Kulturrådsböckerna 1
Figur 6. Titlar som används i läsfrämjande åtgärd
er 48% 50% 40% 30% 20% 16% 10% 0% Ej besvarat frågan De flesta Cirka hälften Ett fåtal Inga titlar Figur 6. Andelen distributionsstödda titlar som används i läsfrämjande åtgärder. De flesta, 86 bibliotek, uppger att de arbetar läsfrämjande med ett fåtal av dessa titlar. 29 bibliotek arbetar med cirka hälften av titlarna och 12 bibliotek med de flesta distributionsstödda titlar. 25 bibliotek uppger att de inte arbetar läsfrämjande med några av dessa titlar och 28 bibliotek har inte besvarat frågan. Exempel som ges är bland annat bokcirklar, berättarprojekt, bokprovning, samtal om lyrik med utgångspunkt i leveranserna från Kulturrådet och att bibliotekarier skriver blogginlägg om böckerna.13 Ett bibliotek använder böckerna i ett projekt som går ut på att inspirera föräldrar med barn i förskola att läsa högt för sina barn. Ett annat har vid några tillfällen använt böckerna i bokcirklar och diskuterat litteraturstödet, vad det är och varför det behövs. Ett tredje berättar att de gör en ”happening” av öppnandet av lådorna med de låntagare som vill vara med: ”Under samspråk och fika kastar de förtjust sig över lådorna och dess innehåll, för att sedan låna med sig hem”. Ett bibliotek har genomfört en större satsning på de distributionsstödda böckerna. Satsningen har inneburit synligare exponering och uppmärkning av titlarna, rutiner för distribution till andra bibliotek och att särskild personal numera arbetar med dessa böcker. Satsningen beskrivs som mycket lyckad: ”Många besökare stannar till vid hyllorna och flera har uttryckt sin uppskattning. Utlånssifforna talar också för det”. Samarbeten kring titlarna Exempel på läsfrämjande satsningar ges även i anslutning till en fråga om samarbeten kring kulturrådsböckerna. 55 bibliotek uppger att de har samarbeten, vilket motsvarar 31 procent av enkätens 180 respondenter.14 Den mest förekommande samarbetsparten är förskola, grund- och gymnasieskola eller vuxenutbildning följt av folkbiblio13. ”Garanterat Bra Böcker-bloggen”, som Länsbibliotek Dalarna har utvecklat och drivit: http://garanteratbrabocker.se/en-bokblogg-frandalarna/ 14. Frågan besvarades genom att respondenterna bockade för samarbetsaktörer i en lista. De kunde även uppge om de samarbetar med aktörer som inte ingick i listan. 7% 16% 14% tek och regional biblioteksverksamhet. Ett mindre antal bibliotek har samarbeten med författarcentrum eller andra biblioteksaktörer och inga respondenter uppger att de samarbetar med förlag kring titlarna. Andra enstaka samarbetspartner som nämns är till exempel litteraturfestivaler, folkhögskolor, kulturföreningar, studieförbund, barnkulturcentrum och den lokala bokhandeln. Några bibliotek uttrycker ett intresse för att utveckla samarbeten, även om brist på tid- och resurser kan vara en försvårande omständighet. Författarbesök, digitala plattformar för artiklar och boktips och samarbete med Svenska för invandrare (SFI) är några förslag som ges. ”Gärna ngn form av samarbete med biblioteken i länet kring titlarna, lyfta kvalitet”, resonerar en respondent som också föreslår en lyriksatsning för bibliotekspersonalen. Ett bibliotek skulle vilja se en ”gemensam ansträngning” med den regionala biblioteksverksamheten kring dessa titlar: ”De bibliotek som är mest beroende av de här titlarna är samtidigt biblioteken som har minst arbetstid och möjligheter att jobba till exempel med dem på nätet.” Ett annat bibliotek har funderat på att initiera ett samarbete med andra bibliotek kring en utlåningsbar ”bokcirkelkasse”. Andra önskar istället fokusera på litteraturens möte med låntagarna: ”Vi ser främst distributionsstödet som en möjlighet för våra användare att få tillgång till litteratur som folkbiblioteket inte haft möjlighet att köpa in”. Utmaningar för det läsfrämjande arbetet 750–800 titlar fördelas årligen ut till de bibliotek som frivilligt tar emot distributionsstöd. Bland enkätsvaren framkommer att det kan upplevas som resurskrävande att praktiskt hantera leveranserna av kulturrådsböcker. Även om det inte alltid skrivs explicit är det troligt att upplevelsen av tidsbrist även har inverkan på möjligheten att arbeta läsfrämjande. Några är tydliga med att bristen på till exempel personalresurser påverkar möjligheten att arbeta läsfrämjande i den utsträckning de skulle vilja göra det, vilket kan innebära att de inte har möjlighet att arbeta aktivt med de distributionsstödda böckerna. ”Skulle egentligen främst behövas en större personalinsats för att arbeta läsfrämjande med böckerna men tiden saknas. Tänker då främst på inläsningstid av titlar och tid för att göra en presentation” skriver till exempel ett bibliotek. Ett annat skriver: Vi har ett starkt engagemang då det gäller de distributionsstödda titlarna. Främst används de för att öka bredden på filialerna, där det inte finns ekonomi alls för att kunna ta in den typen av litteratur. Vi skulle vilja jobba mer med dem, har under perioder haft 11