Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Redaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för: vinterkräksjuka
Vårdguiden Tema Akut
Vårdguiden När varje sekund räknas
Vårdguiden Hjärtstopp
Vårdguiden Akut läge - gör så här
Vårdguiden Allergisk chock
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Vestibulit
Vårdguiden När det som ska vara skönt gör ont
Vårdguiden Gör munnen glad!
Vårdguiden "Att ha epilepsi är att leva med ständi
g oro"
Vårdguiden Epilepsi - den dolda sjukdomen * epilep
si Den dolda sjukdomen Har du epilepsi får du återkommande epileptiska anfall. Ingen kan se att du har epilepsi, och mellan anfallen är det mesta som vanligt. Ett epileptisk anfall kan liknas vid en elektrisk storm i hjärnan. Men att få ett anfall behöver inte betyda att man har epilepsi. – Man kan få enstaka anfall, till exempel vid en stroke. Att ha epilepsi innebär att man får återkommande epileptiska anfall fast man inte har en bakomliggande sjukdom eller skada, säger Martin Lindberger, överläkare i neurologi vid Danderyds sjukhus och Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Epilepsi kan komma när som helst i livet, men risken är störst första levnadsåret och efter 70 års ålder. – Vanliga orsaker är medfödda skador och sjukdomar, skallskador eller, hos äldre personer, demens. I hälften av fallen hittar vi ingen orsak. Ibland är benägenheten att få anfall det enda tecknet på skadan i hjärnan, i andra fall leder den både till epilepsin och till andra funktionsnedsättningar, till exempel cerebral pares, CP. – Ungefär var femte person med epilepsi har även en intellektuell funktionsnedsättning, säger Martin Lindberger. Epileptiska anfall orsakas av övergående störningar i hjärnan. Det blir en obalans, en överdriven aktivitet i vissa nervceller. Anfallen är olika beroende på var i hjärnan de star tar, men hos varje person är de ofta likadana varje gång. Epileptiska anfall delas upp i två huvudgrupper: Generaliserade anfall, där stora delar av hjärnan är SÅ OLIKA KAN ANFALLEN VARA Generaliserade anfall Involverar stora delar av hjärnan. Vid ett toniskt-kloniskt anfall (tidigare grand mal) förlorar man medvetandet, bli spänd i kroppen och får ryckningar i armar och ben. Myoklona anfall innebär kraftiga muskelryckningar i armar, ben eller huvud, ofta i båda sidor. Medvetandet påverkas vanligen inte. Vid absenser (tidigare 24 petit mal) blir man frånvarande under några sekunder och stirrar tomt framför sig. Fokala anfall Dessa anfall börjar i en begränsad del av hjärnan. Syn och hörsel kan påverkas, och ibland utlöses ryckningar i ena kropps halvan. Kan vara med eller utan påverkan av medvetandet. Kan spridas och påverka hela hjärnan. inblandade, och fokala anfall, som börjar i en begränsad del (se ruta). – Ett anfall varar ofta i 1 – 2 minuter och går över av sig självt. Pågår det i fem minuter eller längre kallas det status epileptikus, ett allvarligt tillstånd som snabbt måste brytas för att inte ge skador. Vid återkommande långa anfall kan närstående ibland ge medicin, annars måste personen till sjukhus med ambulans, säger Martin Lindberger. Även när någon får ett kraftigt anfall för första gången bör man ringa 112. Diagnosen ställs efter en beskrivning av anfallen, kombinerat med röntgenundersökning och EEG, som registrerar den elektriska aktiviteten i hjärnan. En del har några få lindriga anfall under livet, andra får flera svåra anfall varje dag. Epilepsi behandlas oftast med läkemedel som minskar risken för anfall. – Många blir anfallsfria relativt snabbt. Ytterligare några blir anfallsfria efter att rätt dos och rätt läkemedel har provats fram. Vanliga, och ibland övergående, biverkningar är trötthet, yrsel och huvudvärk. Hos drygt hälften av alla som har epilepsi läker sjukdomen ut. Den som inte haft något anfall på flera år kan ofta trappa ner läkemedelsbehandlingen och så småningom sluta utan att anfallen kommer tillbaka. En del måste ta läkemedel resten av livet. – För de 25 – 30 procent som inte blir anfallsfria med läkemedel kan man överväga andra behandlingsformer, till exempel operation. De flesta med epilepsi kan leva ungefär som andra. – Ändå kan man ibland se en tendens hos arbetsgivare, skolpersonal och allmänhet att tro att personer med epilepsi inte kan klara sig själva, utan måste över vakas och punktmarkeras. Det finns också en stor rädsla för anfall. Visst kan de se dramatiska ut, men de går oftast över snabbt, säger Martin Lind berger. MER INFORMATION 1177.se/epilepsi + Sök vård Får du konstiga attacker och är osäker på vad de beror på, kontakta en vårdcentral. Du kan alltid ringa 1177 för sjukvårdsrådgivning. När någon får ett kraftigt epileptiskt anfall för första gången tillkallas nästan alltid ambulans. På sjukhuset kontrolleras om du har fått några skador, om du behöver någon behandling eller om det kan finnas någon annan orsak till anfallen än epilepsi. 1177 vårdguiden 4 • 17
Vårdguiden Levis, 9, fick absenser
Vårdguiden Lunginflammation
Vårdguiden Kampen vid köksbordet
Vårdguiden Mattrix
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Kontakta din mottagning