Svensk Jakt nr 6

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Vildsvinsjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Varifrån kommer Äbins mål? Svensk Jakt Kronhjortsjakt i Skåne Svensk Jakt I backspegeln I backspegeln Första num ret av denna tidskrift utkom 1832. Sedan 1863 har den givits ut i obruten följd, 1940 fick den namnet Svensk Jakt. Bernt Karlsson djupdyker i arkivet. Sumpbävern fotograferades av Sven Gilsäter vid en sjö i Dalarna. Sumpbäver i Dalarna NR1/1955 Att det fanns förvildad sumpbäver i Sverige kunde Svensk Jakt styrka med hjälp av naturfilmaren Sven Gilsäters bilder. Dessa hade tagits vid en sjö i Dalarna, men mer exakt än så ville fotografen inte ange platsen. Sumpbävern är en stor, bäverlik gnagare som ursprungligen kommer från Sydamerika, men som införts som farmvilt till många europeiska länder på grund av sin värdefulla päls. Sumpbävern kallas också nutria, som är dess spanska namn, men som hos oss är beteckningen på pälsverket, skrev Svensk Jakt. ‹‹‹ Hur bastardhararna såg ut illustrerades med denna plansch. Bastardharar allt vanligare 1905 Ett allmänt samtalsämne i framför allt skånska jägarkretsar, var förekomsten av bastarder mellan de tyska – i jaktsyfte införda hararna – och de inhemska, nordiska hararna. I Jägareförbundets Nya Tidskrift redogjorde professor Einar Lönnberg för kunskapsläget utifrån sina egna utredningar. Svensk Jakt slog nytt upplagerekord under 1994. Uppåt för Svensk Jakt NR 4/1995 Medan övriga jakttidningar backade gick Svensk Jakt framåt. Den officiella upplagan under 1994 var 175 800 exemplar i genomsnitt för varje nummer, vilket var en ökning med 2 100 exemplar jämfört med närmast föregående år. Tidningen hade aldrig varit större. Företaget Tidningsstatistik (TS) hade räknat fram upplagesiffrorna som innebar att Svensk Jakt på bara fyra år hade höjt upplagan från 146 000 till nästan 176 000. Att Jägareförbundet under några år drivit jägarnära frågor som lockat till sig nya medlemmar, trodde chefredaktör Bertil Lundvik var en av flera förklaringar till framgången. ‹‹‹ D en första bastardharen insändes till Naturhistoriska riksmuseet i slutet av oktober 1904. Den var skjuten vid Skaber sjö. Redan det allmänna utseendet av detta exemplar gav vid handen att det rörde sig om en bastard, vilket bekräftades genom jämförande mätningar och undersökning av skelettet. De normala måtten på i synnerhet öron, svans och bakfot är nämligen olika hos svensk och tysk hare. Även nästa bastardhare kom från Skabersjö, men var ganska olik den föregående, eftersom den var skjuten en av de sista dagarna i december och således i full vinterdräkt. Måtten visade sig överens stämma med tysk hare, då öronen var 13 centimeter och svansen 10 centimeter. Baktassens längd var däremot 16 centimeter, vilket överensstämde med svensk hare. Från Vrams-Gunnarstorp mottog museet den 14 januari 1905 en hare som också kunde klassas som en bastardhare. Öronlängden var som på en tysk hare, men svansen var kort och baktassarna stora som hos en svensk hare. Ytterligare en bastardhare insändes från Börringe 27 januari 1905. Färgen hos haren var blågrå, men sidorna gulbruna. Framtassarna var till större delen rostbruna medan baktassarna var rent vita. Utöver dessa fyra harar hade professor Lönnberg sett ytterligare en bastardhare som skjutits i Göteborgstrakten. Denna var betydligt ljusare än de skånska, vilket enligt Lönnberg kom sig av att de tyska harar som satts ut på västkusten kom från Frankfurt an der Oder, medan de tyska harar som satts ut i Skåne hade hämtats från Danmark. De tyska hararna från Danmark var mycket mörkare i vinterdräkt än de brandenburgska, som var mycket ljusa under den kalla årstiden. Men bastardhararna var trots allt inte så vanliga. Under sistlidna jaktsäsong hade det skjutits mer än 570 harar på Skabersjös marker och de enda bastardhararna bland dessa var enligt greve Tage Thott de två han sänt in till Naturhistoriska riksmuseet. ‹‹‹ ”Utöver dessa fyra harar hade professor Lönnberg sett ytterligare en bastardhare ...” Nr 6 | 2025 SVENSK JAKT 45 FOTO: BERNT KARLSSON FAKSIMIL UR SVENSK JAKT NR 1/1955 FAKSIMIL UR SVENSKA JÄGAREFÖRBUNDETS NYA TIDSKRIFT 1905 Svensk Jakt Jaktbyxor Svensk Jakt Jakthistoria Svensk Jakt Forskning för jägare Svensk Jakt Redskapsboden Svensk Jakt Räddar rådjurskid med drönare Svensk Jakt Nyborgsfällan Svensk Jakt Hälgeserien Svensk Jakt Hört, sett & läst Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Vapenfrågor Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt Svensk Jakt Viltsmak - tagliata Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Kåseri Svensk Jakt Nästa nummer