1177

1177 Chefredaktören 1177 Innehåll 1177 Aktuellt i vården 1177 Inspiratören Maria Ringsén 1177 Säsong för återhämtning 1177 Tema Nervsystemet 1177 Kroppens snabba signalsystem 1177 Fredrik har Parkinsons sjukdom 1177 Några sjukdomar i nervsystemet tema * Nervsys temet NÅGRA SJUKDOMAR I NERVSYSTEMET V id Parkinsons sjukdom förstörs nervcellerna som tillverkar signalsubstansen dopamin. Då får hjärnan svårt att kontrollera nervsignalerna som styr rörelserna. Tidiga symtom är skakningar, ofta i en hand eller fot i vila, muskelstelhet och försämrad rörelseförmåga. – Rörelserna blir ofta långsammare och mindre efter hand, säger överläkaren Anders Johansson. Du kan få svårt att göra flera saker samtidigt. Andra symtom kan vara röstsvaghet, lågt blodtryck när du sitter eller står, förstoppning och svårighet att känna smak och lukt. Sjukdomen debuterar oftast efter 55 års ålder. Symtomen blir tydligare efter hand. Sjukdomen går inte att bli av med, men behandling kan lindra symtomen. Läkemedel ersätter på olika sätt bristen på dopamin. Ibland ges det med en pump i underhuden eller slang i tarmen. I vissa fall opereras elektroder in i hjärnan, så kallad deep brain stimulation. Sjukdomens orsaker är inte klarlagda. – Man tror att det är en kombination av arv och miljö. Ärftliga faktorer står för ungefär en tredjedel av förklaringen. Resten antas bero på något i närmiljön, exempelvis att ha utsatts för bekämpningsmedel. Stöd av bland annat fysioterapeut, arbetsterapeut och logoped kan vara viktigt för att må så bra som möjligt.  1177.se/parkinsons-sjukdom Vid epilepsi rubbas balansen i hjärnan och vissa nervceller blir överaktiva. Sjukdomen innebär att du får återkommande anfall. Du kan till exempel få en kramp, muskelryckning12 ar eller förlora medvetandet en stund. Hur anfallet blir beror på vilken del av hjärnan som påverkas. Vid generaliserade anfall är stora delar inblandade, medan fokala anfall startar i en begränsad del. Framför allt generaliserade anfall med kramper kan ge kraftiga och allvarliga symtom. Ring 112 om ett anfall varar fem minuter eller längre, eller om personen inte vaknar till ordentligt när kramperna är över. Epilepsi kan komma när som helst i livet. Orsaken kan vara medfödda skador och sjukdomar, hjärntumörer, skallskador eller en tidigare stroke. Ofta hittas ingen förklaring. Behandlingen är i första hand läkemedel. – Läkemedel höjer kramptröskeln för att minska risken för anfall, säger Anders Johansson. Hos ungefär hälften läker epilepsin ut, men en del behöver läkemedel livet ut. Vid svår epilepsi kan operation bli aktuellt, liksom vagusnervstimulering, då hjärnan via vagusnerven stimuleras med elektriska impulser.  1177.se/epilepsi lanssvårigheter, synbesvär, svaghet, värk, muskelstelhet, trötthet, problem med urinblåsan och kognitiva svårigheter. MS debuterar oftast i 20–40års åldern. Vad sjukdomen beror på är inte klarlagt. Ungefär en femtedel har en nära genetisk släkting med samma sjukdom. MS med skov är den vanligaste formen av sjukdomen. Då kommer besvären i perioder. Det går inte att bli av med MS, men läkemedel kan bromsa förloppet och lindra besvären. – I dag vet vi att det är viktig att ge kraftfull behandling tidigt, säger Anders Johansson.  1177.se/ms ALS, amyotrofisk lateral skleros, är en ovanlig sjukdom som bryter ner de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr kroppens viljestyrda muskler. Tidiga tecken är ofta att en hand + Sök vård Kontakta en vårdcentral om du har symtom som tyder på Parkinsons sjukdom, epilepsi, MS eller ALS. MS, multipel skleros, är en sjukdom i hjärnan och ryggmärgen. Immunförsvaret angriper myelinet, ett fettämne som ligger i ett skyddande hölje runt nervtrådarna. Då uppstår en inflammation, som ibland skadar nervtrådarna. Detta påverkar nervsignalerna, som inte kan ledas på rätt sätt. Inflammationen kan bilda ärr i nervvävnaden. Efter hand påverkas olika områden, därför kan du få besvär från olika delar av kroppen. Symtom kan vara känselrubbningar, skakningar, gång- och baeller fot inte fungerar som förut. Till exempel kan ett finger vara stelt eller svagt, eller ena foten vika sig så att man snubblar. För de flesta med den vanligaste formen av ALS påverkas även förmågan att prata och svälja. Efter hand förtvinar musklerna tills hela kroppen blir förlamad. När andningsmusklerna påverkas går det inte längre att andas. Sjukdomen debuterar oftast i 50–70-årsåldern. Orsakerna är inte helt kända. Det kan vara en kombination av arv och miljö. – Hård fysisk träning verkar öka risken för att drabbas. ALS går inte att bota, men läkemedel kan göra att sjukdomen utvecklas något långsammare. Vissa neurologiska kliniker har särskilda ALS-team som stöttar under sjukdomstiden. De flesta personer dör två till fyra år efter insjuknandet, men ungefär 10 procent lever betydligt längre.  1177.se/als 1177 2 • 23 1177 Gör AKUT-testet 1177 Annika fick diagnosen ALS för tio år sedan 1177 Kan jag ta med mina läkemedel på resan? 1177 Daniel fick hjälp mot spelberoendet 1177 När spelandet tar över livet 1177 Mensvärk - hur ont får det göra? 1177 Athena har endometrios 1177 Endometrios - den vanligaste orsaken till svå r mensvärk 1177 Vått i sängen igen? 1177 Koll på sommardrinken? 1177 Tandhälsa: Är du på bettet? 1177 Vilse i tandvårdsdjungeln? 1177 Aktuellt i vården