Årsskrift 1998 Sida 1
Årsskrift 1998 Sida 2
Årsskrift 1998 Sida 3
Årsskrift 1998 Sida 4
Årsskrift 1998 Sida 5
Årsskrift 1998 Sida 6
Årsskrift 1998 Sida 7
Årsskrift 1998 Sida 8 av 1700-talet och början av
1800-talet. Alla var adelsmän med jordegendomar i trakten. Träkolet var som sagt en mycket viktig råvara, faktiskt viktigare än själva järnet. Genom att äga eller kontrollera stora egendomar tryggades tillgången på kol. Trots detta nådde stångjärnsproduktionen under denna tid aldrig upp till det tak statsmakterna bestämt. Vid slutet av 1700-talet kompletterades verksamheten med en manufaktursmedja. År 1827 fick återigen bruket en ny ägare men med detta ägarskifte startade en ny epok. Den nye ägaren hette Gudmund Magnus Sager. Släkten Sager härstammar från Preussen och bildade en svensk gren genom att militärläkaren Daniel Sager under trettioåriga kriget kom i svensk tjänst och sedermera blev svensk medborgare. Daniels äldste son blev borgare i Jönköping men därefter är det bruksmiljön som kommer att prägla flera generationer Sager. Bruksbokhållare och bruksinspektorer är de vanligaste titlarna. Om erfarenheter kunnat ärvas skulle man gott kunnat säga att G M Sager hade alla förutsättningar att lyckas som herre till Ryfors. Familjen Sager på Ryfors När G M Sager, blott 26 år gammal, tillträdde Ryfors bruk i mars 1828 var det en betydande egendom. En stångjärnshammare, två knipphammare och två spikhammare representerade en del av verksamheten. Vidare fanns en masugn, två kvarnar och en såg samt en gruvlott i Taberg. Markegendomen omfattade fyra mantal frälsejord och 1 200 tunnland skog. Fastigheternas taxeringsvärde uppgick till 40 000 riksdaler - en för sin tid betydande summa. Som jämförelse kan nämnas att en daglönad arbetare fick arbeta 3-4 dagar för att tjäna en riksdaler. Vid den här tiden var Sverige inte industrialiserat ännu. Brukens och manufakturernas verksamhet präglades aven hantverksmässig långsamhet. 8 Men ändå kändes det att en ny tid var i antågande. England hade ett halvsekels industrialism bakom sig och samma industriella revolution hade börjat spridas till det kontinentala västeuropa. Det nya utvecklingstempot illustreras kanske bäst av de första brittiska ånglokomotiven, som vid den här tiden sätts in i reguljär trafik. Som redan nämnts skulle denna nya tid utsätta de svenska bruken för stora påfrestningar. Utvecklingen krävde en ny sorts bruksägare. GM Sager var utan tvekan en sådan. Trots sin ungdom hade han redan förvärvat gedigna erfarenheter vid andra bruk. Med hårda nypor och ett rymligt samvete förvaltade han sitt pund. Stångjärnstillverkningen mångdubblades utan hänsyn till de restriktioner myndigheterna ålagt bruket. Detta kan ses som ett exempel på hur näringsfriheten de facto bröt fram långt innan den formellt lagstiftades, vilket skedde 1846 och 1864. En plåthammare anlades också vilken möjliggjorde nya manufakturerade produkter. Men de största pengarna gjorde GM på brännvinstillverkning. Denna verksamhet var strängt reglerad och efterhand allt hårdare beskattad. Men under en period var den inte desto mindre mycket lönsam - särskilt i kombination med en kreativ bokföring och en fördomsfri inställning till gällande lagar och regler. Dessa vinster gav bruket en god likviditet vilket var viktigt eftersom Sverige vid den här tiden led av kronisk brist på kapital. De moderna affärsbankerna låg ännu ett kvartssekel fram i tiden. Kreditens mäktiga kraft upplevdes nog av de nya entreprenörena men var ännu inte officiellt erkänd och sanktionerad av överheten, som framhärdade i att lagstifta en utlåningsränta som låg vida under den faktiska marknadsräntan. GM kunde därför göra långsiktigt profitabia investeringar i såväl Norrköpings expanderande textilindustrier som Jönköpings tändsticksfabriker.
Årsskrift 1998 Sida 9
Årsskrift 1998 Sida 10
Årsskrift 1998 Sida 11
Årsskrift 1998 Sida 12
Årsskrift 1998 Sida 13
Årsskrift 1998 Sida 14
Årsskrift 1998 Sida 15
Årsskrift 1998 Sida 16
Årsskrift 1998 Sida 17
Årsskrift 1998 Sida 18
Årsskrift 1998 Sida 19
Årsskrift 1998 Sida 20
Årsskrift 1998 Sida 21
Årsskrift 1998 Sida 22
Årsskrift 1998 Sida 23
Årsskrift 1998 Sida 24
Årsskrift 1998 Sida 25
Årsskrift 1998 Sida 26
Årsskrift 1998 Sida 27
Årsskrift 1998 Sida 28
Årsskrift 1998 Sida 29
Årsskrift 1998 Sida 30
Årsskrift 1998 Sida 31
Årsskrift 1998 Sida 32
Årsskrift 1998 Sida 33
Årsskrift 1998 Sida 34
Årsskrift 1998 Sida 35
Årsskrift 1998 Sida 36
Årsskrift 1998 Sida 37
Årsskrift 1998 Sida 42
Årsskrift 1998 Sida 43
Årsskrift 1998 Sida 44