Forskningssupplement 40 1
Forskningssupplement Tabell 5: Sammanställning av
effekter av insatser med begränsat eller måttligt starkt vetenskapligt stöd (=skuggat) där ingen skillnad fanns mellan grupperna fördelat på äldre och anhöriga. (RR relativ risk, SMD standardiserad medelskillnad, MD medelvärdesskillnad samt 95 % konfidensintervall) Äldre Anhörigstöd Kombinationsprogram Särskilt boende 6 mån RR 0,69 (0,45, 1,06) ADL 6 mån SMD 0,12 (-0,18, 0,42) Anhöriga Belastning 2-3 mån SMD -0,16 (-0,40, 0,08) 3 mån (t. sköra) SMD -0,24 (-0,74, 0,27) Livskvalitet 6 månader fysisk hälsa SMD 0,17 (-0,20, 0,55) psykisk hälsa SMD 0,17 (-0,21, 0,54) sociala relationer SMD -0,07 (-0,27, 0,13) Depression 2-3 mån SMD -0,07 (-0,44, 0,31) Depression 3 mån (t. sköra äldre) SMD -0,20 (-0,70, 0,31) Multimedia Socialt stöd Beteendeproblem 4 mån SMD 0,13 (0,34, 0,60) Särskilt boende 6 mån RR 1,22 (0,57, 2,59) Särskilt boende 15 mån RR 1,55 (0,71, 3,41) Särskilt boende 2 år RR 1,10 (0,64, 1,88) Fortbildning (pedagogisk utformning med flera moment) Individuell samordnare Vård- och omsorgskonsumtion Särskilt boende 6 mån RR 1,08 (0,44, 2,69) Sjukhem 1 år RR 0,93 (0,77, 1,11) Inläggning 10-12 mån RR 0,9 (0,77, 1,05) Vårddagar 6-12 mån MD -1,24 (-2,65, 0,18) Akutmottagning 6-12 mån RR 0,9 (0,76, 10,6) Medeltal besök akutmottagning 6-12 MD 0,03 (-0,08, 0,14) Läkarbesök 6-12 mån MD -1,18 (-2,77, 0,41) Öppenvård 1 år RR 1,0 (0,95, 1,05) Livskvalitet Livskvalitet 1 mån SMD 0,07 (-0,09, 0,23) Fysisk hälsa 6 mån SMD 0,0 (-0,07, 0,08) Psykisk hälsa 6 mån SMD 0,01 (-0,07, 0,08) Fysisk hälsa 2 år SMD -0,02 (-0,15, 0,1) Livstillfredsställelse Tillfredsställelse med: livet som helhet RR 0,84 (0,69, 1,02) fritid RR 0,92 (0,74, 1,15) vänner & bekanta RR 0,87 (0,7, 1,09) familjeliv RR 0,89 (0,74, 1,07) fysisk hälsa RR 0,86 (0,69, 1,07) Perfekt matchning 4 år RR 1,02 (0,9, 1,16) Depression 4 mån SMD -0,33 (-0,81, 0,14) Depression 6 mån SMD 0,05 (-0,22, 0,32) Depression 15 mån SMD -0,17 (-0,44, 0,11) Depression 2 år SMD -0,02 (-0,31, 0,26) mats i forskning. Det finns således viss forskning som är tillräckligt välgjord om effekter av insatser för sjuka och sköra äldre och som har gjorts i såväl svenska kommuner som i svensk och utländsk sjukvård. Detta kan förefalla något motsägelsefullt eftersom betydande kunskapsluckor avseende välgjorda forskningssammanställningar och studerade ämnen samtidigt har konstaterats (SBU, 2012b-c; 2014d). Översikterna visade att relevanta insatser som personalfortbildning med färdighetsträning och interaktiv inlärning, kombinationsprogram för anhöriga och individuellt anpassade samordnarinsatser kan påverka a) äldres hälsa (t ex förbättrad munhälsa, god matchning av nutritionsinsatser och minskad andel med lågt BMI samt minskat problembeteende bland personer med demenssjukdom) b) anhörigas hälsa (minskad upplevd belastning och depression) samt c) personals kunskap och attityder positivt, även om effekterna var blygsamma. Det vetenskapliga stödet för effekterna var vanligtvis otillräckligt vilket medför osäkerhet om den statistiska effekt som räknats fram 6.2016 socionomen 45