Byggnadsarbetaren Bodsnack
Byggnadsarbetaren Ledare
Byggnadsarbetaren Sju frågor
Byggnadsarbetaren Byggnytt
Byggnadsarbetaren Vi granskar Rimec
Byggnadsarbetaren Fackligt
Byggnadsarbetaren Bilden
Byggnadsarbetaren Utbildning
HÅRD KRITIK MOT UTSLUSSNINGEN Bristande kontrolle
r, dålig insyn och pengar till företag i en ekonomisk gråzon. Arbetsförmedlingens utslussning av interner får kritik av Byggnads. När internerna lämnar anstalten är det viktigt att de får stöd för att kunna leva ett normalt liv. En del i det är att fortsätta sin lärlingsutbildning på en arbetsplats med kollektivavtal för att på sikt kunna ta ut sitt yrkesbevis. Men det är inte ett krav som Arbetsförmedlingen ställer på företagen som tar emot före detta interner. – Vi vet inte om företag utan avtal betalar skatt eller är seriösa. Ska vi verkligen skicka ut de här killarna till sådana ställen? Vi borde ju hjälpa dem från att inte åka in igen, säger Krister Strömberg, yrkesutbildningsansvarig på Byggettan. Varje gång Arbetsförmedlingen ska besluta om anställningsstöd skickas ett papper till facket för ett yttrande. Då kollar facket upp om det finns avtal och försäkringar på det aktuella företaget. Sedan skickas pappret tillbaka till Arbetsförmedlingen med Byggnads kommentarer. Där kan det exempelvis stå att lönebidraget bör avslås då företaget inte har kollektivavtal. Men Arbetsförmedlingen gör inga avslag på grund av att avtal saknas – bara om företaget saknar försäkringar. Krister Strömberg köper inte att det skulle vara svårt att hitta företag med avtal som vill ta emot före detta interner. Bara i Stockholm finns det tusentals småföretag med avtal. Hela listan finns i hans dator. Men Arbetsförmedlingen har aldrig ringt och bett om att få ta del av den informationen. – Jag är tveksam till att vi ska fortsätta den här sortens utbildning om inte Arbetsförmedlingen ger de här killarna bättre förutsättningar, säger han. Fotnot: Den 24 maj träffas Byggnadsindustrins yrkesnämnd och Arbetsförmedlingen och diskuterar utbildningens framtid. Oftast rör det sig om stöd i form av lönebidrag eller nystartsjobb. Och det är stora pengar – lönebidraget kan betala 80 procent av internens lön under fyra år. Upp till 13 360 kronor i månaden. Nystartsjobb innebär att företaget får tillbaka dubbla arbetsgivaravgiften i bidrag. Räknat på en lön på 20 000 kronor blir det 12 500 kronor i månaden. TANKEN ÄR ATT BIDRAGEN ska hjälpa personer som haft det tufft att komma tillbaka till jobb och ett ordnat liv. Men det kan också locka oseriösa företag som vill slippa betala hela lönen. Så fort Arbetsförmedlingens handläggare godkänt bidragen hamnar ansvaret på myndighetens ekonomiavdelning. Därifrån sker mycket av överföringarna automatiskt, månad efter månad. – Det är helt omöjligt att veta om företag fuskar men om vi känner att något inte stämmer går vi in och kontrollerar dem, säger Juhlia. PLÖTSLIGT SLÅS DÖRREN till fikarummet upp. Tio killar släntrar in med blicken på kaffekokaren. Jörgen hälsar, klappar om någon, frågar hur det går. Han har ett och halvt år kvar till villkorlig frigivning. Men redan nu börjar han känna sig orolig. Missbruket har ställt till det med ekonomin. Skulderna hopar sig utanför murarna. Tar han ett vitt jobb kommer nästan alla pengar att försvinna i väg på gamla räkningar. – Jag får ju leva nära existensminimum men det är bara att göra. Jag får bita i det sura äpplet någon gång. Jag vill vara med i matchen igen, vara med i livet. Han stryker sig över huvudet. Suger länge på orden. Han vill bidra till samhället och göra rätt för sig men pengar måste han ha. Kanske behöver han inte jobba vitt alla dagar? – Rent ut sagt så hoppas jag på att man får ett litet extrajobb så att man kanske kan tjäna någon krona vid sidan om. Det är ju så. NR 7 MAJ 2012 BYGGNADSARBETAREN 33 Arbetsförmedlingen om kritiken VÄND!
Byggnadsarbetaren Arbetsplatsen
Byggnadsarbetaren Tävling
Byggnadsarbetaren Så funkar det
Byggnadsarbetaren Grejer & grepp
Byggnadsarbetaren Efter jobb
Byggnadsarbetaren Bildkrysset
Byggnadsarbetaren Inblick
Byggnadsarbetaren Sista ordet