Forskningssupplement 40 1
Forskningssupplement »Ett svagt evidensläge är in
te symtomatiskt för det sociala området, det förekommer även inom medicinska områden.« Uppgradering kan göras vid stor effekt, tydligt samband mellan dos och respons liksom om det är sannolikt att effekten är underskattad. För rekommendationer i nationella riktlinjer som vanligen görs av brett sammansatta expertpaneler är det vetenskapliga stödets styrka väsentligt. Styrkan i en rekommendation beror också på hur hög prioritering som getts. Det hänger samman med avvägningar beträffande önskade och oönskade konsekvenser, värden och önskemål, resursåtgång samt om det handlar om hög- eller lågriskgrupper (Andrews m.fl., 2013b). Starkt eller måttligt starkt stöd innebär en stark rekommendation att utföra, eller inte utföra, insatsen. Vid begränsat eller otillräckligt vetenskapligt stöd blir rekommendationen svag, men det kan finnas tillfällen där det är bättre att använda en metod med begränsat vetenskapligt stöd än ingenting alls. En stark rekommendation innebär att åtgärden har en ganska hög likformighet, medan en svag innebär större variation. Detta kan innebära att det behövs längre tid för bedömning och individanpassning när ett beslut om insats med svag rekommendation fattas (Andrews m.fl., 2013a). Syfte Syftet med föreliggande artikel är att beskriva evidensstyrkan för fem relevanta äldreomsorgsinsatser, det vill säga effekterna för äldre samt anhöriga eller personal samt diskutera resultatens innebörd och handlingsmöjligheter för praktiken. Insatserna är: - individuell samordnare av vård- och omsorgsinsatser - vårdhund för äldre som bor på särskilt boende - munhygieninsatser för äldre i särskilt boende utförda av personal - fortbildning för undersköterskor och vårdbiträden i äldreomsorg - stöd till anhöriga som vårdar äldre med demenssjukdom eller som är sköra. METOD OCH MATERIAL De studerade insatserna till äldre respektive anhöriga är framförallt aktuella vid långvariga behov av vård och omsorg. Ämnesvalet byggde på två ytterligare kriterier: • insatsen förekommer i svensk äldreomsorg • ingen aktuell forskningssammanställning av god kvalitet finns (vetenskaplig kunskapslucka). För varje översikt har formulering av kriterier som de inkluderade studierna skulle uppfylla avseende undersökningsgrupp, insats, jämförelsegrupp, resultatmått samt studiedesign gjorts enligt internationell standard (Higgins m.fl., 2008). Identifiering och urval av studier Vetenskapliga studier om insatserna identifierades framförallt via sökning i litteraturdatabaser. Sökstrategier utformades efter kriterierna i varje översikt av informationsspecialist och projektansvariga, ofta med stöd av ämnesexperter. Studiedesignen skulle vara prospektiv med jämförelse av två grupper, en interventionsgrupp som fick insatsen och en kontrollgrupp som inte fick insatsen, i kontrollerade kliniska studier (RCT eller observationsstudier). Inga geografiska begränsningar fanns, men ibland sattes en bakre tidpunkt för att undvika gamla studier. Språkligt gällde publikationer på engelska och nordiska språk, ibland även tyska och finska. Först har två personer oberoende läst sammanfattningar av artiklar och bedömt vilka som ska läsas i fulltext. Fulltextartiklar lästes och bedömdes därefter oberoende av två personer för att avgöra relevansen. Dubbelgranskning har gjorts av minst 20 procent. Bedömning av studiernas tillförlitlighet En granskning gjordes av risken för att studieresultaten kan ha snedvridits på grund av metodologiska brister, så kallade bias. Det kan vara skillna6.2016 socionomen 39