Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ledare: Historien ger oss rätt
Sten Skrivet i sten: Hotellflärd, Sienanomineringa
r, cocktailbord i diabas mm
Sten Stenbrottet: Alböke
Sten Intervju: Lena Strand
Sten Projekt: Brunkebergstorg
Sten Tema förtätning: Stadskampen
TEMAREPORTAGET FÖRTÄTNINGEN Det finns även positi
va miljöaspekter i en tät stad, som att transportbehoven minskar. I Malmö har under senaste decenniet hälften av stadens tillväxt skett genom förtätning och omvandling. Dels för att spara på jordbruksmark, dels för att motverka urban sprawl, där städerna sipprar utåt och förutsätter biltransporter. Stockholm, landets största människoEmma Simonsson. magnet, fylls på med två SL-bussar med nyinflyttade varje dag. Inte undra på att det surrar under takåsen på den gamla skofabriken vid Hornstull där Urbio håller hus. Kontoret, som mestadels arbetar i huvudstaden startades av Mattias Gustafsson för snart tio år sedan. Här arbetar nu tolv landskapsarkitekter. De ser unga ut. – Njää, vi är mellan 28 och 53, säger V änta nu, hur många gånger har jag sagt kamp? frågar plötsligt Emma Simonsson, landskapsarkitekt på arkitektkontoret Urbio i Stockholm. Redan tre fyra gånger. Vi skrattar. Att vara landskapsarkitekt i en storstad som växer så att det knakar är just en kamp och ett underbart äventyr. – Absolut är det en kamp, men många gånger kämpar vi tillsammans också, säger hon. Spelplanen heter staden och förtät - ningen är kampen. En global folkvandring pågår. Människor dras till städerna för att skapa sina liv. I dag bor 3,6 miljar - der människor i städer, om 15 år är 5 miljarder stadsbor spår FN. Trycket i livsrummet blir högt och densiteten ökar. Bostadslösa ropar efter bostäder, politiker måste lösa problem, mark är begränsad och byggbranschen vill bygga. Förtätningen är både en motor och ett hot där idéer föds och stadsdelar formas. Alla inblandade vill ha sin del av kakan: någonstans att bo, en bra miljö, en bra förtjänst, nya arbeten och en framtid. Det är i den friktionen som Emma Simonsson och hennes kolleger arbetar. Landskaps arkitekten har under den senaste tiden fått ett erkännande som en viktig medspelare i det hållbara stadsbyggandet, inte bara som någon man ringer när det ska planeras rabatter. – Ekosystemtjänster, klimatförändringar och de politiska beslut som har tagits efter till exempel Köpenhamns översvämningar, har gjort att landskaps18 arkitektens roll har blivit större och viktigare, säger Emma Simonsson. Det är ett framtidsyrke där helhetstänkandet är viktigt. – Vi utbildas i ett holistiskt perspektiv, med naturvetenskap i botten. Någon måste se helheten bortom byggandet, och vad som fungerar under lång tid, säger Emily Wade, som har arbetat som landskapsarkitekt sedan 1999. Hon är delägare i Landskapslaget, ett av landets mest erfarna kontor. Startat 1973, samma år som landskapsarkitekt blev en egen utbildning. – Det första uppdraget var en invente - ring på Gotland. Det var väldigt kollek tivt, alla hade lika lön, även praktikanterna. Man kämpade för ett bättre samhälle. I dag finns alla möjliga sorters arkitekter: planeringsarkitekter, landskapsarkitekter, husarkitekter och utlandsutbildade urban designers, där man arbetar med stadsarkitektur i den stora skalan. – Det ska vara dynamik i grupper. Vi har alla olika bakgrund, kommer från olika länder, är olika gamla, har olika slags profiler. Kanske kan man överföra den breda mixen på kontoret till hur en bra stad bör se ut. – Styrkan hos oss landskapsarkitekter är att vi kan förstå betydelsen från den lilla stenen ända upp till den stora stadsstrukturen. Man måste kunna behärska olika skalor, säger Emily. Emma. Hon är utbildad på Alnarp. Efter ett utbytesår i Madrid, där hon gjorde sitt examensjobb, arbetade hon i sex år med det väldiga stadsbyggnadsprojektet Madrid Rio. En parkanläggning på en före detta motorled längs floden Manzanares. U rbio har uppmärksammats för sina annorlunda och miljömedvetna projekt. Drivkraften är att öka människans livskvalitet i framtidens städer. Man talar om ”biofila” värden, om naturen i staden och arbetar med ett slags kod, ”röd-grön-blå”, där röd står för aktivitet, grön för natur och blå för dagvattenfrågor. – Vi vill skapa en värdetät stad där vår gestaltning inte bara ska innehålla en funktion utan också, i samma grepp, försöka lösa dagvatten-, ekologiska och sociala frågor, säger Emma. Självklart, men också komplext. Ju mindre offentlig yta, desto mer värdetäta måste lösningarna vara. De måste klara fler situationer och vara mer flexibla socialt. För några år sedan gav kontoret ut idéboken Myllrande stadslandskap, en samling av realiserade projekt och idéartiklar som berättar hur framtidens städer kan utformas. Både Emma och Emily talar om kvaliteten i förtätningen. När städerna blir tätare får de offentliga rummen allt större betydelse. Kvalitetsfrågan står i centrum, men hur ska man kunna hävda den? – Hur långt förtätningen kan gå beror på hur man lyckas göra mellanrummen.
Sten Projekt: Karl XI & Stortorget
Sten Projekt: Times Square
Sten Projekt: Storskogstorget
Sten Projekt: The Garden
Sten Projekt: Kistefos/Vägen till stillhet
Sten Krönikan: Tulsa Jansson
Sten Småsten: Brandskydd & fasader
Sten Forskning & fakta: Nya rön om markbeläggning
Sten Fråga Kurt & Kai: Skötsellråd mm
Sten Marknaden: Annonser
Sten Sveriges Stenindustriförbunds medlemmar