Nöjesguiden 1
POOR THINGS Den okända kvinnan Bella (Emma Stone)
väcks till liv av vetenskapsmannen Dr. Godwin ARGYLLE När bokserien Argylle visar sig förutspå verkligheten dras författaren Elly Conway från sin stillsamma livsstil till en värld av spionage. Biljakter, intriger och skottlossningar följer, allt medan Elly försöker lista ut varför hennes böcker speglar riktiga händelser så väl. Det är inte första gången Matthew Vaughn gör spionfilm - tidigare har regissören levererat de larvigt charmiga Kingsman-filmerna. Tydligt är det att Vaughn föredrar genren när den inte tar sig självt alltför seriöst, med färgglada och komiska element på framkant, och Argylle är inget undantag. Men trots unikt koncept och flertal listiga vändningar är detta en blek rulle, som varken har stil eller substans nog för att stå ut på samma sätt som många av Matthew Vaughns tidigare verk, eller bland spionfilmer generellt. Den spektakulära uppsättningen skådisar imponerar inte alls, utan agerar snarare fönsterskyltning för att täcka hur ointressanta majoriteten av karaktärerna är. Henry Cavill som Argylle själv är en höjdpunkt, men dessvärre får han alldeles för lite tid att glänsa. Bryce Dallas Howard och Sam Rockwell som berättelsens ledande duo gör ett måttligt jobb, men rollinsatserna dras ned av det ögonhimlande händelseförloppet deras karaktärer får utstå i filmens sista akt. Något Vaughn vanligtvis gör bra i sina filmer är actionscener, men i Argylle utspelar de sig på oinspirerade platser, utan att vara stilistiskt fotograferade eller imponerande koreograferade - en stor besvikelse med tanke på att bra action kan lyfta en film från medioker till riktigt underhållande. Ändå är Argylle ingen jätteblunder, utan en harmlös actionkomedi med varken bu eller bä att säga. Det är däremot synd att materialets potential inte levs upp till. RIKARD GUNNARSSON Baxter (Willem Dafoe). Likt ett barn observerar hon först storögt världen omkring sig men snart vill hon lämna det trygga hemmet och utforska världen. Handlingen i Poor Things är förlagd till ett surrealistiskt 1800-tals Europa, som hämtad ur Salvador Dalis drömska konst. Experimentlustan utan etiska hinder känns också på något sätt ganska trovärdig för den epoken trots den skruvade historien. Dafoe är både Frankenstein och Frankensteins monster i Dr. Baxters kropp. Vetenskapen har förstört honom men hans tro på forskningen är märkligt nog intakt. Filmens mest underhållande biroll. Mark Ruffalo fungerar fint som den sliskiga advokaten Duncan Wedderburn, tillika delar charmör, kåtbock och pajas. I en ironisk passning till känsliga män på film leker Ruffalo med Marlon Brandos karaktär Terry Malloy från Storstadshamn. Ramy Yousefs forskningsassistent, mesproppen Max, är rolig som löjligt korrekt samvete. Och Emma Stone har inte varit så här rolig på länge. Hur hennes Bella går från barn till vuxen är en spektakulär koreograferad gestaltning som skulle få vilken sprattelgubbe som helst avundsjuk. Dialogen i Poor Things är dessutom utsökt skruvad och levereras med stor komisk tajming av alla medverkande. Yorgos Lanthimos har länge gått från klarhet till klarhet och rört sig med enkelhet mellan olika genres med sitt unika bildspråk. Samarbetet med manusförfattaren Tony McNamara tog hans filmskapande till en ytterligare nivå i och med den svarta komedin The Favourite. Poor Things är en visuell färgfest men inte ett steg framåt i samarbetet Lanthimos och McNamara. Hans tidigare filmer har alltid haft ett budskap men vad det är i Poor Things är svårt att tyda. Med störst fokus på det absurda blir det mesta just absurt knäppt och inget mer. Den som är ett fan av Yorgos Lanthimos kommer dock inte att bli besviken. ANDREAS HEILBORN NR 2, 2024 | NÖJESGUIDEN 27