade då holländarna
sitt älskade colfjkolven? Jo, man spelade som vi gör, om lägsta antal slag till ett bestämt mål, och det kunde vara en kyrkdörr, en på isen upplagd båt, ett träd, ett hål, etcetera. Också om längsta slag över fälten, liksom en spelvariant, där man fick, om man ville, slå motspelares boll åt fanders. Detta inslag återfinns nu i krocket. Och där bör det stanna; i långgolf är det avgjort föga roligt! Man hade också scorekort, trä-lattor som man skårade i, så som vilda västerns heroiserade huliganer senare gjorde på sina coltkolvar. Visst var det här holländska golfspelet något annorlunda än det som höll på att utvecklas i Skottland och bli vår golf. Men, lika visst finns under flera sekler i allt väsentligt likheter mellan spelen. Tveklöst, men det skotska spelet 'gouff är inte 'vårt' förrän några decennier in på 1600-talet, då hålet blir själva poängen i spelet. Först mot mitten av 1700-talet kom allmänna regler! Skotska golfhistoriker har gjort stor sak av det förbud som skottarna fick i en lag, 1457, undertecknad av James II. Men, den talar dock bara om 'golfe' som en olaglighet, vi vet inte ett jota om hur det spelades. Men vi vet rätt mycket om hur holländare långt tidigare spelade sin chole, sin colf och sin kolv(en). I Bra Böckers oumbärliga Golflexikon, 1955, finns en traditionell slutsats: 'Golfliknande spel förekom bevisligen på 140b-talet i Skottland som betraktas som golfens hemland'. Nåja, sant, men i Holland fanns bevisligen ett golfliknande spel mer än hundra år tidigare. DHerdeteorin Rent rörande är en talesman för 'herdeteorin', Sir W G Simpson i "The Art of Golf". Det skulle ha varit en 28 skotsk herde som en dag under sin vallning av flocken slagit en liten rund sten ner i ett kaninhål. En kollega till honom såg vad som hänt och uppmuntrade till vidare spel, och från den dagen spelade man golf1 Romantiskt men tramsigt... Allt sammantaget och vägt, den kunskap vi nu har, mycket tack vare van Hengels forskning, säger oss att både holländare och skottar en längre tid spelade samma spel. Det har vi som sagt många bevis på. Mest spektakulära är dels ett poly- kromt kyrkofönster (ca 1350) i katedralen i Gloucester i södra England, visande en spelare i föredömlig stance (chole), dels en uppgift i Liber Pluscardensis, en skotsk klosterkrönika, om en mindre batalj, 1421, under hundraårskrigen, 1337 - 1457, vid Bauge i norra Frankrike mellan engelska och skotska trupper. Skottarna, förlitande sig på den vapenvila man under påsken hade utlyst, förivrade sig hotande nära det engelska lägret, mitt under sitt fridsamma chole-spel och sprang för livet tillbaka till sin förläggning. Engelsmännen rände efter och förlorade den spontana bataljen. Så visst har skottarna spelat chole! Två århundraden senare spelade de golf1 'Ingen vet vem som uppfann spelet' är van Hengels ödmjuka slutsats. Han var nämligen en fridens man. DKakelmotiven berättar Vad är det vi då ser på alla dessa holländska kakel, som var ett synnerligt vanligt sätt att dekorera kök, korridorer, och dörrar, även utomhus i fönsterramar. Motiven är alltid populära, folkliga motiv, och de med golf är legio. Många av golfmotiven är så nära vår uppfattning om golfspelet, att vi knappast kan förneka deras värde som bevis för att golf också spelades i Holland redan under hög-medeltiden.
Årsskrift 2001 Sida 29
Årsskrift 2001 Sida 30
Årsskrift 2001 Sida 31
Årsskrift 2001 Sida 32
Årsskrift 2001 Sida 33
Årsskrift 2001 Sida 34
Årsskrift 2001 Sida 35
Årsskrift 2001 Sida 36
Årsskrift 2001 Sida 47
Årsskrift 2001 Sida 48