Kulturrådsböckerna 1
podcaster på temat förekommer. Kunde inte författ
arna själva komma och presentera böckerna, kanske inom ett visst tema? föreslår ett bibliotek. Det är ett förslag som även förts fram av Författarförbundet, som i olika sammanhang lyft fram betydelsen av att författarna ”tänks in” i stödformen. Litteratur på minoritetsspråken Som framgår av ovanstående figur finns det hos mer än hälften av biblioteken ett intresse för ytterligare information om litteratur på minoritetsspråken. ”Det skulle underlätta hanteringen och arbetsprocessen för oss bibliotekarier”, förtydligar ett bibliotek. Flera bibliotek betonar även värdet/behovet av titlar på minoritetsspråken och andra språk än svenska. ”Arabiska, persiska, tigrinja, minoritetsspråken, skolspråken” exemplifierar ett bibliotek och tillägger att det framförallt är mångspråken som är kostsamma och att det kan vara svårare att få tag på ”bra titlar”. Logistik och leverans Som tidigare nämnts påpekar flera respondenter att det praktiska arbetet med leveranserna är resurskrävande. ”Det är trevligt att det satsas mycket i detta nationella utskick men det är dessvärre nästan oöverkomligt att kunna hantera på det sätt som Kulturrådet önskar att vi skulle göra”, skriver en respondent. I fritextsvaren ges förslag på insatser som skulle kunna förenkla logistiken. Tidigare information om vilka titlar som ingår i leveranserna för att undvika dubbletter, snabbare leveranser och biblioteksutrustade böcker är några förslag som ges. Ett tjugotal respondenter menar att arbetsinsatsen skulle underlätta om bokleveranserna på något sätt var anpassade efter bibliotekets behov och resurser, genom till exempel olika leveransstorlekar beroende på kommunstorlek, en lista som biblioteken kan välja böcker från eller att biblioteken kan välja att till exempel enbart ta emot vissa genrer, till exempel barnböcker. Även böcker på andra språk än svenska beskrivs som särskilt värdefulla. En respondent skriver: Möjligen att paketen på något sätt kunde anpassas efter storlek på mottagande bibliotek. De allra smalaste fackböckerna blir svåra att införliva för mindre bibliotek som knappt har standardverken, eller kanske rentav helt saknar utbud inom ämnesområdet. Det finns så att säga inget utbud att komplettera. Följden blir att böckerna på många håll skänks bort. (Respondent, folkbibliotek) Förslagen om selektiva bokleveranser tycks delvis vara sammanlänkad med utrymmesbrist, men också med frågan om hanteringen av dubbletter och de synpunkter som en del bibliotek ger uttryck för, det vill säga att vissa kulturrådsböcker på grund av sin smala eller udda karaktär inte är tillräckligt efterfrågade för att lägga tid och resurser på. ”Mindre konstigheter”, som en respondent uttrycker det. En annan skriver: Lite väl många udda titlar, finns ingen efterfrågan från låntagarna. Fler böcker på andra språk. Litteraturstödet till förlaget kan utvecklas på andra sätt än att en mängd udda titlar skickas till biblioteken. Men också en chans för biblioteken att få tillgång till böcker som annars inte köpts in. (Respondent, folkbibliotek) Angående förslag om selektiva leveranser I anslutning till ovanstående resonemang om selektiva leveranser bör poängteras att Kulturrådet inte förordar en anpassning eller kurering av bokurvalet efter bibliotekens behov eller intressen. Stödet syftar till att främja en likvärdig tillgång av kvalitetslitteratur runt om i landet i linje med de nationella kulturpolitiska målen. Inte heller skulle ett selektivt baserat distributionsstöd vara rättvist gentemot förlagen och författarna. Samtliga förlag bör få samma möjlighet att få sina böcker distribuerade. Genom att litteraturstöd beviljats har myndigheten gjort en kvalitetsbedömning av det litterära verket. Att därefter genomföra ytterligare bedömningar av beviljade ansökningar, genom att välja vilka som ska få distributionsstöd eller ej, är inte förenligt med stödets läs- och litteraturfrämjande syfte. På grund av litteraturstödets konstruktion, som innebär att förlagen kan söka stödet upp till sex månader efter utgivning, finns det inte heller utrymme för en effektivisering av bokleveranserna till biblioteken. Nämnda begränsningar till trots ser Kulturrådet goda möjligheter att på andra sätt stärka bibliotekens möjligheter att arbeta med titlarna, för de som önskar. Det diskuteras närmare i nästa kapitel. 13