Nordisk Industri 1
LED ARE Industrin behöver kärnkraftsel D et fanns
en tid, runt 1970-1980-talen, när varmvatten var den nya stora grejen. Fjärrvärmen skulle befria oss från el- och oljeberoende vid uppvärmning av våra lokaler och bostäder. Dåtidens Asea Atom lanserade en ny reaktortyp, Secure, som endast skulle leverera varmvatten, ingen el. Mobiltelefoner och datorer var på gång, men knappast var mans, kvinnas eller barns egendom. ”Smartphones” och surfplattor var inte uppfunna, Internet var okänt. Vi hade telefonen och på 80-talet kom faxen. Tillgången på el styrde inte vår vardag på samma sätt som idag. Solpaneler kunde ge varmvatten, men var alldeles för dyra. Solceller för el fanns, men först genom upptäckten av Kisel långt senare kom utvecklingen igång på allvar. Inte många trodde på vindkraft i stor skala. Att seriöst tro på ett framtida genombrott för elbilar var otänkbart, den tidens batteriteknik omöjliggjorde alla sådana idéer. Oljan flödade, låt vara allt mindre billig. Vår energikrävande basindustri hade fortfarande riklig tillgång på pålitlig el från vatten- och kärnkraft, även Barsebäck var med och levererade på den tiden. Det var då och nu är nu. Fjärrvärmen klarade sig genom att man började elda med biobränslen, men det byggdes aldrig någon Secure-reaktor. Idag är det istället el som gäller. Elen ökar ständigt sin andel i energiförbrukningen. Vi är snabbare än vad vi anar på väg in i den elbaserade ekonomin, på väg bort från oljeekonomin. Vi är totalt elberoende idag, ett elavbrott får svåra konsekvenser för alla och en var. Denna ”elexplosion” utvecklas nu snabbt genom de effektivare och billigare litiumjonbatterierna med stundande massproduktion på global skala. I bräschen går entreprenören Elon Musk, skaparen av de eldrivna Tesla-bilarna. Genom elbilen öppnas nya möjligheter att lagra el från de intermittenta energikällorna sol och vind. Tesla Motors bygger nu en jättelik sol- och vindkraftsdriven batterifabrik i Nevada, USA, ”Gigafactory 1”. Här räknar man med att tillverka batteripaket till 500 000 bilar, och fler fabriker planeras redan. Elbilarnas andel av den totala globala bilmarknaden på 70 miljoner bilar är idag runt 3 procent. Den beräknas stiga till 20 procent på 10 år, 14 miljoner elbilar, baserat på dagens siffror -räkna med många fler bilar om tio år- skall alltså förses med litiumbatterier och ständigt laddas. Det gäller att snabbt komma igång med att bygga laddningsstationer i stor skala. Dessa måste förses med el från fungerande och smarta elnät. Väderoberoende energikällor som kärnkraft måste fortsätta leverera el till näten. Industrins behov av pålitIndustrin har ett konstant behov av pålitlig el. Bilden visar en vy över BillerudKorsnäs pappersbruk Gruvön i värmländska Grums. Foto: BillerudKorsnäs lig el är naturligtvis lika stort som tidigare, IoT (Internet of Things) och Industri 4.0, den ”fjärde industriella revolutionen” ändrar inte på detta i en handvändning. Istället ökar sårbarheten ytterligare. Tesla kommer nu dessutom med sin ”Powerwall”, som är framtagen för att direkt lagra energi från solceller och vindkraftverk, det handlar om ett batteri för hemmabruk. Det är inte svårt att föreställa sig vad denna utveckling kommer att innebära för litiumutvinningen i världen, det stundar en litiumboom. Här är mänskligheten på väg att ta språnget från den gamla oljan, till ”den nya oljan”, metallen litium. Det går åt lika mycket litium till en enda elbil som till 10 000 mobiltelefoner. Finland har Europas största kända litiumtillgångar och är i startskedet att starta utvinning. Även i Sverige finns det litiumförekomster. Litiumet beräknas räcka i åtminstone 100 år, trots övergången till en fossilfri transportsektor som kräver en ofantlig batteriproduktion. Om en sådär tio år kan dessutom en ännu effektivare batteriteknik få sitt kommersiella genombrott, också den litiumbaserad. Det är de så kallade litiumsyrebatterierna eller litiumluftbatterierna, som använder en grafenelektrod, samma som förväntas finnas i nästa generation solceller och som man räknar med skall bli överlägsna dagens litiumjonbatterier. Dessa nya batterier kommer att ytterligare förstärka elbilarnas segertåg på jordklotet och bidra till än mer effektivare energilagring av väderberoende energikällor. De påstås inte förlora tillnärmelsevis lika mycket energi som dagens batterier och sägs kunna klara upp till två tusen laddningar. När fusionskraften realiseras i framtiden (inte längre bara en förhoppning!)kommer även den att använda litium, omvandlat till tritium i reaktorn. Naturligtvis kommer inte de förnyelsebara energikällorna klara att svara upp emot vårt enorma framtida elbehov under överskådlig tid, även om deras roll stärks successivt i den nya litiumekonomin. Skall alla nya elbilar kunna laddas och våra industrier fungera behövs alltså mer, mycket mer elenergi. Bygget av ett nytt kärnkraftverk av den idiotsäkra ”Generation 4 modellen” är ett angeläget beslut för våra politiker och kraftindustrin nu när de gamla verken börjar falla under åldersstrecket. För vår svenska industri är detta ett avgörande beslut, en överlevnadsfråga. Brist på och dyr el blir mycket problematisk för industrin och för oss själva i vår nya elintensiva livsstil. Straffskatten på kärnkraftsel skall naturligtvis avlägsnas omgående. Domen kommer att bli hård över de politiker som inte tar sitt ansvar för att ge medborgarna och landet en säker energiförsörjning. John Hardwick, Nordisk Industri, februari 2016 NORDISK INDUSTRI NR 1/2016 5