Sten Omslag
Sten Innehåll
Sten Ordföranden har ordet
Sten Kort & gott
Sten Stenbrottet: Offerdal
Sten Intervju Göran Andersson
Sten Projekt Solberga
Sten Projekt Aker Brygge
Sten Stenpriset: Vinnaren
Sten Porträttet: Staffan Strindberg
porträttet staFFan strinDBerg H ur kan man få nat
ursten att uttrycka omsorg och kärlek? Sten kan vara vänligt. Vi har alla kramat en stenbumling, skuttat på mjuka klippor, hållit en trygg sten i handen. Men hur kan man överföra den känslan till arkitektur, där stenen har ritats, huggits, sågats, hyvlats och monterats? Arkitekten Staffan Strindberg vet hur man gör. Årets vinnare av Stenpriset är uppvuxen i stenens närhet och kan dess uttryck. Han får priset för sitt varsamma arbete med arkitektur och natursten vid Kalmars krematorium. – Det började med en förfrågan om ett skärmtak och slutade med ett projekt för 40 miljoner, säger Staffan. Han har arbetat med krematoriet i åtta år. Ett långsamt, men allt mer intensivt projekt som höjdes till en nivå där Kalmar nu har fått en av landets finaste byggnader för avsked. Staffan Strindberg kom att arbeta med krematoriet via en större servicebyggnad han ritade för Norra kyrkogården i staden. I samma veva ombads han att titta på det befintliga krematoriets skärmtak, och därifrån utvecklades projektet. – Kyrkan har varit en fantastisk beställare. Vi har haft tid på oss, jobbat tillsammans och alla, från beställare till präster och krematorietekniker, har haft synpunkter. Vi hittar byggnaderna infattade i Kalmars skogskyrkogård, en pelarsal av tallar. Tre generationer av krematorier. Det första ritades av J Fred Olson, Kalmars stadsarkitekt under mer än trettio år. – Det ser ut som 20-tal men är 30-tal. Den gode J Fred låg lite efter hela tiden, småler Staffan, som själv gick i en skola ritad av Olson. Det nya krematoriet är en tillbyggnad till befintliga Heliga korsets kapell och krematorium som stod färdigt 1963, ritad av Rudolf Holmgren. Funktionerna är tydligt redovisade. De publika delarna har kalkstensfasad och lackade ekpartier, medan korets modernistiska skiva är klädd med marmorplattor. – Fasaderna berättar om vad som ska ske i lokalerna. Rudolf hade varit i USA och det finns något amerikanskt i byggnaden. Saffans nytillkomna byggnader har anpassats till 60-talets formspråk, men är laddade med samtida formelement. Här har vi finessen i bygget: en lyhörd och högkvalitativ anpassning till både historia och framtid, och framförallt till besökaren. – Här ska alla få plats, oavsett vem man är eller i vilken religion man hör hemma. Det nya krematoriet ger möjligheter till olika dramaturgi i ceremonierna. Tanken är att vi själva ska kunna bestämma så mycket som möjligt. – Vissa är rädda och vill inte ens gå in i ett krematorium, andra vill ta avsked vid kremationshuset. Krematoriet ska kunna bemöta alla olika önskemål. – Att lämna någon kan vara olika tydligt. En kistsänkning är ett oerhört konkret avsked, medan begravning i minneslundar ska vara mer abstrakt. Efter ombyggnaden är det stiliga ugnsrummet också en plats för avsked. – Det har orsakat ett visst huvudbry bland präster, som inte har riktlinjer för dessa nya former av avsked. Men det brukar ordna sig. Ceremonier utvecklas hela tiden. Kremationsugnen är en bjässe, som hämtad från en sci-fifilm. I stället för att gömmas undan har den fått en central placering i ett avlångt rum med väggar av eleganta träribbor och kalkstensgolv i vackert takljus från en lanternin. – Jag ville ha ugnen i corteenstål som med sin rost skulle illust rera förgänglighet, men tillverkaren klarade inte det. Vi löste det genom att motivlacka plåten i brunt. Fem sex kremeringar utförs om dagen. Tillvägagångssättet är rationellt, men värdigt. Luckan öppnas i 20 sekunder medan kistan förs in. Temperaturen är då lägre, 750 grader, och kistan antänds inte på den korta tiden. Så stängs luckan, temperaturen höjs och förbränningen börjar. Efter ungefär en och en halv timme rakas askan ut, mals, silas och sorteras. K rematoriet byggdes på 60-talet. Under 90-talet förnyades det, men redan två årtionden senare behövde det åter uppdateras. Framförallt behövdes ett helt nytt tänkande kring tekniken och verksamheten, som möttes i markplan på ett besvärligt sätt. Staffan föreslog det självklara, att lägga den tekniska anläggningen under mark. Fläktsystem, rökgasrenare, förråd och garage flyttades ner i en ny källare och byggnaderna kunde istället ta hand om människorna. Maskinrummet har jättelika fläktar och rökgasrenare för tungmetaller och sot. Luftintaget har genom sin stora dimension sänkt ljudnivån på anläggningen. Inget fabriksmässigt fläktbrus ska störa. Till sist når vi krematoriets vackraste rum, avskedsrummet där de sörjande samlas för att möta kistan. Här har natursten orkestrerats med finkänslig hand. För att hålla nere intrycken har bara ett fåtal andra material, trä och koppar, använts. Vi nalkas rummet i sekvenser från skogen omkring och rör oss gradvis inåt. Först en liten utegård med grovhyvlat kalkstensgolv och en vattenspegel med botten av normalhyvlad sten. Gården är omgärdad av murar lagda av återbrukad kalksten. En soffa med front i lågerhuggen kalksten leder inåt och fortsätter genom entrérummet. Ovanpå sitsar av bästa Tärnsjöläder. Soffan är ritad av arkitekt Nick Flygt, Staffans kompanjon. Avskedsrummet domineras av ett lågt placerat, brett fönster mot tallskogen. – Markytan ligger nära för att markera sambandet mellan kistan och jorden. Golvets hyvlade kalksten är levererad av Mysinge Stenhuggeri på södra Öland. Stenen är bruten i Alböke på norra delen av ön. Ljusa strimmor drar i golvet här och där, spår av något som hände för länge sedan, skuggor av uråldrigt liv långt före oss. – Just sådana tankar ska man kunna få härinne, säger Staffan. Det är ett rum för behärskning och stillhet, men med tankar snurrande och sökande i rummet. ”Är man nyfiken på material måste man arbeta med dem, ta i dem, då händer det saker. /…/ Står man på bygget någon dag får man chansen att lära sig av dem som kan, det är oerhört viktigt.” 24
Sten Projekt Villa Palmgren
Sten Projekt Wallenbergsalen – IVA
Sten Miljö: Sten vs glas
Sten Projekt Kunglig entré
Sten Krönikan: Iréne Vestman
Sten Småsten – branschnyheter
Sten Fråga Kurt & Kai
Sten Marknaden
Sten Hitta rätt på Sten.se
Sten Sveriges Stenindustriförbunds medlemmar A–Ö