Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare: Historien ger oss rätt
Sten Skrivet i sten: Hotellflärd, Sienanomineringa
r, cocktailbord i diabas mm
Sten Stenbrottet: Alböke
Sten Intervju: Lena Strand
Sten Projekt: Brunkebergstorg STENPRISNOMINERAD BR
UNKEBERGS TORG Återkomsten D Nya Brunkebergstorg i Stockholm har återtagit sin historiska roll som just torg. Naturstenen på platsen har en nyckelfunktion för att hålla samman torget, från fasad till fasad. TEXT PETER WILLEBRAND FOTO KARIN OLEANDERSSON et är i dag svårt att föreställa sig Brunkebergstorg som en tummelplats och en av Stockholms mest förnämsta adresser. Men torget har tjänat många syften genom århundradena. På 1600-talet placerades till exempel ett vårdtorn på den höga punkten som åsen utgör. Därifrån skulle man övervaka staden och varna för bränder. På 1800-talet var torget en samlingsplats för societeten med politiska ambitioner, och under några årtionden i början av 1900talet blev torget en intensiv knutpunkt för busstrafiken. Det var först efter 50- och 60-talens moderniseringsvåg och rivningar i centrala Stockholm som Brunkebergstorg blev en både inklämd och bortglömd blindtarm mellan nybyggda Sergels torg och Gustav Adolfs torg, överskuggad av bland annat Riksbankens monumentala svarta fasad i diabas och den stålmoderna Gallerian. Torget blev en anonym park, ett andningshål som människor i kostym oftast passerade på väg någon annanstans. – Brunkebergstorg fyllde den funktion som övertogs av Sergels torg. Det fanns till och med planer på att schakta bort den sista resten av åsen som torget står på och låta Sveavägen fortsätta hela vägen till slottet, påminde arkitekthistorikern Martin Rörby som guidade vid invigningen av det nya Brunkebergstorg i slutet augusti. Ambitionen från Stockholms stads sida har varit att låta Brunkebergstorg återta sin historiskt rättmätiga roll som torg. Åsa Drougge, landskapsarkitekt vid Nivå landskapsarkitektur, är den som har arbetat med idé och gestaltning som projektansvarig. Även hon betonar den starka historiska kopplingen till åsens ursprungliga landskap som gett torgets triangulära form. – Torget ligger på Brunkebergsåsens kam där stadens rutnätsstruktur, med olika riktningar på Östermalm och Västermalm, möts och byter riktning. Både torget och stadsplanen är än i dag resultatet av landskapet, som till stor del styrde riktningarna i kvartersstadens rutnätsmönster. Det nya Brunkebergstorg har också fått ett mer sammanhållet utseende, med bland annat nya träd, bänkar, planteringar och effektbelysning som lyfter fram de omarbetade fontänerna. Även nya restauranger och caféer har slagit upp dörrarna. Den tidigare parken har helt enkelt blivit ett torg, med ett luftigare utseende och en synlig kontakt mellan fasaderna. – En viktig förutsättning är människors rörelser över och längs med platsen, som fotgängare, cyklister och i bil. Brunkebergstorg möter flera gator som i sin tur leder till viktiga stråk och platser, som Drottninggatan och Sergels torg. Vi har också löst nivåskillnaderna på torget med hjälp av en trappgradäng. R Människors rörelsemönster har varit en mycket viktig utgångspunkt för torgets nya utformning. 12 iksbanken utgör en viktig fond mot torget och är den arkitektoniskt mest tongivande bygg naden på platsen att förhålla sig till, inte minst genom sin placering i torgets fond, förklarar Åsa Drougge. – Studerar man den strama och geo metriska stenfasaden närmare framträder ett livligt och dynamiskt formspråk som i detaljerna är mjukt och böljande, nästan organiskt. Byggnadens utformning innehåller både det strama,
Sten Tema förtätning: Stadskampen
Sten Projekt: Karl XI & Stortorget
Sten Projekt: Times Square
Sten Projekt: Storskogstorget
Sten Projekt: The Garden
Sten Projekt: Kistefos/Vägen till stillhet
Sten Krönikan: Tulsa Jansson
Sten Småsten: Brandskydd & fasader
Sten Forskning & fakta: Nya rön om markbeläggning
Sten Fråga Kurt & Kai: Skötsellråd mm
Sten Marknaden: Annonser
Sten Sveriges Stenindustriförbunds medlemmar