Vårdguiden Omslag
Vårdguiden Redaktören
Vårdguiden Innehåll
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Inspiratören
Vårdguiden Säsong för: vinterkräksjuka
Vårdguiden Tema Akut
Vårdguiden När varje sekund räknas
Vårdguiden Hjärtstopp
Vårdguiden Akut läge - gör så här
Vårdguiden Allergisk chock
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Vestibulit
Vårdguiden När det som ska vara skönt gör ont
Vårdguiden Gör munnen glad!
Vårdguiden "Att ha epilepsi är att leva med ständi
g oro"
Vårdguiden Epilepsi - den dolda sjukdomen
Vårdguiden Levis, 9, fick absenser
Vårdguiden Lunginflammation
Vårdguiden Kampen vid köksbordet
Vårdguiden Mattrix 8 tips för dig med matkrångliga
barn MAT NÄR SKA JAG SÖKA HJÄLP? Om du misstänker att matkrånglet kan ha fysio logiska orsaker, till exempel allergi, eller att barnet får ont av att äta. Om barnet har svårt att tugga och svälja maten. Om barnet är extremt selektivt, till exempel bara äter pannkaka tillagad av en viss person på ett visst sätt. Om barnet är hängigt och inte orkar med sin dag. Om barnets vikt- och längd kurva börjar plana ut. Om måltiderna blir väldigt långa utan att det blir några mängder mat. FOTO: SUSANNE WALSTRÖM/JOHNÉR TRIX Tajming. Låt inte barnet småäta före middagen. Så lite som några russin eller kex kan förstöra aptiten. Däremot kan det vara bra att smygstarta måltiden med lite grönsaker, till exempel en skål frysta ärter, morotsstavar eller gurkbitar. Två till tre timmar mellan målen kan vara lagom för barn i förskoleåldern. Ha rollfördelningen klar. Du bestämmer vilken mat som serveras. Men också var och när ni ska äta. Barnet bestämmer av vad och hur mycket det vill äta. Tänk taco-modellen. Se till att det vid varje måltid finns 12 saker barnet brukar acceptera. Om familjen till exempel serverar en gratäng kan man dessutom ha små skålar med ris, hackade nötter, bananslantar eller något annat som barnet brukar acceptera. De behöver inte utgöra en fullvärdig måltid, bara gå att äta sig mätt på. Ät själv. Då får barnet se andra runt bordet äta och uppleva den nya maten. Det ökar chansen att barnet också vågar prova så småningom. Låt barnet ta själv. Det ger en känsla av kontroll. Strunta i bordsskicket. Barnet behöver själv få bekanta sig med maten, känna och lukta. Låt bli att pressa, muta, tjata och hota. Barn föredrar negativ uppmärksamhet framför ingen uppmärksamhet alls. Vid matbordet blir det extra tydligt att det lönar sig för barnet att krångla med maten. Det är inte bara energikrävande att tjata, det fungerar för det mesta väldigt dåligt och får ofta bara motsatt effekt. Skapa tillit. Måltiden får aldrig bli kravfylld. Barnet behöver veta att det inte kommer att tvingas äta upp något det inte tycker om – oavsett vilket humör du är på. Avsluta i tid. Låt inte måltiden ta hur lång tid som helst. Barnet bestämmer själv när det är mätt även om du inte tycker att det borde vara det. Avsluta måltiden och vänta till nästa mål – utan att fylla på med extramat. 30 1177 vårdguiden 4 • 17 + Sök vård Kontakta din barnavårdscentral för hjälp med mat krångel. Om barnet behöver utredas görs detta via barn och ungdomsmedicinska mottagningen. Hjälp till barn med ätsvårigheter finns på flera håll i landet. Samt liga kräver remiss.
Vårdguiden Aktuellt i vården
Vårdguiden Kontakta din mottagning