STT 1
20 STT Vecka 37 onsdag 9 september 2015 TYCK TILL
REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-353 13 72 ÄNNU MERA ELIN Blind hemma – och blind på jobbet Vi har en el-orgel från 70-talet stående mitt i ett rum hemma. Den står inte där för att vi tycker att den är speciell snygg. Det fi nns heller inte någon som spelar på den. Den står där bara av en enda anledning och det är att den är på väg ut. Efter en lätt are omorganisering insåg vi att orgeln inte platsade i rummet, men eftersom den var för tung för att bära ut själva skulle vi låta den stå så länge. Så länge har nu pågått i tre månader. Under tre månader har jag varenda gång jag ska vatt - na en blomma eller öppna ett fönster behövt klämma mig förbi orgeln. Det är inte det att det inte har hälsat på någon som kunde hjälpa oss fl ytt a ut orgeln under dessa tre månader. Det har bara inte blivit av. Det värsta är att jag inte ens bryr mig längre. Jag är så van vid att klämma mig förbi den där orgeln att jag inte ens refl ekterar över att den står där. Det osynliga blev synligt Tills i helgen då vi skulle ha kräftskiva och personer som sällan eller aldrig hade varit hemma hos oss skulle hälsa på. Då plötsligt var det som om orgeln materialiserade sig i sin fulla och fula prakt igen. Det var som om den hade varit osynlig hela tiden, men när jag plötsligt såg rummet med någon annans ögon så stod den plötsligt där igen... En försvarsmekanism Hemmablindhet är ett fenomen som vi nog lider av lite till mans. Det är förmodligen en form av försvarsmekanism. Bara visa upp sig från sin bästa sida. Om jag såg alla små sprickor och fl äckar skulle vi inte ha tid att göra annat än störa oss på dem. Hemmablindhet är en stark blindhet, den går egentligen bara att bota på ett sätt , genom att försöka se något genom någon annans ögon. Ofta förknippar man hemmablindhet med materiella saker i hemmet, men jag tror att det är ett fenomen som förekommer även hos människor. Att vara den nya Förra veckan började jag på en ny arbetsplats. Många har säkert varit med om känslan av att vara den nya. Den som både ska passa in och tillföra något nytt . Det är mycket utt rött ande. Varje dag tänker man helt plötsligt sig för innan man öppnar munnen. Man funderar på vad som passar bra att klä sig i och man försöker att bara visa upp sig från sin bästa sida. Jag har spenderat så mycket tid de senaste dagarna på att fundera på hur andra upplever mig så att jag har blivit förvirrad över vem jag faktiskt är. Och anledningen till att det har varit jobbigt är precis densamma som med orgeln. Jag tvingas plötsligt se på mig själv genom nya, okända ögon och det gör att jag upptäcker saker hos mig som jag har varit hemmablind för. Det är jobbigt, men också nytt igt! Precis som jag har möjlighet att åtgärda de där fl äckarna och sprickorna hemma när jag beskådar huset genom någon annans blick har jag chans att beskåda mig själv och åtgärda små fl äckar och sprickor på mig. Att tvingas kasta sig in i nya situationer med nya människor kan vara ett bra sätt att städa upp sig själv lite. Förresten. Ingen som är sugen på en fullt fungerande elorgel från 70-talet?! Ni får den mot avhämtning! Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Redslared. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon fi nns även på annumeraelin@blogspot.com. En utredning föreslår stora förändringar för naturbruksskolorna i Västra Götaland. Hushållningssällskapet i Sjuhärad och dess ordförande ClaesGöran Claesson är starkt kritiska till förslaget. Ge skolorna arbetsro Hushållningssällskapen ser med stor oro på de negativa konsekvenser som utredningens förslag om naturbruksskolornas framtid leder till för de gröna näringarna. Vi anser det självklart att låta en oberoende extern utredare analysera varför utvecklingen i regionen avviker så mycket från övriga landet och därefter ge förslag på en framtidsinriktning. Bätt re underlag krävs för beslut kring skolor med fi na traditioner. De ekonomiska problemen startade enligt naturbruksförvaltningen 2013. Då gav man sig in på en utveckling som på många punkter avviker från övriga naturbrukssverige. I övriga Sverige: • breddar man sitt utbud med fl er inriktningar och kurser. • stärker man den lokala marknadsföringen, lyfter fram skolors särdrag, betonar skolnamnen som är starka REPLIK på insändare från Kurt Aronsson i STT v 36. EXTERN UTEDARE FÖR OPARTISKHET Jag har förståelse för att du utifrån innehållet i BT:s artikel den 20 augusti gör den tolkning som du ger utt ryck för. Det som hänt är att inför budget 2015 gavs ett uppdrag till en utredning angående kommunens vårdoch omsorgsboende. För att opartiskhet inte skulle ifrågasätt as utifrån tidigare diskussioner valde politiken att anlita en utredare med koppling till Sveriges Kommuner och Landsting och det handlar inte om de stora pengar som du skriver. Vi har ingen anledning att ifrågasätt a kommunens personal och dess kompetens utan snarare tvärtom, jag tycker de gör ett väldigt bra arbete utifrån givna förutsätt ningar. Utredaren konstaterar att Tranemo kommun har ett vård och omsorgsboende som motsvarar det behov som fi nns. Däremot fi nns det anledning att se över fördelningen av platser inom vård- och omsorgsboende eftersom det fi nns större efterfrågan på platser för demensboende än antalet tillgängliga platser. Förslaget som behandlats i kommunstyrelsen innebär en ytt erligare utredning kring denna frågan och då ska även ett sådant boende på Solbacken beaktas. I utredningen ska också hänsyn tas till tillgänglighet, kvalitet och förutsätt ningar till ett gott liv på äldre dagar. Du ondgör dig över oss som politiker och det står klassiska varumärken. • uppmuntrar man rektor och personal att utveckla skolan. • hanterar man sin personal och sina elever med omsorg. I VG-regionen: • minskar man till två inriktningar per skola. • samlar man resurserna centralt till tre tjänster som marknadsför naturbruk.nu. • styr förvaltningen skolorna genom täta organisationsförändringar och rektorsbyten samt detaljerade regler. • tas snabba ogenomtänkta beslut med osäkerhet och otrygghet som följd. Vi ser nu att elevtalen ökar vid övriga Sveriges naturbruksskolor, plus fyra procent, därav plus 27 procent vid Hushållningssällskapets sex skolor. I VG-region är förändringen minus 33 procent. Nu tar Östergötland in fl era än VG-region, trots en tredjedel av befolkningsunderlaget. Förvaltningen består av 33 tjänster, att jämföra med dig fritt att tycka vad du vill. Jag tycker att vi ska vara stolta över att leva i en demokrati. Dett a innebär att i vissa frågor fi nns det olika politiska uppfatt ningar som emellanåt leder till märkliga turer utifrån ett invånarperspektiv. CRISTER PERSSON Centerpartiet KAN BILDERNA FÅ SD ATT VAKNA? Det är hemska bilder av verkligheten vi sett senaste tiden i media när fl yktingarnas desperata kamp för att komma ifrån krig och död visats. Kan dessa otäcka bilder väcka SD-röstare till att se verkligheten eller gäller fortfarande Jimmie Åkesson och hans hejdukars cyniska och egoistiska lögner? Inte nog med att SD klumpar ihop fl yktingar, invandrare och tiggare till en grå massa som vi inte ska behöva ha i vårt ”fi na” land. Man hävdar dessutom att denna ”massa” har gjort så att vår välfärd håller på att raseras. Dett a är helt fel! Anledningen till att vår gemensamma välfärd och speciellt dom som jobbar för att ta hand om vår välfärd går ”på knäna” är väldigt enkel egentligen. Det beror på hur våra gemensamma skatt emedel fördelas. Och det har gjorts fel länge, speciellt under Alliansens ått a senaste maktår då de med mycket pengar fått ännu mer pengar och de som lite har har fått om möjligt ännu mindre. Dett a måste vi arbetare och ”lantisar” inse! En mening jag skriver för att jag förstått att allt fl er av vår ”sort” röstar på två tjänster i Östergötland. Denna extra kostnad motsvarar i stort sett hela underskottet på 25 miljoner kronor. Det är fräckt att skylla på skolornas ekonomi. Utredningen argumenterar för koncentration på grund av dåliga skolresultat. Dels skiljer dessa sig inte mycket från andra skolors, dels har kvalitet mätt i skolbetyg direkt samband med små ungdomskullar, då alla kommer in. Mät i stället hur eleverna utvecklas och blir anställningsbara. Skolans uppgift är att stödja alla elever. Särskoleelever är särskilt viktiga. Hur möter man deras behov i utredningen? Internutredningen föreslår att först besluta om nedläggning av vissa skolor, sedan beräkna kostnader. Stora nyinvesteringar har nyligen gjorts eller pågår vid skolorna. Skolor har värderats förr så vi vet att marknadsvärdet ligger runt 20 miljoner per skola medan återanskaff - ningsvärdena hamnar på SD. Dett a i någon typ av uppgivenhet och brist på ork att ta reda på sanningen, och det kan jag förstå! Men, det är inte SD och deras falskhet som vi ska ty oss till när det gäller en förändring av hur vår välfärd ska skötas bätt re! Vi måste se till att pressa våra något så när hederliga, demokratiska partier så att dom måste vara mer rätt visa! Även om det givetvis måste till en förbätt ring när det gäller hur vi ska ta emot människor från andra länder som vill komma hit så är det inte dett a som är orsak/ problemet till att vår välfärd försämrats. Det har inte på något sätt att göra med de människor som kommer till Sverige hur vår välfärd påverkas. Det är hur våra politiker använder våra gemensamma skatt emedel. GÖRAN ANDERSSON DAGS ATT AGERA! Centerpartiet i Svenljunga ser med oro på den negativa utvecklingen för Västra Götalands Naturbruksskolor. De gröna näringarna är en grundförutsätt ning för hela vårt land och branschens behov av kompetensförsörjning är stort. I andra län och regioner ser man inte samma negativa trend när det gäller elevtillströmningen. Därför borde man söka orsaken till situationen och hitt a nya arbetssätt genom att lära av andra. Naturbruksgymnasierna behöver utvecklas istället för att avvecklas! I Svenljunga värnar vi extra varmt om vår egen naturbruksskola. Att kompeDet är fräckt att skylla på skolornas ekonomi. CLAES-GÖRAN CLAESSON 250 – 300 miljoner per skola. Omställningskostnaderna? De blir alltid större än man tror. Vart ska till exempel alla tvåor och treor från nedlagda skolor ta vägen i januari? Man kan inte ta så avgörande beslut utan bätt re kalkyler. Gör om – gör rätt . Ge alla skolor arbetsro och ta in en extern utredare. CLAES-GÖRAN CLAESSON Ordförande i Hushållningssällskapet Sjuhärad tent personal och elever från ett stort kringområde kan leva och verka här skapar ett mervärde och är en styrka för bygdens viktiga näringar, skog och häst. Svenljunga Naturbruksgymnasium utgör ett kompetensnav med välfungerande verksamhet och lokaler. Nu investeras dessutom glädjande nog i både multiarena och viltslakteri. Allt dett a är väl värt att kämpa för att bevara och utveckla! Under sommaren har Västra Götalandsregionen gjort en utredning om framtiden för regionens sex naturbruksskolor. En omstrukturering föreslås och fl era olika alternativ diskuteras just nu inom regionpolitiken. För Svenljunga är det av ytt ersta vikt att hästutbildningen kvarstår minst på nuvarande nivå, eftersom den hjälper till att hålla uppe elevantalet. Även om vårt naturbruksgymnasium kan verka vara tryggat i det korta perspektivet, kan det ändå bli hotat på sikt om hästutbildningen försvinner. Stefan Carlsson (S) är ordförande i kommunstyrelsen och Per Andersson (S) är vice ordförande i Naturbruksstyrelsen i Västra Götaland. Vi ser med oro deras passivitet i en så angelägen Svenljunga-fråga. För att bli långsiktigt livskraftig måste skolan bredda sin verksamhet, inte smala av den. Det är dags att kliva fram på banan nu, och kämpa för vårt Naturbruksgymnasium i Svenljunga! EVA JOHANSSON Centerpartiet i Svenljunga