Belysning i fokus 1
PARKBELYSNING Skuggor från belysta lövverk skapar
stämning. Om stora träd bebos av fladdermöss, eller om det inte finns några stora träd på platsen, kan en goboprojicering med ge en känsla av lövverk. den ska lämnas mörk. Om vi förutsätter att parken ska ljussättas fortsätter arbetet med ljusdesignen: Vid ljussättning av parker är det viktigt att ljusdesignern samarbetar med parkansvarig landskapsarkitekt, för att skapa ett samspel mellan växter och ljus. Promenera gärna i parken tillsammans. Rätt belysning kan göra att man kan behålla buskage som annars upplevs som otrygga och beskärning av vissa trädgrenar kan framhäva belysningen av en träddunge. Samspela gestaltningen med kunskapen om parkens djurliv. Utgå från mörkret och lyft fram det du vill se med ljus. Släck ned all befintlig belysning vid provbelysningen och testa hur mycket ljus som egentligen behövs för att skapa överblick. En mild ljusnivå gynnar parkens djurliv. Planera ljusfördelningen noga och använd dynamiken som skapas mellan ljus och mörker, hellre än att lägga på mer ljus. Välj noggrant vilka platser som ska ljussättas för att skapa överblick och god orienterbarhet i parken. Lämna vissa områden mörka. Belys gärna större träd för att skapa rymd och överblick i parken, när ni är säkra på att inga fladdermöss huserar i träden. Betona det som är vackert i parken genom att belysa konstverk, fasader, murar, broar, lekplatser och träd eller annat som skapar identitet och lockar besökare. Tänk gärna utanför ramarna och skapa en udda ljussättning i samspel med parkens karaktär. Använd gärna fina lyktor med ett avbländat ljus för belysning av gångvägar. En lämplig höjd på belysningsstolpen är runt 3,5 meter, vilket ger en intimare känsla än högre stolpar. Lägre stolpar påverkar djurlivet mindre, då ljusspridningen är lättare att kontrollera. Befintliga lyktstolpar kan kompletteras med strålkastare för belysning av träd, buskar och skulpturer. Belys omgivningar runt gång- och cykelvägar i parken där det behövs för människornas trygghet. Undvik att belysa omgivningarna i känsliga områden och planera istället för nattliga gångstråk genom områden utan skyddsvärda djurarter. Om parken är stor bör vissa stråk prioriteras för att få folk att röra sig på samma sträckor. När flera människor väljer samma väg ökar den sociala kontrollen och därmed säkerheten. Rikta strålkastare omsorgsfullt så att du skapar miljöer helt utan bländning. Använd avbländningsskydd till armaturerna där det behövs. Bländning stör både människor och djur. En välplanerad styrning av ljuset kan minska påverkan på djurlivet. Släck trädbelysningen på natten när få människor vistas i området så att djurlivet störs så lite som möjligt. Vissa armaturer kan behöva släckas helt från april och under sommarmånaderna när fåglarna häckar. Djuren störs mest av artificiell belysning under sommarhalvåret, april till oktober, medan vi människor har störst behov av belysning under vintern. Genom nattsänkning av ljuset vissa tider minskar miljöpåverkan. Ljuskällor som dimras ner till en varmare färgtemperatur, minskar påverkan på djurlivet. Minst påverkan ger rött ljus, men det är inte lika trevligt för människorna. Skötsel och underhåll är ofta belysningsanläggningens akilleshäl. Det är viktigt att skötselplanen förankras hos de som ska sköta anläggningen. Se till att utforma en illustrativ skötselplan med fotografier på ljusriktningar. Samordna belysningens skötselplan med beskärning av träd och buskar, så att parken även fortsättningsvis upplevs som trygg. Håll ögon och öron öppna för nya rön om hur flora och fauna påverkas av ljus. Forskning pågår och vi lär oss nya saker hela tiden. Sprid gärna den kunskap du tar till dig till vänner och kollegor i branschen. Med medvetenhet och ny kunskap kan vi skapa en så bra miljö som möjligt för alla levande varelser i våra parker, både människor och djur. u Ljussätt staden – En handbok om ljusdesign i offentlig miljö. Författare och fotograf: Marianne Lind, Ljuslandskap. Utgiven av Svensk byggtjänst 2021. BELYSNING I FOKUS 1 2022 15