Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vildsvinsjakt Jakt ”Första gången var det bara suggor med randi ga kultingar ute och då valde jag att skrämma dem, i stället för att skjuta ...” P Lilla Edet, Västra Götaland. 12 SVENSK JAKT Nr 6 | 2025 atrik Jonsson, Lysekil, brukar vid den här tiden på året alternera sysselsättningen kvällstid. Det blir hälften fiske, hälften jakt. Flugfiske efter Gullmarsfjordens havsöringar är nämligen en av favoritsysslorna i maj, men i år ligger båten dessvärre på land och fokus läggs därför endast på vildsvinsjakten och uppgiften att skydda kamratens nysådda fält. – Jag gillar verkligen att smyga runt i markerna den här tiden på året. Det är väldigt vackert ute och så får jag inventerat viltbestånden på marken samtidigt som jag jagar. För det är jakt det handlar om. På fastigheten som ligger i Götaälvdalen i Lilla Edets kommun, brukas den bördiga jorden i det kuperade landskapet. Vildsvinen trivs bra och någon dipp i tillväxten har inte skett här, som på många andra håll. Det är riktigt gott om dem, vilket ger möjligheter till jaktupplevelser hela året. – Vi försöker ha en balanserad avskjutning. Det är kul när det finns vildsvin i markerna, men det är då viktigt att vi gör insatser för att minska skadeproblematiken för markägaren, säger Patrik Jonsson. Det är tredje nattskiftet för Patriks del. Under de två tidigare passen har han haft flera kontakter med vildsvin, men valt att bara skrämma bort dem från fälten. – Första gången var det bara suggor med randiga kultingar ute och då valde jag att skrämma dem, i stället för att skjuta ett vildsvin som bara väger några kilo, säger Patrik medan han smörjer in ansikte och händer med djungelolja. Myggen har också vaknat och det är en plåga att smyga med en svärm blodsugare surrande runt ansiktet. – Andra gången hade jag också en grupp med två suggor och kultingar ute. De gick av fältet självmant ganska tidigt och jag beslöt mig för att spana på några andra fält. När jag återvände hade de kommit ut igen och jag smög mig närmare. De gick halvt dolda av en liten skogsudde och jag kom in på knappt 30 meter. – Först såg jag bara en av suggorna, men så kom den andra fram. När jag tog upp den termiska kikaren såg jag att det inte var en sugga. En mindre galt hade anslutit till gruppen, men jag hann inte komma till skott. Vinden snurrade plötsligt runt. Vildsvinen vädrade och drog till skogs. Patrik analyserar händelsen och kommer fram till att det är svårt att göra sig av med minnesbilder. Han var övertygad om att det var samma vildsvin som någon timme tidigare på kvällen. Nu har han lärt sig läxan. Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Varifrån kommer Äbins mål? Svensk Jakt Kronhjortsjakt i Skåne Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Jaktbyxor Svensk Jakt Jakthistoria Svensk Jakt Forskning för jägare Svensk Jakt Redskapsboden Svensk Jakt Räddar rådjurskid med drönare Svensk Jakt Nyborgsfällan Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Vapenfrågor Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Viltsmak - tagliata Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Kåseri Svensk Jakt Nästa nummer