1177

1177 Chefredaktören 1177 Innehåll 1177 Aktuellt i vården 1177 Inspiratören Maria Ringsén 1177 Säsong för återhämtning 1177 Tema Nervsystemet 1177 Kroppens snabba signalsystem 1177 Fredrik har Parkinsons sjukdom 1177 Några sjukdomar i nervsystemet 1177 Gör AKUT-testet 1177 Annika fick diagnosen ALS för tio år sedan 1177 Kan jag ta med mina läkemedel på resan? 1177 Daniel fick hjälp mot spelberoendet 1177 När spelandet tar över livet 1177 Mensvärk - hur ont får det göra? 1177 Athena har endometrios 1177 Endometrios - den vanligaste orsaken till svå r mensvärk ENDOMETRIOS – den vanligaste orsaken till svår mensvärk Vad som orsakar endometrios är inte helt känt. Den troligaste förklaringen är att celler eller bitar av livmoderslemhinnan pressas ut i magen genom äggledarna vid mens. Dessa fäster sedan exempelvis på bukhinnan, där de fortsätter att växa. Endometrios kan börja som små knottror som sedan växer till större områden, så kallade endometrioshärdar. Vanligast är att de sitter på utsidan av äggstockarna eller livmodern, på bukhinnan i nedre delen av buken, urinblåsan och ändtarmen. Det är också ganska vanligt att det bildas endometrioscystor, så kallade chokladcystor, i äggstockarna. Namnet kommer av att de ofta innehåller mörkt, levrat blod. Ofta uppstår inflammationer i området runt endometrioshärdarna. Det gör ont och du kan känna dig trött och sjuk. Inflammationen kan också leda till sammanväxningar, då det bildas bindväv på och runt endometrioshärdarna. Sammanväxningar kan göra ont och kan till exempel uppstå mellan tarmarna och bukväggen, eller mellan livmodern, äggledarna och äggstockarna. Endometrios är till viss del ärftligt. – De första symtomen kommer ofta i tonåren, ibland redan i samband med första mensen. Det är vanligt att ha mycket ont vid mens eller ägglossning. Smärtan börjar ofta några dagar innan mensen kommer och håller ofta i sig under hela menstruationen, säger Malin Brunes, överläkare på Endometrioscentrum på Södersjukhuset i Stockholm. Smärtan sitter oftast i magen men kan också stråla ut mot ryggen och ner i benen. – Det är också ganska vanligt att ha mycket tarmbesvär, till exempel 1177 2 • 23 att det gör ont att bajsa under mens eller att det kommer blod i avföringen. Symtom som diarré eller förstoppning förväxlas ibland med tarmsjukdomen IBS. Symtomen kan också påminna om urinvägsinfektion. Du kan ofta känna dig kissnödig, ha svårt att börja kissa eller ha ont när du kissar. Du kan också få blod i urinen i samband med mens. Endometrios kan ge en allmän sjukdomskänsla med trötthet, illamående och feber. Ett annat vanligt symtom är att ha ont långt in i slidan och magen vid slidsamlag. Det är vanligt att ha längre perioder med mer eller mindre symtom och bättre eller sämre dagar. Hur stora besvären är varierar stort. Du kan ha endometrios utan att ha tydliga symtom. – En del märker inte av p-piller, hormonspiral eller hormonell behandling i form av sprutor eller nässprej. – Att bli blödningsfri hjälper i de flesta fall. Många är oroliga för hormonell behandling på grund av eventuella biverkningar. Men oron är ofta obefogad. Det kommer hela tiden nya läkemedel. Med lite tid och tålamod kan de flesta prova sig fram till en behandling som passar, säger Malin Brunes. Hennes råd är att inte ge upp för tidigt med hormonell behandling. – Det är vanligt att behöva prova ”De första sym tomen mellan två och fyra preparat för att hitta det som funkar bäst. Endometrios kan kommer ofta i tonåren, ibland redan i samband med första mensen." sin endometrios förrän de senare i livet söker vård för ofrivillig barnlöshet, säger Malin Brunes. Endometrios kan göra det svårare att bli gravid, men det behöver inte vara så. Svårigheterna kan bero på sammanväxningar eller cystor men även på inflammation. – Vänta inte för länge med att söka hjälp om du inte blir gravid när du har endometrios eller misstänker att du kan ha endometrios. Du kan behöva genomgå provrörsbefruktning, IVF, säger Malin Brunes. Det finns ingen behandling som botar endometrios, men på olika sätt kan smärtan och andra symtom minska. Genom att minska mängden av hormonet östrogen i kroppen kan besvären lindras. Det görs med hjälp av läkemedel som gör att du slutar få ägglossning och mens. Det kan vara ibland behöva opereras bort. Vanligast är titthåls operation, laparoskopi. Som med all annan smärtsjukdom mår du ofta bättre om du försöker ta väl hand om dig, med fysisk aktivitet, goda sömnvanor och att göra saker som får dig att må bra. – Tensplattor hjälper många. Du kan få hjälp av en fysioterapeut med hur de används, säger Malin Brunes. Det kan ta lång tid från det att besvären börjar till att få en diagnos. – En del lider i det tysta av svåra smärtor varje månad. Andra har kanske sökt vård men inte fått rätt hjälp. Kunskapen om endometrios har varit bristfällig på många håll inom vården, men har förbättrats de senaste åren, säger Malin Brunes. Ibland läker endometrios ut av sig själv. När du kommer i klimakteriet och slutar få mens kan sjukdomen försvinna. MER INFORMATION  1177.se/endometrios 23 1177 Vått i sängen igen? 1177 Koll på sommardrinken? 1177 Tandhälsa: Är du på bettet? 1177 Vilse i tandvårdsdjungeln? 1177 Aktuellt i vården