Kulturrådsböckerna 1
dem och även bli uppmärksammade på att de är stöd
da av Kulturrådet och att nya leveranser väntar. Som framgår av ovanstående figur använder en majoritet av biblioteken i varierande utsträckning särskilda hyllor för kulturrådsböckerna. Sett till antalet respondenter som besvarat frågan motsvarar det 67 procent. Under nedanstående rubrik ges andra exempel på hur bibliotek arbetar med dessa titlar i och utanför biblioteksrummet. Bibliotekens hantering av titlarna Införlivning i bestånd Som tidigare nämnts uppger en majoritet av enkätens respondenter att de varken ser en ökning eller minskning av låntagarnas intresse för titlarna. Av de efterföljande fritextsvaren framgår att detta kan bero på att böckerna är införlivade i det ordinarie beståndet, och därmed inte alltid går att urskilja i utlåningsstatistiken. Liknande svar återfinns hos de som svarat vet ej på frågan. Som framgår av nedanstående figur varierar andelen böcker som biblioteken införlivar i beståndet. En vanlig anledning till att titlarna inte införlivas uppges vara att biblioteken redan har köpt in dem. De kan också anses vara för ”smala”, ”udda” och därmed svårutlånade för att katalogiseras. Bibliotekens rutiner för gallring av kulturrådsböckerna beskrivs närmare under rubriken Böcker som säljs eller skänks. Figur 3. Titlar som införlivas i bestånd 40% 30% 24% 21% 20% 16% 14% 10% 3% 0% 0–20% 21–40% 41–60% 61–80% 81–100% Vet ej 23% en särskild hylla (redovisas ovan), används i läsfrämjande åtgärder, säljs eller skänks bort.12 Som framgår av figur 2 och 4–6 varierar svarsfrekvensen. De uteblivna svaren kan delvis förstås mot bakgrund av att frågorna saknar svarsalternativet vet ej. Det är möjligt att det även kan bero på en viss osäkerhet inför hur böckerna ”får” hanteras, vilket några svar antyder. En respondent skriver uttryckligen att de önskar förtydligande information om det till exempel är tillåtet att skänka bort dubbletter i de fall biblioteken redan har köpt in böcker som kommer från Kulturrådet. Kulturrådet ställer som tidigare nämnts inga krav på motprestationer från biblioteken för att få ta emot titlarna. Vi vill samtidigt betona att vi gärna ser att biblioteken arbetar läsfrämjande med böckerna och har därför, med utgångspunkt i enkätsvaren, formulerat förslag på insatser som skulle kunna underlätta för biblioteken att arbeta med böckerna, vilka redovisas i kapitel tre. Rutiner som omgärdar leveranserna Enkätsvaren ger en inblick i de olika rutiner som omgärdar de distributionsstödda böckerna på biblioteken runt om i landet. Hanteringen beskrivs ofta som en stegvis process som kan innefatta bedömning av leverans, exponering, införlivning i bestånd och gallring. Medan somliga har som rutin att – efter bedömning – införliva titlar i beståndet och exponera ett urval på en särskild hylla, gör andra det omvända, exponerar ett urval – ibland särskilt smala titlar – som genomgår en slags prövotid innan de eventuellt införlivas i beståndet alternativt gallras. En respondent beskriver: Många av titlarna fyller gap i det egna beståndet, böcker som förvisso är fina och viktiga men som inte prioriteras av ekonomiska skäl i de egna inköpen. Ökar bredden på sortimentet vi själva kan hålla. De titlar som kommer på främmande språk ser vi som mycket viktiga tillskott i beståndet. Även de böcker som kanske är för smala för våra egna hyllor gör stor nytta om/när vi hittar någon intresserad som då kan få sitt lystmäte. (Respondent, folkbibliotek) Figur 3. Andelen distributionsstödda titlar som införlivas i bestånd. 26 respondenter uppger att 0–20 procent av böckerna införlivas i beståndet, 43 bibliotek att 21–40 procent införlivas, 37 bibliotek att 41–60 procent införlivas, 41 bibliotek att 61–80 procent införlivas och 28 bibliotek uppskattar att 81–100 procent av de distributionsstödda böckerna införlivas i biblioteksbeståndet. 5 bibliotek svarar vet ej. Rutiner och förutsättningar Med enkäten ville vi få ökad insyn i bibliotekens praktiska arbete med de distributionsstödda titlarna, som underlag för Kulturrådets utveckling av stödinsatser. I fyra delfrågor, följt av en fritextfråga, fick respondenterna uppskatta i vilken utsträckning titlarna placeras på Flera bibliotek beskriver att de har en rutin att skicka dubbletter eller andra titlar till filialbibliotek eller andra biblioteksorganisationer. Det ges även exempel på att de skickas till andra verksamheter, till exempel museer, kulturhus, föreningar, barnhälsovård och barnomsorg. ”Några av dessa används på en boksnurra på en ort där kommunen inte har något bibliotek”, exemplifierar en 12. 132 bibliotek besvarade en för delfrågorna gemensam efterföljande fritextfråga. 9