Nöjesnytt Växjö 1
Efter sju år på vift så är stjärnmålvakten Viktor
Fasth tillbaka i Växjö Lakers. Nu tar den färske världsmästaren chansen att återuppta och intensifiera sitt stora fiskeintresse – och ska dessutom fiska efter sitt första SM-guld. Viktor Fasth V iktor Fasth är tillbaka i Växjö Lakers. En tillbakaflytt som de flesta inte har funderat OM den ska ske, utan snarare NÄR den ska ske. Det eftersom Viktor för fyra år sedan köpte ett sommarhus i just Växjö. – Både jag och min fru har många kompisar kvar från min tid i Tingsryd och Växjö så vi köpte vi ett sommarhus att ha som bas under somrarna. Vi trivs här, säger Viktor. – Sedan har tanken att komma tillbaka till Växjö Lakers också funnits där och det blev ett bra alternativ nu när jag och familjen blickade hemåt igen. Det var egentligen Växjö och AIK som det stod emellan, men eftersom bara Växjö spelar i SHL så blev beslutet enkelt att fatta. När Växjö visade intresse så var det inte så mycket att tveka kring. Den 35-årige stjärnmålvakten fick sitt stora genombrott i just Växjö Lakers under tre framgångsrika vintrar mellan 2007 och 2009, och när han nu återvänder gör han det med ett gäng nya erfarenheter. I våras blev han till exempel världsmästare med Tre Kronor. – Det var fantastiskt. Det största jag varit med om som hockeyspelare. Turneringen var dock speciell för Viktor som var förstemålvakt från start men som fick flytta på sig när Henrik Lundqvist från New York Rangers anslöt under resans gång. – Det kändes bra och jag fick stort förtroende innan Henke kom in. Jag hade en diskussion med landslagsledningen och var det någon som skulle få peta en så får man väl ta att det är Henke, den störste vi har och kanske någonsin haft. Jag var förbannad när han kom, men jag fick släppa det för man är ändå där som ett lag. Totalt blev det fem år utomlands – tre år i Nordamerika och två i Ryssland – innan han och familjen bestämde sig för att flytta hem igen. – I Ryssland prioriteras inte familjen högt som hockeyspelare. Man är borta mycket, mer än jag förväntade mig. Jag trodde jag var förberedd efter tre år i Nordamerika med många resor, men i CSKA Moskva sov vi på hotell även inför hemmamatcherna så när vi hade intensiva perioder så såg jag mina barn fyra timmar varannan dag. Jag älskar hockey men där och då var det inte värt alla uppoffringar. Men vi trivdes verkligen bra i Moskva och Ryssland, det måste jag säga. Frågan är dock om det blivit en comeback i Växjö Lakers om det inte var för en tuff skada under hösten 2013. Efter storspel med AIK i SHL, två starka VM-turneringar och en imponerande debutsäsong i NHL, där han tidigt blev belönad med ett nytt kontrakt, så kändes vägen mot stjärnstatus i världens bästa liga öppen. Men andra året i Nordamerika blev en mardröm. Han hann bara spela en handfull matcher innan ljumskarna började krångla och efter att ha försökt spela på sprutor tvingades han till slut till en operation som gjorde att han missade två månaders spel. Efter det blev han bortbytt från Anaheim Ducks till Edmonton Oilers – ett lag som harvade i botten och Viktor fick större problem att erövra speltid. Skadan kom i ett känsligt skede av karriären, precis när han skulle etablera sig på allvar i NHL. – Ja... det kan man säga. Lite så kändes det. Samtidigt kan man inte gräma sig över det heller. Det som händer, det händer, och det är inget jag kan påverka. Tyvärr. Läget var som det var, jag försökte bita i och spela på smärtstillande, men till slut var det bara att ta tjuren vid hornen och göra en operation, säger han. – Det var tre roliga år där borta, men det var bittert att vi inte kunde prestera bättre med Edmonton. Jag hade gärna stannat längre men de jobb som fanns i NHL då var som uttalad andramålvakt. Jag kände att jag ville spela mer och valde att anta en annan utmaning istället och då blev det Ryssland. Gränsen mellan succé och fiasko är hårfin för ishockeyspelare i allmänhet och målvakter i synnerhet – vilket inte minst Viktors skada är ett bevis på – men att just balansera på den tunna linan var det som fick Viktor Fasth att bli målvakt som 13-åring. Han triggas av den utmaningen. – Jag blev fascinerad av rollen som målvakt eftersom det är så tunn linje mellan att bli hjälte eller syndabock. Ett misstag raserar allt, en grym grej kan göra dig bäst i världen. Jag älskar det, och vem vill inte växa upp och bli hjälte?, säger Viktor. – Det är en utmaning men som elitidrottsman vill du ha den pressen på dig. Jag tror du får samma svar av alla spelare i vårt lag. Man vill vara en avgörande faktor. Man vill göra skillnad. Färden har fört honom hem till Sverige igen. Hemma får han chansen att lägga mer tid på en stor hobby: fisket. Ett intresse som han haft länge. – Det har hängt med ända sedan jag var en liten grabb. Vi spenderade somrarna i mammas barndomshem, i Seskarö utanför Haparanda, i skärgården där. Mina kusiner tog med mig ut och fiska varje dag i ett par veckors tid varje sommar, säger han och menar att tiden för fiske saknats de senaste åren utomlands. – Jag har inte fiskat så mycket och det grämer mig lite. I Ryssland hade jag ingen tid över men i Nordamerika kunde jag utnyttjat chansen mer, både i Kalifornien och i Kanada, det hade varit en upplevelse att fiska där. Men man kan ju alltid åka tillbaka någon gång. Fisket är en stor hobby – men också ett sätt att mentalt slappna av från den prövande vardagen som elitidrottsman. – För mig är det framförallt en fantastisk avkoppling. Man tömmer huvudet och det finns inget som stör. Allt fokus ligger på betet i vattnet. Att fiska kan pröva tålamodet. Precis som att vara målvakt. – Tålamodet är a och o både som fiskare och målvakt skulle jag säga, menar Viktor. Ute på vattnet handlar fisket om att hitta de största fiskarna, på det frusna vattnet handlar fisket om att dra upp ett SM-guld – något som saknas i Viktors prisskåp. – Det är det vi går för, det är det som är målet, säger Viktor. – Jag tycker laget ser spännande ut. Spelarna som är kvar sedan ifjol ser revanschsugna ut, många är unga och talangfulla, och sedan har vi lagt till några gubbar som mig själv (haha). Jag ser fram emot säsongen och att få spela i Sverige igen. I TEXT: JONAS GUSTAVSSON FOTO: JONAS LJUNGDAHL 10 SNABBA ÄTER HELST: Kött från grillen eller råbiff. DRICKER HELST: Vatten. BÄSTA FILM: Gudfadern-filmerna. SENASTE BOK: Metro 2033 av Dmitrij Gluchovskij. LYSSNAR PÅ: Håkan Hellström, Lars Winnerbäck och lite Bo Kaspers Orkester. FRITIDSINTRESSEN: Fiska. KAN EJ VARA UTAN: Barnen. SER UPP TILL: Människor som kämpar för andra människors rättigheter. BÄSTA MED VÄXJÖ: Centrum, det är en väldigt mysig gågata. SAKNAS I VÄXJÖ: En flyglinje till Arlanda. 4 | nöjesnytt