Affärsstaden Marknad East Sweden nr 4-2022 1
MEDIA, REKLAM & PR NÄR KRIG OCH KRIS SKAPAR ORO H
OS BARN OCH UNGA FOTO: CREATIVE COMMONS ICC:s Marknadsföringskod är i dag ett internationellt erkänt, branschöverskridande och landsneutralt ramverk som utgör grunden för självreglerande organ och lagstiftning världen över. UPPDATERADE RIKTLINJER FÖR ANSVARSFULL MARKNADSKOMMUNIKATION OM MILJÖ OCH KLIMAT FOTO: PRESSBILD Klimatförändringarna och den gröna omställningen är prioriterade frågor för näringslivet. Det märks inte minst i Sverige. I takt med att miljöoch klimatarbetet växlas upp och i kombination med ökat konsumentintresse ser många företag också ett behov av att kunna berätta om vad de gör. Samtidigt råder det stor osäkerhet om vad man kan och bör kommunicera. Begrepp som klimatpositiv och nettonollutsläpp är två exempel på termer som snabbt vuxit i popularitet de senaste åren, men där det rått osäkerhet om när och hur de på ett ansvarsfullt sätt kan användas i marknadskommunikation. Det är mot bakgrund av denna problematik som ICC, på initiativ av organisationens svenska medlemmar, under hösten 2021 publicerade en uppdatering av de miljö- och klimatriktlinjer som utgör ett komplement till ICC:s Regler för reklam och marknadskommunikation (ICC-koden). Nu har dessa riktlinjer för första gången någonsin översatts till svenska. Genom lanseringen av en svensk översättning kan reglerna få ett starkare genomslag – de kommer närmare svenska företag och tillämpningen blir lättare. En översättning ligger också i linje med att själva Marknadsföringskoden finns på svenska och har stor betydelse som det ledande etiska normverket på sitt område. ICC:s Riktlinjer för ansvarsfull marknadskommunikation om miljö och klimat (ICC:s miljö- och klimatriktlinjer) hjälper företag att kommunicera sitt miljö- och klimatarbete på ett etiskt och vederhäftigt vis och ger användaren praktisk vägledning i vilken bevisbörda som krävs för att undvika vilseledande element. Bland annat inkluderar vägledningen en checklista, mot vilken användare kan stämma av om deras budskap omfattas av de särskilda regler som gäller för den här typen av kommunikation. Susanna Zeko är vd och Generalsekreterare för ICC Sverige: –Det är inte en dag för tidigt som vi nu har glädjen att lansera ICC:s uppdaterade miljö- och klimatriktlinjer på svenska. Många av våra svenska medlemsföretag var inte bara med och tog initiativ till uppdateringen, utan har också spelat en aktiv roll i utformningen av riktlinjerna. Nu har vi ett praktiskt verktyg på plats som hjälper företag att bedöma om deras miljö- och klimatpåståenden håller legalt, vilket också hjälper dem att undvika kostsamma misstag som kan få negativa effekter för varumärket. Hanna Riberdahl är vd för Sveriges Annonsörer: – Vi på Sveriges Annonsörer värnar om ansvarsfull marknadsföring och att företag och verksamheter ska få bästa möjliga effekt av sina marknadsinvesteringar. Att använda miljö- och klimatpåståenden i marknadskommunikationen är ett viktigt steg i att få till den gröna omställningen, då är det viktigt att vi följer de etiska riktlinjerna på hur och vad vi får och kan säga. Därför är det väldigt välkommet med dessa uppdateringar. Linda Nilsson är vd hos Sveriges Kommunikationsbyråer: – Den nödvändiga förflyttning vi alla behöver göra i omställningen till ett mer hållbart samhälle kräver att vi som bransch har de rätta verktygen och riktlinjerna - både de legala och etiska - för att kunna ta det ansvar vi har till följd av den makt vi besitter i form av vår profession att kunna påverka hur människor agerar och gör val utifrån kommunikation och reklam. Utformning av professionell kommunikation kräver kunskap om de lagar och riktlinjer som gäller för branschen. Om ICC-koden: ICC:s Marknadsföringskod är i dag ett internationellt erkänt, branschöverskridande och landsneutralt ramverk som utgör grunden för självreglerande organ och lagstiftning världen över. Koden hjälper företag att säkerställa att deras marknadskommunikation är etisk och ansvarsfull. I Sverige tillämpar bland andra Marknadsdomstolen och Reklamombudsmannen Marknadsföringskoden i sin bedömning av reklam. Även en stor del av Konsumentverkets vägledningar och rättspraxis bygger på koden. ® Som en följd av Rysslands invasion av Ukraina sprids mycket bilder och filmer från kriget i både nyhetsmedier och på sociala medier. Barn och unga ser och hör nu saker som kan skapa känslor av oro och otrygghet. Enligt Karin Jerre, psykolog vid Bup Första linjen i Lund är det bra att vuxna pratar med barn om vad som händer, om man gör det utifrån barnets mognad. – De flesta barn i skolålder som kan läsa har på ett eller annat sätt fått information om kriget. Antingen via sociala medier, nyheter på tv eller för att de pratat om det i skolan. Därför är det viktigt att höra med barnen vad de har för tankar. Vuxenvärlden har inte så stor kontroll över vilken information barnen får i dagens digitala samhälle, så det är extra viktigt att finnas där som ett bollplank, säger Karin Jerre. När man som vuxen pratar med barn är det bra att tänka på att anpassa informationen efter barnets ålder och vad barnet kan förstå. Därför kan man låta samtalet utgå från barnets egna tankar och funderingar. – Det är bra att vara ärlig, men man behöver inte gå in på onödiga detaljer eller måla upp katastrofscenarion. Är man som vuxen själv väldigt orolig tenderar barn att smittas av det och själva bli oroliga. Därför är det bra om man också ser över sina egna reaktioner. Man behöver inte ljuga om egen oro, men barnet ska inte också behöva oroa sig över den vuxnes mående, så det är en balansgång, säger Karin Jerre. De flesta tonåringar får merparten av sin information via sociala medier, och därför kan det vara bra att prata om källkritik och hålla lite koll på vilken typ av konton som barnet eller ungdomen följer. Hjälp finns att få. Det är normalt att känna oro när hemska saker händer i världen, men det är viktigt att samtidigt visa att livet här hemma fortsätter som vanligt. Fortsätta göra roliga saker tillsammans, och hålla sina vanliga rutiner. Om ditt barn eller din ungdom är så oroligt att hen inte kan sova, får sämre aptit, svårigheter i skolan eller på annat sätt verkar må dåligt så kan det vara dags att söka hjälp. ® 29