STT 1
SVENLJUNGA BYGDEN AXELFORS | HILLARED | HOLSLJUNG
A | HÅCKSVIK | KALV | LOCKRYD | MJÖBÄCK | MÅRDAKLEV | ROASJÖ SEXDREGA | SANDSJÖN | STRÖMSFORS | SVENLJUNGA | ÄLVSERED | ÖRSÅS | ÖSTRA FRÖLUNDA | ÖVERLIDA REDAKTÖR: KATARINA JOHANSSON · 0325-479 62 Färre barn möjligt tack vare statsbidrag SVENLJUNGA På föräldrakooperativet Bulleribång är just nu 18 barn inskrivna, i januari blir de 22. Sedan är det stopp för fl er. Förskolan har beviljats statsbidrag för att kunna hålla nere barngruppen. Septemberregnet slår mot rutorna, barn och pedagoger småpratar runt matbordet. Det är eftermiddag och mellanmålsdags på föräldrakooperativet Bulleribång i Svenljunga. Idag serveras en favorit, mannagrynspudding som förskolechef Marja-Liisa Ilkko har förberett . – Våra barn här på förskolan, de är de viktigaste vi har, säger hon. Det var i augusti som förskolan blev beviljad bidrag från Skolverket för att minska sin barngrupp. Förut hade de 26 barn inskrivna, idag är det 18 men redan i januari ökas gruppen till det antal de kommer att behålla läsåret ut, 22 stycken. – Vi har minskat barngruppen med fyra barn men ville behålla personaltätheten. Vi har fått bidrag för att kunna göra det, säger föräldrakooperativets styrelseordförande Lisa Larsson. Bidraget från Skolverket är på 120 000 kronor totalt och ska i första hand täcka personalkostnader. – Vi har en bra personaltäthet med 3,5 heltider, säger Lisa Larsson. – Och det gör att vi kan behålla den goda och viktiga pedagogiska kvaliteten, säger Marja-Liisa Ilkko. Bulleribång är det enda föräldrakooperativ som fi nns i Svenljunga kommun. – Vi är det enda alternativet till att placera barnen någon annanstans än i kommunala förskolan, säger Lisa Larsson. Att driva kooperativ är tuff t ekonomiskt. Varje förälder betalar en avgift för sitt barn precis som i den kommunala förskolan. Utöver det får Bulleribång bidrag från kommunen för varje inskrivet barn. Tillskott et från Skolverket är ett uppskatt at bidrag. Fyra gånger varje år träffas förskolecheferna på kooperativen i Svenljunga och Tranemo kommuner och delar erfarenheter, tips och idéer med varandra. – Konceptet med föräldraIdag regnar det utomhus och mellanmålet serveras inne. Är det fi nt väder sitt er de annars gärna ute på gården. Runt bordet sitt er, från vänster Zelda, Filippa, Sigrid, Lukas, barnskötare Helene och Vide. Utemiljön har både skog och öppna lekytor med gungor, rutschkana och klätt ertorn. – Utegården är vår största tillgång, säger kooperativets styrelseordförande Lisa Larsson. FOTO: YLVA HIDENG kooperativ är så bra, att föräldrarna har större möjlighet att vara med och påverka, säger Marja-Liisa. Hon har jobbat i över 30 år i kommunal förskola så hon har lite att jämföra med. Fastigheten hyr förskolan av Svenbo. De startade sin verksamhet 1992, fast till en början i andra lokaler. I oktober drar Bulleribång igång en renovering av ett av rummen. Det ska bli ljusare väggar, hyllor ska fl ytt as och en informationstavla sätt as upp. – Det kommer att bli bra det här, lite nytt i ett av rummen och så en mindre barngrupp. Vi går emot strömmen och minskar gruppen istället för ökar som många andra förskolor gör idag, säger Lisa Larsson. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com ”Jag lånar HAMBURG CARINA MIDDENDORF Carina (f. Lundin) från Svenljunga bor i Hamburg och arbetar med att lära tyskar tala svenska, i egna företaget Svenska Intensiv. På den rätta vägen I Sverige har man bilar, gator och motorvägar för att ta sig fram. Bilar ska vara Volvo, viltstängsel komplett a och hastighetsbegränsningar är nödvändiga. På Asplunds trafi kskola i Svenljunga lärde jag mig att köra på is, väja för älgar och köra i 30 utanför skolor. I Tyskland är bilen och infrastrukturen mycket viktigare än så. I princip bestäms människovärdet av vilken bil man kör och hur framkomligheten på sträckan man tillrygga lägger är. Och man lånar defi nitivt inte ut sin bil! ”Jag lånar inte ut min fru heller” förklarade grannen pedagogiskt, när jag inte fatt ade varför det var ett sådant tabu. Politiskt självmord Om ministern för trafi kmyndigheten Alexander Dobrint1 skulle tänka på att införa hastighetsbegränsning på tyska motorvägar, vore det ett politiskt självmord. ADAC:s2 für freie Bürger”3 , ens slogan ”Freie Fahrt från 1974 har blivit omodern, men den inhemska bilindustrin vill defi nitivt inte höra talas om någon 110-gräns. Vem skulle då köpa bilar som kan susa fram i det dubbla? Dobrint (CSU) och den svenska kollegan Eneroth (S) skulle kunna prata om alkohol och bilkörning, om de möts på ett internationellt kommunikationsmöte, tycker jag. Konstigt nog gäller olika regler för vad som är ratt fylla, nämligen. Svenskarna måste hålla sig under 0,2 promille me dan tyskarna får ta ett glas till. Deras gräns är 0,5. Det kan inte bero på att det är färre bilar på kontinenten, eller? Hörde aldrig ordet Min lärobok i tyska hade förresten ett kapitel om autobahn, så att vi redan från början fatt ade att det är tyskarnas blodomlopp. Vi lärde oss ordet Massenkarambolage4 tarna tror att tyskarna är intresserade av. Och vet ni vad? Det har de helt rätt i! och kämpade för att utt ala det rätt . Det verkade vara ett viktigt ord, men jag bodde här i över 20 år utan att höra någon använda det. Min glädje när jag hörde det på nyheterna, var synnerligen opassande, eftersom de rapporterade om en allvarlig olycka i Mecklenburg Vorpommern. Inga av de läroböcker i svenska som jag använt mig av, har behandlat vägar och trafi k. Det är mer campingplatser, kungahuset och Astrid Lindgren som förfatCARINA MIDDENDORF FOTNOTER: 1 Trafi kmyndigheten und digitale Infrastruktur 2 heter Bundesministerium für Verkehr Allgemeiner Deutsche Automobil Club, intresseförening för bilister 3 seriekrock Fri fart för fria medborgare = ingen hastighetsbegränsning för fria medborgare 4 inte ut min fru heller förklarade grannen.”