Belysning i fokus 1
PARKBELYSNING landskapsarkitekt och ljusdesigner
skrivit boken Ljussätt staden, utgiven av Svensk Byggtjänst 2021. I boken beskrivs hur olika aktörer kan samverka för en god ljussättning av staden. Boken innehåller 129 kapitel som täcker in alla tänkbara aspekter av belysningsprocessen. Ett kapitel handlar om belysning av parker ett annat om hänsynstagande till djurlivet. I parkernas stora vackra träd, som vi gärna belyser av estetiska skäl, stöter vi ibland på små känsliga liv, nämligen fladdermöss. Vissa fladdermusarter skyr ljuset nattetid och vågar sig inte ur sina hålrum i träden för att jaga insekter om trädet är belyst. Fladdermusens bon syns som små hål i trädet, som en ekolog med tränat öga enkelt kan upptäcka. Alla fladdermusarter är fridlysta i Sverige och skyddas av lagen. I Artskyddsförordningens fjärde paragraf står att det är förbjudet att avsiktligt störa fridlysta djur, särskilt under parnings-, uppfödnings-, övervintringsoch flyttperioder. Att belysa fladdermössens bon och hindra dem från att leva naturligt är att störa djuren. Även andra djurarter Flyttfåglar som navigerar efter månljus och stjärnor störs av stadens ljusföroreningar. omfattas av skyddet och dessa anges i Artskyddsförordningens bilaga ett. Nattaktiva djur som insekter, fladdermöss, fåglar, fiskar, sköldpaddor och groddjur påverkas mest av artificiell belysning. Det är alltså fler djur än fladdermöss som påverkas av belysning. Ljus längs åstränder i staden gör att uttern inte vågar sig upp i strandkanten och vid belysning av vattendrag kan fiskarnas lek kan störas. Belysta träd är vackra året runt men vintertid är ljuset mindre störande för djuren som lever i våra parker. Fundera på en säsongsbetonad belysning, där ljuset släcks under de månader som är känsliga för djurens fortplantning. Insekter dras till ljuset där de cirklar runt tills de blir utmattade eller uppätna. Ekosystemet är beroende av att insekter pollinerar växter och mer än hälften av världens alla insekter är nattaktiva. Fåglar som navigerar efter månljus och stjärnor störs av ljusföroreningar från städer, så kallad himlaglim. Vid belysning av träd underifrån fungerar inte småfåglarnas naturliga kamouflage och de blir lättare byten för rovfåglar. Samspelet mellan artificiell belysning och det vilda djurlivet i våra städer är en fråga som väcker större intresse nu än för bara några år sedan. Ska vi ljussätta våra parker eller lämna dem mörka? Det finns lösningar för ljussättning av parkområden som tar hänsyn både människor och djur. Förutsättningen är att ljusdesignern söker kunskap om djurlivet på platsen och samarbetar med olika experter. ➛ BELYSNING I FOKUS 1 2022 13