Hemma Hos 2/2014 1
– Det är komiskt, jag är ju född här, säger hon.
DET VAR AHMED som först kom till Sverige i slutet av 1990-talet. Han studerade ekonomi i Indien när kriget bröt ut i Somalia och därför kunde han inte återvända. – Jag kom till flyktingförläggningen i Kramfors i november i sommarskor och hade aldrig sett så mycket snö, säger Ahmed med ett stort skratt. Via Härnösand och komvux-studier kom jag till Västerås och bodde först på Gideonsberg. Hans fru Fadumo kom lite senare. Hon är utbildad tolk i somaliska-svenska; det är en språkintresserad familj vi samtalar med. Fadumo jobbar även inom äldreomsorgen. Hela familjen gillar att resa. – När vi har varit ute och rest säger vi förstås att vi åker hem till Västerås och Sverige, säger Ahmed självklart. Jag har aldrig tänkt att hemma är någon annanstans. Familjemedlemmarna har dock lite olika favoritresmål. Ahmed åker gärna och hälsar på vänner och släkt i England. Då blir han påmind om att svenskarna är tystare och blygare jämfört med engelsmännen, som har lättare att umgås otvunget. Döttrarna åker gärna med mamma till Dubai och shoppar. Men även där tycker båda att de ibland måste dämpa mamma lite, som de ofta gör hemma. – IBLAND FÅR VI SÄGA till henne att prata lite tystare, men det gör vi även till pappa, säger Amal med ett leende. Samhället omkring oss bestämmer ju hur vi ska vara, och mamma kan bli lite yvig och högröstad och är inte den som tvekar att lägga sig i om hon ser någon knepig situation. Då säger jag tyst, skrik inte, lägg dig inte i, det är inte din sak! Mamma ler lite, rycker på axlarna och protesterar inte. Alla i familjen håller nog med om att svenskar är lite mer blyga och tysta. Men vad är det då som är så bra med Sverige? – Här är det lugn och ro, en bra miljö och bra för familjen på alla sätt, svarar Ahmed direkt. Vi gillar att gå ut och promenera och ibland åker vi ut till Lövudden och grillar. – Det är mer diskriminering i andra europeiska länder, inflikar Ayan. Så är det inte i Sverige längre, nu finns det så många olika kulturer här och alla lär sig av varandra, titta bara på matkulturen. Så kommer vi snabbt in på ämnet mat. Svenskt eller somaliskt? Det visar sig att favoriträtterna varierar. – Lasagne, säger Ayan. – Lax och potatismos, säger Amal. Men vad serveras hemma i köket på Fredriksberg? Det blir ofta en blandning av indiskt, arabiskt och italienskt, ungefär som somalisk mat med mycket ris och kött, gärna starkt kryddat. Det är mamma Fadumo som är expert på matlagning. Så byter vi ämne igen, nu till inredning. Även här är det Amal som har mest åsikter: – Invandrarfamiljer inreder nog lite mer traditionellt med annorlunda soffor och annorlunda tavlor på väggarna, konstaterar hon. – Ja, titta här, säger pappa och pekar på ett familjefoto på vardagsrumsväggen från den tiden han var barn. Men finns det inte några speciella sätt att uppföra sig på som märks i vardagen, förutom då att vara högljudd som vi redan pratat om? – Det är respektlöst och utmanande för en elev att titta läraren i ögonen i Somalia, förklarar Ahmed. Det gäller alla yngre i samtal med äldre, men här måste vi lära om eftersom det i Sverige upplevs som att man – Ibland får vi säga åt mamma att prata lite tystare, säger Amal och ger mamma en kram. Samhället omkring oss bestämmer ju hur vi ska vara. döljer något om man inte ser läraren i ögonen. Jag är ofta med om det här som lärare för somaliska invandrare, och det är svårt för eleverna att förändra sitt beteende. VI FÅR OCKSÅ VETA att somalier står närmare varandra när man pratar, och man hjälper alltid varandra och håller ihop. I Sverige är alla mer individer och håller gärna lite avstånd. Men hur är det med helgerna, till exempel julen? – Vi känner samma glädje över julen som svenskarna och säger god jul till våra vänner även om vi inte firar jul. Vi har inga paket, men om vi får ett tar vi förstås emot det, säger Ahmed skrattande. Och ja, vi kollar också på Kalle Anka på julafton, det är inget konstigt med det. Innan vi lite motvilligt lämnar familjen Hassan bjuds vi på hemlagade sötsaker med kaffe och té. En självklarhet i en gästfri somalisk-svensk familj. De läckra bakverken serveras med ett väldoftande kardemummaté i vackra muggar. • TEXT: KRISTINA GREFBERG FOTO: PIA NORDLANDER Pappa Ahmed är modersmålslärare i Eskilstuna Det är svårt för honom att lära eleverna att i Sverige ska de titta läraren i ögonen, något som är respektlöst i Somalia. NR 2–2014. HEMMA HOS | 13