MES 1
AFFÄRSSTADEN MÖTER hade det och om de vill komma
igen. Trycket har varit högt i 14 år på raken – det är ju faktiskt ganska otroligt. Rakel ser sig som oerhört lyckligt lottad över att det har funkat så bra. Och även genom pandemin. – När vi byggde upp det här så var målet att vi ska ha så pass många ben att stå på, så att vi kan byta ben om någon skiftning av efterfrågan sker. Vi har bland annat restaurang, hotell, salong, spa och konferenser. Innan pandemin var det fifty fifty konferens och privatgäster, och från den ena dagen till den andra dog alla konferenser. – Vilket gjorde att samma dag så vred vi hela vår marknadsföring till att bara rikta sig mot privatmarknaden. Vi hade sådan tur att vi hade byggt väldigt stort och tagit ut svängarna, och det visade sig att det var plötsligt ”stora ytor - ingen trängsel” som var ledorden. Vi hade 7 500 kvadrat. Hur många personer får man ha på 7 500 om alla ska ha 10 kvadratmeter? Det är sjuhundrafemtio personer och det är oerhört mycket folk. Så många tar vi inte ens in. Så vi hade flyt med att anläggningen var klar i den storleken. Rakel berättar att även om det flöt på under pandemin så var det ändå en tung period. – Det var ovissheten, och att premisserna ändrades så tvärt. Det var en utmaning att hitta balansen mellan att minska smittspridningen, upprätthålla omsättningen, och behålla jobben. Utmaningarna fortsätter att hagla men nu när jag skriver detta så inser jag att det är ju det som driver Rakel – att känna att hon har lite utmaning. Hennes sätt att bemöta det är exemplariskt. – Det handlar om att jag är oerhört försiktig. Jag avskyr risker och jag riskbedömer allting, brukar min man säga. Vet jag att det håller, så satsar jag. Och jag vet att det kommer hålla för att jag har tänkt ut alla typer av scenarion. Exempelvis: Vad gör vi om dagen kommer och spapaketen blir ointressanta? Ja, men då har jag ju förberett för att jag ska kunna göra om hela anläggningen till ett äldreboende. Att man skulle hamna i ett läge, där man inte har någon ” I dagens samhälle tar du från framtiden för att tillfredsställa nuet – i stället för att du tar från nuet för att tillfredsställa framtiden. inkomst på en sådan här anläggning. Den risken är högst otrolig – även om det skulle bli krig, kan man hyra ut den som militärförläggning. Det går att göra vad som helst av ytan. Bara man är kreativ. Rakel är oerhört försiktig med vad hon lägger pengarna på och gör verkligen avvägningar. – Jag ser en stor skillnad på investering och utgift. Om personalen har en idé om att köpa in den här maskinen. OK, vad kan den göra för oss? Ja, med den skulle vi kunna spara in här och göra det här och det skulle kunna ge mervärde till kunden. Då säger jag ja, varenda gång. För att det är ingen utgift för mig. Det är en ren investering och en investering ger tillbaka. Men ibland tillför inte maskinen något utan då är det bara en utgift. Och där säger jag nej. Allting som kan öka eller ge kunderna en bättre upplevelse, det kör vi varenda gång. Rakel har en filosofi gällande dagens ekonomiska mentalitet. – I samhället idag tar du från framtiden för att tillfredsställa nuet – i stället för att du tar från nuet för att tillfredsställa framtiden. Det är betydligt bättre att betala av och göra klart här och nu för att du ska ha det bra längre fram. Rakel berättar hur hennes sätt att tänka gällande kriser och ekonomi har impregnerat hennes barn. Hon berättar om hennes dotter som har köpt en gård i närheten, och i dagsläget har de inte en krona i lån på den. – Min dotter och hennes man tog ett banklån och sa till banken att de ville amortera artontusen i månaden. Banken tyckte att de inte var kloka – så här gör ingen. De amorterade artontusen i månaden och idag är de fria från lån. Och vad hände med räntan nu? Den stack upp. Vem är det som inte är klok då? De har inga lån vid 28 år, äger hela sin gård för de har amorterat av allting och står som vinnare. För att ladda upp sina batterier tillbringar Rakel mycket tid i naturen. – Vi har två stugor – en i Örnsköldsvik och en i Kittelfjäll, 22