Svensk Jakt

Svensk Jakt Chefredaktören Svensk Jakt Nostalgisk älgjakt Svensk Jakt Ögonblicket Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Opinion Svensk Jakt Allmänna uppdraget Svensk Jakt Riksnytt Svensk Jakt Vildsvinsjakt JAKT « ”JAGA SPARSAMT OCH MED MÅNGA HUNDAR” Du få r bäst resultat på vildsvinsjakten om du har glest mellan drevjakterna på din mark och släpper flera olika typer av hundar samtidigt när du är där och jagar. Så säger yrkesjägaren Christian Scheel som är ansvarig för jakten på Dylta bruk. – Vildsvin skiljer sig från rådjur genom att de är mycket mer lättstörda. Rådjur kan vara tillbaka igen i såten redan dagen efter en drevjakt medan vildsvinen kanske inte återvänder förrän flera veckor senare, förklarar han. På Dylta bruk jagar man på totalt 3 650 hektar och marken är indelad i sammanlagt 16 olika såtar. Christians målsättning är att ha drevjakt i samma såt högst två gånger per år med minst en månads paus emellan. Hans såtar är ganska stora – kring 200 hektar vardera. Totalt brukar 7-8 drevjaktsdagar kunna anordnas per år på egendomen. Mitt i marken finns ett område på 350 hektar där man aldrig jagar – här kan vildsvinen alltid känna sig trygga och ostörda. – För mig är det viktigt att det råder lugn och ro i markerna mellan jakterna. Inte minst för att de jakter som sedan ordnas blir mer effektiva med mycket skjutet vilt, fortsätter Christian Scheel. Vakjakt på vildsvin vid åtelplatser körs parallellt under höst och vinter. Precis dagarna innan en drevjakt ska äga rum försöker man dock undvika åteljakter i samma område. – Att skjuta ett vilt vid en åtel stör inte mycket. Men det går aldrig att utesluta att man får ett längre eftersök. Och då är det risk att du skrämmer bort alltid vet hur deras hundar jobbar. Det finns hundar som tycker det är jättekul att jaga vildsvin – men bara så länge de springer. Så fort de stannar och frontar så viker hunden undan och börjar jaga något annat, säger Christian Scheel. Ett annat exempel är hundar som är helt ointresse rade av vildsvin och bara rundar hela grupp er som ligger i tätningar. När såten sedan är genomgången tror alla att det inte fanns några vildsvin där. Om Christian fått indikationer på att en flock Många olika typer av hundar används under drevjakterna. Här har vorstehn Fasantorpedens Kalla kommit fram till ett av passen. vildsvin till andra områden. Under odlingssäsongen koncentrerar vi jakten till eftertraktade grödor och jagar alltså inte vid åtlarna i skogen. Vad har du för filosofi när det gäller hundanvändningen på drevjakter? – Jag vill ha i gång många hundar samtidigt – gärna ett tiotal – i varje såt. Hundarna måste ha olika arbetssätt så att de kompletterar varandra samtidigt som de absolut inte får jaga i flock. Det handlar om att blanda terrier, wachtlar, spetshundar, vorsteh och så vidare så man får maximal press på grisarna. – Min erfarenhet är att många hundförare inte trycker sig kvar i en såt låter han ofta en hund - förare gå in och skjuta något av djuren eller spränga flocken på annat sätt. En fördel med det är att vildsvinen då delar på sig och kan komma ut förbi flera passkyttar – i stället för att bara rinna iväg ut ur såten i samlad tropp. Vid de större drevjakterna – där 30–40 personer kan delta – finns alltid en särskild hundförare som står stand by och är eftersöksansvarig. Denne kan vid behov få hjälp av ytterligare ett par spårhundsekipage. Mest effektiva blir eftersöken om varje ekipage har tillgång till både en spårhund i lina och en hund som kan släppas och ställa det skadade vildsvinet. Christian Scheel försöker undvika vägpass så mycket det går. Helt enkelt för att djuren brukar passera i hög fart över vägar, något som lätt leder till chansartade skott. Bättre är att ha bra pass inne i såten; där brukar viltet röra sig i lugnare tempo. – Det här kräver naturligtvis att du som jaktledare har stenkoll på säkerheten och förbjudna skjutvinklar. Logistiken måste också vara planerad noga i förväg och passkyttarna måste gå tyst ut på pass, säger han. ‹‹‹ Viltparaden efter avslutad jakt. Ett exemplar av de fällda viltarterna visas upp: vildsvin, kronvilt och älg. Armlängds avstånd hålls till alla man normalt inte umgås med. ETT BRUK MED KUNGLIGA ANOR Dylta bruk har drivits och ägts av samma släkt sedan mitten av 1600-talet. Nuvarande ägaren Axel Roos, 49, berättar att gården stått i centrum för avgörande händelser i svensk historia. Han säger: – Sommaren 1810 samlades ett sällskap i hemlighet här i huvud byggnadens gamla matsal. Under mid dagen togs beslut om att föreslå riksdagen att välja Jean Baptiste Bernadotte till ny tronföljare i Sverige. Som kung tog han sen namnet Karl XIV Johan. – Det är lite spännande att ett möte här ledde till att släkten Bernadotte sitter på den svenska tronen. Jean Baptiste var fransk marskalk och mycket förmögen. Ett skäl till att man var intresserad av just honom som ny kung sägs ha varit att han erbjöd sig att låna ut pengar till svenska staten som var nära en statsbankrutt. 46 Men redan långt tidigare, under andra hälften av 1500-talet, blev Dylta bruk föremål för kungligt intresse. Då upptäcktes nämligen en för landet unik svavelfyndighet i gråberget strax sydost om byn Dylta. Upptäckten fick hertig Karl (sedermera kung Karl IX) att låta anlägga ett svavelbruk på platsen. Svavel var länge en viktig råvara vid kruttillverkning. Svavelbruket är nedlagt sedan länge. Numera är skogsbruk huvudnäringen för Dylta bruk. Här bedrivs också jaktförsäljning, gösodling och lokaluthyrning. Odlingen av utsättningsgös är norra Europas största och sker i särskilda dammar. Axel Roos och hans fru Christine tog över driften av Dylta bruk för några år sedan efter Axels morbror Carl-Gustaf Åkerhielm. ‹‹‹ – På andra våningen till vänster om huvudingången hölls mötet där man beslutade att föreslå marskalken Bernadotte till ny kung i Sverige, berättar Axel Roos, nuvarande ägare av Dylta bruk. Nr 4 2021 SVENSK JAKT Svensk Jakt I backspegeln Svensk Jakt Test av appstyrda åtelkameror Svensk Jakt Vildsvinsskador Svensk Jakt Jägare mot alla odds Svensk Jakt Rävjakt Svensk Jakt Gör ditt eget ensilage Svensk Jakt Hälgekrysset Svensk Jakt Hälge Svensk Jakt Utrustning Svensk Jakt Vapen & skytte Svensk Jakt Vapenutrustning Svensk Jakt Frågor och svar om vapen Svensk Jakt Fråga veterinären Svensk Jakt Från Svenska Jägareförbundet Svensk Jakt Jaktbart vilt april Svensk Jakt Soltiderr Svensk Jakt Viltsmak Svensk Jakt Redaktionen Svensk Jakt Regionalt Norrbotten & Västerbotten Svensk Jakt Regionalt Jämtland & Västernorrland Svensk Jakt Regionalt Dalarna & Gävleborg Svensk Jakt Regionalt Värmland & Örebro Svensk Jakt Regionalt Mälardalen & Gotland Svensk Jakt Regionalt Västra Götaland Svensk Jakt Regionalt Sydost Svensk Jakt Regionalt Halland & Skåne Svensk Jakt Bernts betraktelser Svensk Jakt Nästa nummer