Svensk Jakt nr 7

Svensk Jakt Jaktkultur Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Innehåll Svensk Jakt Jaktresan i Sverige Svensk Jakt Jaktresan har gått i mål Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Forskning för jägare Svensk Jakt Rådjursjakt Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Självmarkerande skjutmål Svensk Jakt Vildsvinsläget Svensk Jakt Jägartipset Svensk Jakt Viltvård Svensk Jakt Viltvård, fångst & fällor Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt juli Svensk Jakt Solens upp- och nedgång Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost REGIONALT Sydost KONS ULENTEN HAR ORDET ... Ny teknik och skyddsjakt kan inte lösa klövviltförvaltningen. Det är genom samarbete vi kan nå resultat, anser jaktvårdskonsulent Benny Nilsson. Samverkan och samsyn Vi har i många decennier jagat älg i stora sammanslutningar på stora områden. Undantag har varit en grupp med mindre fastigheter som hävdat rätten att få jaga vuxen älg. 1938 fick vi en ny lag, Jaktlagen, där begreppet jaktvårdsområden, som i dag heter viltvårdsområden, infördes. Detta regelverk befäste att för att kunna bedriva jakt och viltvård ska det ske gemensamt inom ett stort område som är bestående. Bildande av dessa sammanslutningar omgavs av ett regelverk, stadgar och diverse instruktioner. Tydlighet och delaktighet är viktiga när man ingår i en sammanslutning. Personer som har fått en förtroendeuppgift av medlemmarna ska ha förenings100 kunskap samt känslan att det är för medlemmens bästa och inte sina egna behov man är med. Tyvärr framkommer motsatsen rätt ofta i de samtal jag får som jaktvårdskonsulent och ofta är det i sammanslutningar som inte har en stabil grund som delaktigheten och tydligheten är en bristvara. Tyvärr har vi haft en period där många markägare har tyckt att fastigheten har ett högt jaktligt värde trots sin litenhet och fått kunder som har kunnat betala denna nivå samt bott långt från jaktmarken. Sammanslutningar som har funnits tidigare har splittrats för jägare som bott i närheten. Följden har blivit att samverkan och samsyn inte har funnits. Förståelse för att viltet är en gemensam angelägenhet har saknats. Tänk om man i stället hade sett till att närliggande jaktlag hade utökats arealmässigt och sett till att teknik ska ge bättre effektivitet i reglerandet av viltstammarna. Det kommer inte att öka samverkan och samsyn. Benny Nilsson. sammanslutningen fungerar som en stabil förening. En sammanslutning med många jägare på ett stort område har lättare att hantera dagens flocklevande klövvilt, som har blivit problem på många områden. Fler jägare ger fler alternativa jaktmetoder och fler jaktmöjligheter. Från vissa håll finns en tro på att utökade jakttider, utökade skyddsjaktmöjligheter och ny Ett annat problem är många små jaktliga enheter som sköter sig själva med åtelplatser som de tycker passar bäst. Några kanske är felplacerade på grund av att grannens mark är för nära och där är det jordbruksmark, eller att det är för nära bilväg. Större jaktliga enheter har bättre möjligheter till rätt placering och kan hellre ha få åtelplatser som fler jägare kan dela på. För att kunna lyckas med framtida förvaltning och få en samsyn finns det bara ett sätt och det är att skapa stora jaktliga sammanslutningar som har stadgar. BENNY NILSSON Nr 7 2019 SVENSK JAKT FOTO: JOHNNY OLSSON Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer