Svensk Golf Sida 1
Svensk Golf Sida 2
Svensk Golf Sida 3
Svensk Golf Sida 4
Svensk Golf Sida 5
Svensk Golf Sida 6
Svensk Golf Sida 7
Svensk Golf Sida 8
Svensk Golf Sida 9
Svensk Golf Sida 10
Svensk Golf Sida 11
Svensk Golf Sida 12
Svensk Golf Sida 13
Svensk Golf Sida 14
Svensk Golf Sida 15
Svensk Golf Sida 16
Svensk Golf Sida 17
Svensk Golf Sida 18
Svensk Golf Sida 19
Svensk Golf Sida 20
Svensk Golf Sida 21
Svensk Golf Sida 22
Svensk Golf Sida 23
Svensk Golf Sida 24
Svensk Golf Sida 25
Svensk Golf Sida 26
Svensk Golf Sida 27
Svensk Golf Sida 28
Svensk Golf Sida 29
Svensk Golf Sida 30
Svensk Golf Sida 31
Svensk Golf Sida 32
Svensk Golf Sida 33
Svensk Golf Sida 34
Svensk Golf Sida 35
Svensk Golf Sida 36
Svensk Golf Sida 37
Svensk Golf Sida 38
Svensk Golf Sida 39
Svensk Golf Sida 40
Svensk Golf Sida 41
Svensk Golf Sida 42
Svensk Golf Sida 43
Svensk Golf Sida 44
Svensk Golf Sida 45
Svensk Golf Sida 46
Svensk Golf Sida 47
Svensk Golf Sida 48
Svensk Golf Sida 49 exklusiva anläggningen uppförd
es på fel plats och vid en olycklig tidpunkt. Efterfrågan saknades. Dessutom ökade utbudet av banor mycket kraf- tigt i området mellan Stockholm och Uppsala, vilket gjorde det ännu tuff- are att få medlemmar och sponsorer. Det som starkt bidrog till kon- kursen i golfbolaget var alltså den akuta bristen på intäkter. Men även kostnadssidan drog sitt strå till stacken. Det är mycket viktigt att ha regelbundna budgetuppföljningar. Annars lurar konkursen runt hörnet. DET SOM HÄNT i Johannesberg drabbar många inblandade på olika sätt. Men det positiva är att andra klubbar kan dra lärdom av detta och styra klubben/bolaget åt rätt håll. Ulf Löthman var intendent på Johannes- bergs GK i ett år (slutade februari -92) och är numera sekreterare i sty- relsen: - Man ska veta en hel del om golf innan man bygger en bana. Givetvis finns det fog för att ha ekonomiska intressen även i golf, men det ska skötas av golfare. Ju färre mellan- händer mellan klubb/AB och mark- ägare, desto bättre är det. - Innan samarbetet börjar ska en jurist anlitas för att kontrollera de avtal som skrivs. Det är värt vartenda öre för en klubb att anlita jurister och ekonomer i början av ett projekt. Dessa bör också hjälpa till med att regelbundet följa upp budgeten och speciellt bevaka kostnadssidan. - De som ska starta ett projekt borde också ta tillvara de kunskaper som finns inom Svenska Golf- förbundet och i distriksförbunden. Dessa resurser bör användas mer än vad som nu sker. För övrigt bör man tänka på tre mycket viktiga frågor: • Rekrytera medlemmar först, bygg därefter bana och klubbhus. • Skaffa kvalificerat folk till sty- relse och kansli. Det viktigaste är att de kan golf. Men det måste även fin- nas duktiga ekonomer. • Minimera antalet mellan- händer. ULF LÖTHMAN anser också att medlemmarna i Johannesbergs GK har fått dålig information om golf- bolagets ekonomi. Han menar att det är viktigt med insyn i ekonomin re- dan från början. Då kan klubben be- vaka kostnader och "dra i bromsen" om det behövs. Här får han stöd av klubbens nuvarande ordförande Lars Johansson: - Det var en stor brist att klubben inte hade insyn i hur golfbolaget sköttes. Enligt det första nyttjande- rättsavtalet fick inte klubben vara med på bolagets möten. När Björk- liden kom in i bilden (januari -92) förhandlades stadgarna om och vi fick något bättre insyn. Men i prak- tiken hände inte så mycket eftersom golfbolaget hade mycket få möten under våren och sommaren -92. - Viktigast av allt är att klubbarna måste bli tuffare framöver när det gäller att förhandla fram stadgar och nyttjanderättsavtal. Vi måste kämpa för att få mer rättigheter gentemot bolag och markägare. Golfklubben måste få plats i bolagets styrelse och få tillräckligt bra insyn för att till ex- empel kunna bromsa kostnaderna i tid, menar Lars Johansson. JOHANNESBERGS GK har haft några jobbiga år. Men efter regn bru- kar det komma solsken. Nu kavlar klubben upp ärmarna och jobbar hårt för att kunna driva verksamheten vi- dare. I slutet av november blev det klart att Johannesbergs GK bildat ett nytt bolag som köper hela anlägg- ningen för 22 miljoner kr. Klubben har lånat 20 miljoner kronor av Svenska Handelsbanken till mycket förmånliga villkor. Ban- ken ger klubben två lån om 10 mil- joner kr vardera: • Ett lån ges till fem procents ränta i fem år. Därefter höjs räntan med 0,5 procent om året upp till marknadsränta. Detta lån börjar amorteras efter tio år eller när klub- ben fått 2 000 seniormedlemmar. • Det andra lånet ges till fem pro- cents ränta i all framtid. Men villko- ret är att 80 procent av de nya med- lemslånen på 12 000 kronor går till amorteringen. Av de resterande två miljonerna tas 1,6 miljoner kr ur medlemmarnas fickor, medan Slott & Herrgårds- konferenser AB står för 400 000 kr. Trots att medlemmarna redan förlo- rat mycket pengar på grund av kon- kursen måste de betala ytterligare 2 000 kr vardera för att få behålla sina spelrätter. I skrivande stund ser det ut som om flertalet kommer att betala den här kompletterande insat- sen. Medlemmarna i Johannesbergs GK och Björklidensektionen har alltså fått dra ett ganska tungt lass. Det är dock inte säkert att de förlo- rat sina insatser för all framtid. Lars Johansson, ordf. i Johannesbergs GK: - Under de närmaste tio åren kommer de "gamla" medlemmarna inte att kunna få tillbaka sina kapital- insatser. Men meningen är att klub- bens överskott varje år ska gå till ett speciellt konto. Dessa pengar ska an- vändas till att betala tillbaka kontant- insatser till de som vill gå ur klub- ben om tio år. Tanken är att alla ska få tillbaka sin insats, även om det kommer att ta tid. - Det har varit en hel del krångel på vägen, men nu är vi mycket nöjda med den här lösningen. Äntligen är det golfare som driver banan och vi gör det i eget intresse, avslutar Lars Johansson. • LÄGET ÄR KÄRVT Svenska Golfförbundets akut- grupp, som arbetar med att ge råd till klubbar och golfanläggningar på obestånd, gjorde per den 1 december 1992 följande bedömning av läget för klubbar och anläggningar med problem. • Sju golfklubbar har gått i konkurs: Bråvikens GK (1991), klubben ombildad under samma namn. Hammars GK (1991), klubben ombildad under namnet Nosaby GK. Torsby GK (1992), ombildad under samma namn. Assartorps GK (1992), Ryfors GK (1992), Stenung- sunds GK (1992) och Öregrunds GK är fortfarande i konkurs. • 20 golfklubbar bedöms ha svåra ekonomiska problem och vara på gränsen till konkurs. 25 klubbar klassas som att ha "problem". Följande "golfbolag" (A1) har gått i konkurs: Johannesbergs Golf AB - Johannesbergs GK köpt golf- anläggningen. Sundbyholm - drivs av konkursförvaltare. Öjestrand - köpt av Göran Kjellqvist. Fågelbro - klubben kvar. • Följande golfklubbar har haft ett bakomliggande bolag som gått i konkurs: Örbyhus GK - anläggningen drivs av konkursförvaltare och klubben har nyttjanderätt. Mosjö GK - nytt bolag Mosjö Golf. Araslöv GK. Ekerum GK - nytt bolag. Johannes- bergs GK - klubben köpt golf- anläggningen. • Cirka sex bolag (A1) bedöms ha "stora ekonomiska problem". Minst 130 golfklubbar bedöms idag vara i behov av flera medlemmar. SVENSK GOLF-1/1993 49
Svensk Golf Sida 50
Svensk Golf Sida 51
Svensk Golf Sida 52
Svensk Golf Sida 53
Svensk Golf Sida 54
Svensk Golf Sida 55
Svensk Golf Sida 56
Svensk Golf Sida 57
Svensk Golf Sida 58
Svensk Golf Sida 59
Svensk Golf Sida 60
Svensk Golf Sida 61
Svensk Golf Sida 62
Svensk Golf Sida 63
Svensk Golf Sida 64
Svensk Golf Sida 65
Svensk Golf Sida 66
Svensk Golf Sida 67
Svensk Golf Sida 68
Svensk Golf Sida 69
Svensk Golf Sida 70
Svensk Golf Sida 71
Svensk Golf Sida 72
Svensk Golf Sida 73
Svensk Golf Sida 74
Svensk Golf Sida 75
Svensk Golf Sida 76
Svensk Golf Sida 77
Svensk Golf Sida 78
Svensk Golf Sida 79
Svensk Golf Sida 80
Svensk Golf Sida 81
Svensk Golf Sida 82
Svensk Golf Sida 83
Svensk Golf Sida 84
Svensk Golf Sida 85
Svensk Golf Sida 86
Svensk Golf Sida 87
Svensk Golf Sida 88
Svensk Golf Sida 89
Svensk Golf Sida 90
Svensk Golf Sida 91
Svensk Golf Sida 92
Svensk Golf Sida 93
Svensk Golf Sida 94
Svensk Golf Sida 95
Svensk Golf Sida 96
Svensk Golf Sida 97
Svensk Golf Sida 98
Svensk Golf Sida 99
Svensk Golf Sida 100