STT 1
STT Vecka 2 onsdag 11 januari 2017 7 Våld i nära
relation DEFINITION Våld i nära relationer inkluderar alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i såväl heterosexuella som samkönade relationer samt inom syskonoch andra familje- och släktrelationer. Kännetecknande är att den utsatta har en nära relation till och ofta starka emotionella band till förövaren, vilket försvårar möjligheten till motstånd och uppbrott. Våldet sker vanligtvis inomhus i offrets egen bostad och ökar i allvar och intensitet ju längre relationen pågår. INTE BARA FYSISKT Psykiskt våld Kanske lika förödande som fysiskt våld men lämnar inga synliga bevis och svåra att anmäla, då ord står mot ord. Först höjs kvinnan till skyarna, sedan sparkar han undan benen på henne med ständig kritik och nedsättande ord, som pågår så länge att kvinnan till slut tror på det. Det går smygande men kvinnan anpassar sig för att försöka hålla honom nöjd. Sexuellt våld Man tvingas och hotas till sex, som inte är ömsesidig och gör ont. Våldtäkt. Man får se porrfi lmer fast man inte vill. Han föreslår att man ska ha sex med en annan för att han ska få pengar. Socialt våld Han hittar fel på och kritiserar kvinnans vänner och familj, till slut försvinner de och kvinnan blir isolerad och ensam. Ett tecken är om han lägger över orsaker på andra. ANNA Ekonomiskt våld Man har inte tillgång till sina egna medel. Han tar hand om bankomatkortet och tar ut ens besparingar. Han använder pengarna till droger, så man inte har till räkningarna. Alla räkningar står på kvinnan så hon får skulder hos kronofogden. Han pantsätter hennes arvegods. Han gör försäkringsbedrägeri i hennes namn. Hon är målvakt för hans bil. våldet” säger är ”Men varför går hon inte?”. – Men det är inte så enkelt. Ibland kan det vara enklare att stanna kvar i helvetet, än att lämna det men inte veta när det ska braka lös igen. Man tror man har kontroll då, säger Lena. – Av den psykiska misshandeln tror man till slut att man inte är värd bätt re, säger Anna. – Jag tror att de här männen är duktiga på att hitta sina off er. Man har en sårbarhet som gör att man är mer mott aglig för deras smicker och uppmärksamhet. Kanske är man som kvinna en omhändertagande person. När man blir förälskad är man ”fast” och normaliseringsprocessen sätt er igång, säger Anna. – Man tror att det ska vara så här. Men ett förhållande där du blir utsatt för våld är inte normalt. Det är inte okej, säger Lena. Anna har fått hjälp både via kvinnojour och Utväg (ett samarbete via socialtjänsten, hälso- och sjukvården, polis, åklagarmyndigheten och kriminalvården). Utväg erbjuder både enskilda samtal och i grupp. Även Lena har gått i samtal, men även hitt at ny styrka genom sin arbetsplats och sin tro. –Trots allt tror jag ändå på en god Gud. Dessutom är hon arg på hur våldet drabbar kvinnor och vrede ger styrka. Nu vill hon arbeta för att göra något åt våldet. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com NORMALISERINGSPRO CESSEN Innebär att våldet normaliseras, både av den som misshandlar och den som blir misshandlad. Misshandeln blir en process som ofta börjar med kontrollerande beteende från mannens sida. Han kritiserar kvinnan, hindrar henne från att umgås med vänner, och kräver att hon ska anpassa sig efter hans behov. Gradvis isoleras kvinnan. Så småningom börjar mannen hota och ta till våld, och kvinnan tvingas anpassa sig ytterligare för att inte bli utsatt för mer våld. KONTAKTFÖRBUD Innebär normalt att någon som hotar eller trakasserar dig förbjuds att besöka och ta kontakt med dig på andra sätt, till exempel per telefon. KÄLLA: Anna och Lena i intervjun, Polisen, Roks, Riksorganisa tionen för kvinnojourer och tjejjourer, Nationellt centrum för kvinnofrid. HÄR FINNS STÖD ATT SÖKA Kvinnofridslinjen 020-50 50 50 www.kvinnofridslinjen.se Kvinnojouren i Mark 0320-351 51 www.roks.se Kvinnojouren i Borås 033-41 02 15 www.kvinnojourenboras.se FOTNOT: Lena och Anna heter i verkligheten något annat. Utväg Södra Älvsborg 0707-16 09 29 Kompetenscenter mot våld i nära relation. Kök • Golv • Fönster Dörr • Garderob Garageportar • m.m. Dalg. 14, Ulricehamn Mån-fre 8-17 (lunch 13-14) 0321-53 33 90 Dr Johnnie Hurtig Telefontid måndag–tisdag 7.50–8.20 12.00–12.30 Tfn: 0325-62 50 71 Leg. Sjukgymnast Trine-Lise Gården Spec. Smärta & Psykosomatik 0705-11 90 87 0325-62 53 95 Synen på kvinnan i rättegångar måste ändras SJUHÄRAD Anna, i artikeln här intill, blev våldtagen, misshandlad och hotad till livet, anmälde och mannen fi ck fängelsestraff. Men hon är kritiskt till hur rättsprocessen fortsätter att utsätta kvinnor för övergrepp. – Här skulle mycket behöva förändras, säger hon. Anna hade separerat från sin man. Ändå träff ades de då och då. En kväll blev hon våldtagen, misshandlad och hotad till livet av honom. Rätt sprocessen efteråt har hon mycket att säga om när det gäller hur hon som kvinna behandlats. – När jag kom in till akuten på sjukhuset var det en manlig läkare som skulle undersöka mig. Hon var tvungen att klä av sig, hennes kropp skulle undersökas, mätas och fotograferas in i minsta detalj. – Här skulle det behövas någon person som ger eller alkohol i kroppen. – Men vad spelar det för roll om jag hade tagit något sådant? Anna fi ck frågan om hon ville ha målsägarbiträde, en jurist som stött ar henne under rätt sprocessen, men ingen förklarade vad det var för något. – Jag förstod inte ens ordet. Under en av rätt egångarna, målet togs i fl era instanser, visades hennes sönderrivna underkläder upp på storbilds skärm i rätt ssalen, och även bilder av hennes nakna kropp som fanns i förövarens mobil. Övergreppen bara fortsatte, men nu i rättssalen. ANNA stött ar kvinnan. Jag var helt i chock efter övergreppet. Egentligen borde man inte lämnas själv när man är i ett sådant chocktillstånd men jag blev lämnad ensam många timmar. Det togs prover på om hon hade några dro– Det kändes som om de sexuella övergreppen bara fortsatte, men nu i rätt ssalen. Mannen blev dömd, och Anna ansökte om och fi ck kontaktförbud. Hon skulle också kunna ansöka om skyddade personuppgifter. Men hon tvekar inför allt vad det innebär. Att fl ytt a, byta stad, lämna alla vänner. För sin egen del kan hon tänka sig det, men det blir svårt att utsätt a barnen för att bryta med allt och alla. ANN SOFIE WAHLBERG En ros till ”Tony med fl akmopeden ” för att du gör så fi nt utmed elljusspåret. Lena En stor bukett med rosor vill vi skicka till Blomsterlandet som sponsrade oss med vackra blommor till vår julfest den 9 december. PRO Hillared Tusen rosor till Björn Larsson för en trevlig släktträff. Vi som var med Ett stort fång rosor till Monica, Agneta, Jessica och Lill-Anna som hjälpt mig mycket i mitt hem. En speciell ros till Allan Johansson som hjälpt mig med allt. Katie ...till dagens vardagshjälte Michelle från Bragnum. Lars och Rosemarie ...till de hjälpsamma killarna på Svenljunga Rostskyddscenter i Svenljunga. Från den lilla gröna Rosor är en gratistjänst som publiceras i mån av plats (får ej innehålla ordet tack). Skicka in din ros till veckansros@stthuset.com. TULPANENS DAG, 15 JANUARI SVERIGE Tulpanens dag infaller varje år den 15 januari. Det fi nns 6 000 olika tulpansorter i världen. I Sverige odlas 400 av dessa. Säsongen varar från januari till april. Svenskarna köper fl est tulpaner i hela världen, ungefär 120 miljoner varje år. På andra plats kommer Finland och på tredje ligger Danmark. Tulpanens dag är instiftad av Blomsterfrämjandet för att fi ra att våren är på väg. FOTO: YLVA HIDENG