Vi i Vätterhem 1
Finns det några speciella trädslag som dominerar?
– Det är lite intressant – för det hänger ofta ihop med byggår på fastigheterna. Under 1960–1970tal var det populärt att plantera lind och rönn fastighetsnära. Så det lever i hög grad kvar i våra områden. Ullungrönn är vanligt vid de fastigheter som har uppförts under tidigt 2000tal och nu på senare år är ju trenden tydlig mot blommande och bärande växter, körsbärsträd har ju varit väldigt populärt det senaste till exempel. Totalt sett visar rapporten att skogslönn är allra vanligast. ALLTID AKTUELL DATA Förutom den grundläggande kartläggningen som genomförs nu medger digitalisering att trädinventeringen kan hållas ständigt uppdaterad. – När något planteras nytt eller tas bort är det bara att logga det i appen som hela tiden kommer vara levande och aktuell. Ett annat viktigt syfte med trädinventeringen är att materialet förts in i programmet ITree Eco. – Där kan vi beräkna trädens ekosystemtjänster, d v s hur träden påverkar och förbättrar de boendes livsvillkor. Hur mycket kol binder trädet? Hur mycket vatten fördröjer det vid skyfall, hur mycket skugga skapar det med mera, berättar Stefan Claesson. … och suger upp 1 438 kubikmeter vatten varje år! Totalt finns det just nu 833 ton kol lagrat i de 3 016 träden som har inventerats, vilket motsvarar 3 058 ton koldioxid. Varje år tar träden upp 123 ton koldioxid. – Den totala kolinlagringen som finns samlat i vårt trädbestånd (drygt 3 000 ton CO2-ekvivalenter) motsvarar ungefär hälften av de utsläpp som elanvändningen orsakar inom Vätterhem (närmare 6 000 ton CO2-ekvivalenter). Eller om man så vill; förra året släppte vi ut närmare 4 500 ton CO2-ekviva lenter från den värme vi köpte. Så, träden på våra områden fångade upp ungefär en tiondel av de ut släppen, berättar Stina Enghag, hållbarhetsstrateg på Vätterhem. Även reduceringen av mängden dagsvatten vid regn har kunnat beräknas: – Vätterhems träd suger upp 1 438 kubikmeter vatten varje år, visar programmet. Ett gott exempel på att träden ger oss »gratis« tjänster som annars hade kostat pengar att åtgärda. T ex ta hand om regnvatten, berättar Stina som också framhåller andra värden av inventeringen: – Precis som Stefan berättat så hjälper kartläggningen oss att effektivisera vår skötsel framåt. Nu kan vi lättare följa utvecklingen. Även se vilka arter vi har och planera för en så stor mångfald som möjligt. T ex visar rapporten att vi har en övervikt på skogslönn, vilket skulle kunna innebära en risk om det kommer en sjukdom just på den arten. 15