Loading...
Årsskrift 1998 Sida 1
Årsskrift 1998 Sida 2
Årsskrift 1998 Sida 3
Årsskrift 1998 Sida 4
Årsskrift 1998 Sida 5
Årsskrift 1998 Sida 6
Årsskrift 1998 Sida 7
Årsskrift 1998 Sida 8
Årsskrift 1998 Sida 9
Årsskrift 1998 Sida 10
Årsskrift 1998 Sida 11
Årsskrift 1998 Sida 12 på Ryfors bruk fanns även S
veriges första tennisbana. Denna bild från banan där Gustaf V var en flitig gäst är från år 1900... emellertid åtta greener utmärkta vilket är litet besynnerligt. Milner kan naturligtvis ha ritat in sex greener verefter kopisten kompletterat med senare tillkomna greener, men varför åtta och inte nio? En annan möjlighet är att Milner från början projekterade nio hål och kopisten missade en green. Den tredje och mest sannolika förklaringen är att vi tänker anakronistiskt. Vi ser framför oss våra dagars golfbaneritningar och glömmer hur det sannolikt gick till när Milner ritade banan. Vad Milner förmodligen gjorde var att han i sin plan för den stora parken nöjde sig med att anvisa ett område där han tyckte att ett antal greener och utslagsplatser skulle klippas upp. Detta markerade han genom att placera ut ett antal green- och teesymboler på kartan inom ett öppet område sydväst om huvudbyggnaderna. Ingenting tyder på att banan innehöll några särskilt anlagda hinder eller annat golfbanespecifikt. En inte alltför djärv gissning är, att såväl antalet greener som dessas placering sedan kom att variera under banans tidiga historia. Det var ju bara att klippa upp nya områden för green och tee, större var inte kvalitetskraven. En sådan hypotes stärks också av det till synes 12 planlösa sätt på vilket greenerna och utslagsplatserna lagts in på kartan. Från England importerades häst- dragna gräsklippare. Det är knappast sannolikt att dessa var exklusivt avsedda för golbanan med tanke på de enorma gräsarealer som parken i sin helhet bestod av. Enligt traditionen skulle dessa första greener ha varit fyrkantiga, inte runda. Detta har jag inte kunnat få bekräftat. Enda indiciet är att greensymbolen på kartkopian är en liten kvadrat med en punkt i. Vare hur som helst med den saken, vad vi kan slå fast är att en golfbana ingick i parkanläggningen och att man någon gång under slutet av 1880-talet spelade golf på Ryfors, om vi med golf menar att slå en golfboll med en golfklubba från en bestämd utslagsplats till ett hål omgivet aven kortklippt gräsyta. Ida Sager torde vara en av de första svenskar som prisat golfens friskvårdande inverkan. I Le Figaro 1904 skriver hon Et propos handarbete: "Om sporten gör litet intrång på våra handarbeten gynnar den i gengäld oss själva. När jag kommer in efter ett parti golf eller tennis, som satt mitt blod i kraftigt omlopp, återtar jag med nöje mitt arbete. JJ Det är således inte utan anledning som man idag kan se Ida
Årsskrift 1998 Sida 13
Årsskrift 1998 Sida 14
Årsskrift 1998 Sida 15
Årsskrift 1998 Sida 16
Årsskrift 1998 Sida 17
Årsskrift 1998 Sida 18
Årsskrift 1998 Sida 19
Årsskrift 1998 Sida 20
Årsskrift 1998 Sida 21
Årsskrift 1998 Sida 22
Årsskrift 1998 Sida 23
Årsskrift 1998 Sida 24
Årsskrift 1998 Sida 25
Årsskrift 1998 Sida 26
Årsskrift 1998 Sida 27
Årsskrift 1998 Sida 28
Årsskrift 1998 Sida 29
Årsskrift 1998 Sida 30
Årsskrift 1998 Sida 31
Årsskrift 1998 Sida 32
Årsskrift 1998 Sida 33
Årsskrift 1998 Sida 34
Årsskrift 1998 Sida 35
Årsskrift 1998 Sida 36
Årsskrift 1998 Sida 37
Årsskrift 1998 Sida 42
Årsskrift 1998 Sida 43
Årsskrift 1998 Sida 44