Byggnadsarbetaren Välkommen
Byggnadsarbetaren Bodsnack
Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Bilden
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Tipsa oss
Byggnadsarbetaren Reportage Epoxi
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Ansvarsfrågan
Vägsträckan som ska byggas är nästan en mil lång,
och ska vara klar i slutet av 2016. Längs sträckan ska man bygga bland annat en 1,7 kilometer lång tvåfilig tunnel. Hittills jobbar drygt 80 yrkesarbetare på projektet, varav knapp hälften är anställda direkt av nCC. entreprenörerna är fler. De är positiva till att begränsa entreprenörsleden för att det blir lättare att se till att alla får rätt anställningsvillkor. Men båda drar öronen åt sig inför frågan om ytterliga skärpningar. – Det skulle bli svårt för lokala aktörer att lägga anbud, säger Gudrun Marie Sørumsbrenden om tanken att huvudentreprenören skulle ha krav på sig att ha mer än 25 procent av arbetarna anställda. ”Det skulle bli svårt för lokala aktörer att lägga anbud”. Gudrun Marie SøruMSbrenden oM krav på fler anStällda hoS huvudentreprenören Medan det norska VegVesenet hållits fram som en förebild i Norge har den svenska kusinen Trafikverket fått mycket kritik för såväl säkerhet som anställningsvillkor på sina projekt. Byggnads ordförande Johan Lindholm har lyft fram Trafikverkets bygge Citybanan i sin argumentation för ett huvudentreprenörsansvar. Han är däremot positivt inställd till Statens Vegvesens arbete. ”Jag har inte hört om liknande regler i Sverige men jag tycker att vi har mycket att lära av Norge i dessa frågor”, skriver han i ett mejl till Byggnadsarbetaren. I de senaste årens debatt om ordning och reda i de svenska entreprenörsleden har det åtskilliga gånger sneglats mot Norge. Där finns också, sedan 2010, solidaransvaret i byggbranschen. Det är en motsvarighet till det huvudentreprenörsansvar som Byggnads så hett eftertraktar. Där solidaransvaret gäller kan en anställd som inte fått ut sin lön kräva ersättning från alla entreprenörer högre upp i kedjan. Men det gäller inte på utbyggnaden av riksväg 4. En förutsättning för solidaransvaret är nämligen att branschens avtal 28 byggnadsarbetaren nr 3 mars 2014 har allmängiltigförklarats. Det kan ske efter krav från exempelvis facket, som då ska ha visat att det finns problem som motiverar detta. Allmängiltigförklaringen innebär att delar av avtalet upphöjts till lag inom branschen. I anläggningsbranschen har detta inte skett. I Sverige gjorde Transport i höstas ett utspel där man frågade sig om problemen med dumpade villkor motiverar en möjlighet att allmängiltigförklara avtal även här. Men Byggnads ordförande, Johan Lindholm, vill ha kvar dagens modell, där parterna på arbetsmarknaden kommer överens om villkoren samt kontrollerar efterlevnaden: – Jag tycker vi ska akta oss för att föra över ansvaret från parterna till lagstiftarna. Den svenska modellen har varit mycket framgångsrik för både löntagare och näringslivet. Men trots att soLidaransVaret inte gäller på utbyggnaden av riksväg 4 har NCC och Statens Vegvesen ansvar för anställningsvillkoren på hela projektet. Sedan 2008 måste offentliga upphandlare, som Statens Vegvesen, se till att deras entreprenörer anställer enligt villkor i nivå med branschens avtal. Statens Vegvesen ställer motsvarande krav på huvudentreprenörer som handlar upp tjänster från underentreprenörer. Just hårdare krav på sociala villkor vid offentlig upphandling är något som Byggnads drivit i Sverige. Men då vill man ha krav på att entreprenörerna har kollektivavtal, inte bara anpassar villkoren efter dem.
Byggnadsarbetaren Reportage Kall fred i Linköping
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp
Byggnadsarbetaren Test Montagehandskar
Byggnadsarbetaren Efter jobbet
Byggnadsarbetaren Bildkryss 3
Byggnadsarbetaren Inblick
Byggnadsarbetaren Sista ordet
Byggnadsarbetaren Sudoku