Kulturrådsböckerna 1
1. INLEDNING Bakgrund Följande rapport presentera
r resultatet av Kulturrådets översyn av distributionsstödet som genomförts under 2018. Syftet med översynen har varit att få fördjupad kunskap om hur biblioteken ser på och hanterar leveranserna av kulturrådsböcker samt att identifiera konkreta stödinsatser som kan underlätta bibliotekens arbete med titlarna. Fyra slags aktörer berörs av distributionsstödet – förlag som ansöker om litteraturstöd, bibliotek, läsarna och författarna. Denna rapport behandlar i huvudsak bibliotekens förhållningssätt till stödet men även i viss utsträckning de andra tre parternas betydelse och roll, framförallt vad gäller stödets utvecklingsmöjligheter. Översynen bygger till stor del på en enkät som skickades ut till de 288 bibliotek som mottar distributionsstödda titlar från Kulturrådet. Inom ramen för översynen har även dialog förts med externa parter som berörs av stödet, i huvudsak med folkbibliotek, regional biblioteksverksamhet och Författarförbundet. Nämnda parters synpunkter har vägts in i de förslag som presenteras sist. Samråd kring enkäten har förts med SKL. Parallellt med översynen av distributionsstödet genomför myndigheten en översyn av litteraturstödet. Litteraturstödsöversynen fokuserar på utfallet under perioden 2014–2017 och innefattar, precis som distributionsstödsöversynen, en enkät. Enkäten, som skickats till förlag som sökt litteraturstöd från Kulturrådet under 2017 innehåller några frågor om distributionsstödet. Resultatet från denna översyn redovisas separat. Rapporten inleds med en redovisning av bibliotekens svar på enkäten, följt av en presentation av ett antal förslag på möjliga stödinsatser, som syftar till att främja bibliotekens möjligheter att arbeta läsfrämjande med de distributionsstödda titlarna. Kulturrådets arbetsgrupp för översynen av distributionsstödet har bestått av: Andreas Åberg (sammankallande) och Johanna Övling (utredare). Deltagande medarbetare inom bibliotek, litteratur och läsfrämjande är: enhetschef Lotta Brilioth Biörnstad, handläggarna Jan Kärrö, Anna Ringberg, Susanna Höijer, Zoi Santikos, Henriette Zorn, Nina Ström, utredaren Martin Rickardsson och administratören Alan Deswar. Om distributionsstödet Distributionsstödet är direkt kopplat till litteraturstödet. Kulturrådet har två huvudsakliga stödformer för litte6 raturstöd: det så kallade efterhandsstödet och stödet till planerad utgivning av litteratur, vilket även innefattar stödformen planerad utgivning av nationella minoriteters litteratur. Litteraturstödet kan sökas av professionella utgivare och delas huvudsakligen ut som ett efterhandsstöd inom fyra kategorier: skönlitteratur, barn- och ungdomsböcker, bildverk och serier samt facklitteratur. Kulturrådets handläggare administrerar de inkomna ansökningarna och bedömningen görs i fyra arbetsgrupper med sakkunniga ledamöter, till exempel författare, översättare, bibliotekarier, ämnesexperter och forskare. Ett förlag som beviljats litteraturstöd för en utgiven titel åtar sig att leverera titeln till de huvudbibliotek som har valt att motta dessa leveranser. I dagsläget beviljas 750–800 titlar årligen litteraturstöd och ett exemplar av varje bok når 288 bibliotek i landet inklusive några regionala biblioteksverksamheter och två specialbibliotek (Nordens hus i Reykjavik och Kulturkontakt Nord i Helsingfors). Genom det så kallade distributionsstödet betalar Kulturrådet förlagen för de böcker som levereras till bibliotek4 samt ombesörjer den logistiska hanteringen av dem. Distributionsstödet infördes på 1990-talet i syfte att bredda tillgängligheten av kvalitetslitteratur. I betänkandet Boken i tiden5 , där distributionsstödet i dess nuvarande form föreslogs, konstaterades att staten genom ett utgivningsstöd bidrar till utgivning och produktion, men förbigår distributionen. Det är rimligt att kvalitetslitteraturen görs tillgänglig för en bred allmänhet genom ökade statliga insatser, står det vidare, och just biblioteken är centrala i det läsfrämjande arbetet. Läsfrämjande arbete Kulturrådet ställer inga krav på motprestationer från biblioteken för att få ta emot stödet. Som statlig myndighet råder inte Kulturrådet över hur en kommunal verksamhet bedriver sitt arbete och hur böckerna hanteras i verksamheten.6 I linje med vårt läsfrämjande uppdrag uppmuntrar vi dock gärna biblioteken till läsfrämjande arbete med böckerna. Enligt riksdagens nationella mål för litteratur- och läsfrämjande ska alla i Sverige, oavsett bakgrund och med 4. Förlagen ersätts med 50 procent av bokens f-pris multiplicerat med antalet bibliotek som mottar leveranserna. 5. Utredningen om boken och kulturtidskriften, Boken i tiden: betänkande, 1997, s. 277ff. 6. Det finns inte heller några särskilda regler för folkbibliotekens gallring av beståndet, vilket alltså även innefattar kulturrådsböckerna. Gallring enligt arkivlagen gäller endast hantering av allmänna handlingar.