STT 1
18 STT Vecka 39 onsdag 27 september 2017 TRANEMO
BYGDEN Hemvärnet 44:e bataljonen Älvsborgsbataljonen: Ett upptagningsområde som omfattar Alingsås, Bollebygds, Borås, Herrljunga, Härryda, Lerum, Marks, Svenljunga, Tranemo, Ulricehamns och Vårgårda kommuner. Bataljonen består av tre kompanier, två insatskompanier och ett bevakningskompani. De tillhör militärregion Väst. Insatskompani 441: Hjulburet 1:a insatskompani i Borås. Insatskompani 441 under Aurora: Förbandet agerade skyddsvakter. Uppgiften var att skydda anläggningar och känslig utrustning samt genomföra eskorter. Träffar: Regelbundna träffar sker inom bataljonen som då har möjlighet att öva. Det kan vara både praktiska och fysiska övningar. Vapen: Huvudbeväpning är AK4 och man har understödsvapen som kulspruta58, granatgevär och prickskyttegevär90. Ingen i 44:e bataljonen förvarar några vapen hemma. Sergeant Mathias Ek, plutonchef Niklas Gardewik och understödsgruppchef Torbjörn Gustavsson vurmar för hemvärnet. – Jag ska inte hymla med att det är astråkigt att sitta och vänta ibland, men det är den goa sammanhållningen som uppväger allt, säger Torbjörn Gustavsson. FOTO: YLVA HIDENG Fin sammanhållning mellan grönklädda hyllas LIMMARED Hemvärnet är en militär organisation med uppgift att skydda, bevaka, och stödja samhället vid kris. STT har träffat tre soldater från Borås insatskompani 441 som berättar om dess verksamhet. Den gröna uniformen och de svarta välputsade kängorna gör det enkelt att känna igen de tre soldater jag ska träffa en mulen septemberdag. Men de går inte klädda så varje dag, året om. – Vi har kontrakt på åtta dagar per år som vi måste göra inom hemvärnet. Men allt övrigt är frivillig tid, säger sergeant Mathias Ek. Frivillig tid kan vara eftersök av försvunna personer eller utbildningar. Åtta dagar gäller för Mathias som är sergeant, för plutonchefen är det tio dagar och för gruppcheferna nio dagars kontrakt. Insatskompani 441, med bas i Borås är nästan fullbemannad. Tre av dem har mött upp för att berätta om hemvärnets verksamhet. Det är plutonchef Niklas Gardewik från Limmared, understödsgruppchef Torbjörn Gustavsson som bor i Borås men är uppvuxen i Uddebo och Tranemo samt sergeant Mathias Ek från Länghem. Insatsen för hemvärnet är något de gör utöver sina civila heltidsarbeten. – Jag hade en positiv upplevelse av värnplikten och ville fortsätta på något sätt, säger Torbjörn Gustavsson som svar på frågan varför han är med i hemvärnet. – Samma för mig, jag ville egentligen aldrig sluta, säger Niklas Gardewik. De pratar varmt om gemenskapen dem emellan. – De grönklädda har en enormt bra sammanhållning som inte finns på så många andra ställen, säger Mathias Ek. – Att kunna tempoväxla utgör grunden för all vår verksamhet. När det väl gäller, då skärper alla till sig och fokuserar till 100 procent på uppgiften och hur den ska lösas. Mellan alla stridsuppgifter finner man det mer lediga och kamratliga och det som är förbandsandan, säger Niklas Gardewik. Det finns en hierarki där plutonchefen bestämmer och kan peka med hela handen och hela tiden om han vill. Det händer kanske inte så ofta i ärlighetens namn. – Nej, det går att diskutera med Niklas och han lyssnar på vad man har att säga, bekräftar Torbjörn Gustavsson. – Vi löser uppgifter tillsammans och alla jobbar stenhårt och bidrar till plutonens och kompaniets framgång, säger Niklas Gardewik. Att gilla läget är de bra på. När insatskompani 441 nyligen, som Hemvärnet utgör nästan hälften av Försvarsmaktens personal. En insatspluton inom hemvärnet skall kunna verka upp till 60 mil på ett dygn. De grönklädda har en enormt hållning. MATHIAS EK första förband i Sverige ryckte in i den militära övningen Aurora som STT skrev om i nummer 38/2017, fick pluton 4413 ett eskortuppdrag som varade i över 14 timmar. Fem av dessa spenderades i ösregn på Landvetter flygplats i väntan på de utländska förbandens ankomst. –Regnet öste ner och vattnet kröp in överallt. En soldats mindre önskvärda uppdrag, men som vanligt hördes inga gnäll, säger Niklas Gardewik. Resa till anrik fruktodling TRANEMO SPF Se niorerna Tranemo har besökt Rudenstams Bär & Frukt. Vi startade dagen med en värmande och god sopplunch och guidades sedan runt i odlingarna av Sören Rudenstam. Odlingarna är belägna i Skärstadalen utmed Vätterns östra sluttningar. Här har man odlat frukt sedan 1930-talet. Anledningen till det är klimatet och odlingsmarkernas lägen där de sluttar ner mot Vättern. Vättern fungerar som en motor för klimatet, den håller tillbaka våren lite innan den har värmts upp, och den håller kvar sommarvärmen in i hösten innan den har kylts ner. Detta gör att klimatet blir mer stabilt och gynnsamt för fruktodling. På Rudu Ödegård, där odlingarna idag bedrivs av fjärde generationen Rudenstam, har man odlat frukt sedan 1942. Idag odlar man i huvudsak äpplen, päron och vinbär. I mindre odlingar återfinns också plommon och jordgubbar. Rudenstams satsar på kvalitet och har kvalitetssäkring genom hela livsmedelskedjan enligt IP Sigill. Frukten har lång hållbarhet då den lagras i täta lagringsrum, där större delen av syret tagits bort. Efter guidningen var det dags för kaffe och riktigt läcker äpplekaka med vaniljsås. Dagen avslutades med ett besök i butiken. Här återfanns Rudenstams hela sortiment och även många andra produkter från mindre producenter i närområdet. Inskickat av ANITA LINDGREN Efter guidningen i odlingarna bjöds deltagarna på kaffe och äppelkaka. FOTO:ANITA LINDGREN bra samman– Det är en resursstark organisation som jobbar hårt, är likasinnad och vars huvuduppgift är att skydda, bevaka samt försvara, landet, säger Niklas Gardewik. Hemvärnets signum är den starka gemenskapen och flexibiliteten i att kunna gå från att statiskt bevaka ett skyddsobjekt till att genomföra rörlig strid. Just nu planeras det för en kompletterande utbildning för kompaniet. Exakt innehåll är inte fastställt ännu. Dessutom är det i november dags för ett rikshemvärnsråd. Det hålls vartannat år och dit skickas motioner som rådet röstar för eller emot. – Det är unikt då det finns ett medbestämmande och ett sätt att påverka beslut om framtida materielanskaffning och personalrelaterade frågor, säger Niklas Gardewik. Som representant för 44:e Älvsborgsbataljonen åker Torbjörn Gustavsson till Skellefteå i november. Under vårt samtal återkommer vi hela tiden till gemenskapen inom hemvärnet. Känslan av att lösa en uppgift och göra det tillsammans. – Det är som att spela fotboll och vinna en match. Något man gör gemensamt, säger Torbjörn Gustavsson. Hemvärnet är också en möjlighet att få hjälpa andra, till exempel personer i nöd som vid en eftersökning. De nämner också möjligheterna att förkovra sig och lära sig nya saker. Många av kunskaperna de får inom hemvärnet kan de applicera på livet i övrigt. Det kan vara kurser de gått eller den struktur och tydlighet som de tidigt lärt sig. – Det finns verkligen en framtid inom hemvärnet, säger Torbjörn Gustavsson. – Vill man förändra sin vardag och vara med på en bra resa så är det detta man ska göra, säger Niklas Gardewik. YLVA HIDENG ylva@stthuset.com