Forskningssupplement 40 1
Forskningssupplement användes 2014, baserades på
statistik kring andel barn och unga som var föremål för heldygnsinsatser där en jämn spridning av kommuner och stadsdelar med hög, låg och genomsnittlig andel ingår. Forskning har visat att detta mått ofta sammanfaller med andra indikatorer på utsatthet (Lundström & Vinnerljung, 2001). Spridningen i urvalet kvarstår 2014 där de studerade kommunerna och stadsdelarna fördelar sig jämnt bland de med hög, medel och låg andel barn i påbörjade heldygnsinsatser. MÄTINSTRUMENTET Enkäten baseras på QPS-Nordic, ett mätinstrument för psykologiska och sociala förhållanden i arbetslivet. QPS-Nordic valdes då flera av de faktorer som i tidigare forskning beskrivits som betydelsefulla för socialarbetares arbetsmiljö ingick, exempelvis olika typer av arbetskrav, kontroll av beslut, rollkonflikter och rolltydlighet. Begreppsvaliditet, prediktiv validitet och skalornas interna validitet har bedömts vara god (Lindström et al.,1997; Dallner et al.,2000; Wännström et al.,2009). Enkäten innefattar totalt 170 frågor (27 skalor innehållande mellan 2-12 frågor samt 52 enskilda frågor av vilka 6 är öppna frågor). Vilka frågor som ingår i de olika skalorna i föreliggande delstudie samt de enskilda frågorna redovisas i tabell 2-5. Se Tham (2008) för en mer utvecklad metoddiskussion samt presentation av enkäten. De ovan beskrivna begreppen har sedan lång tid tillbaka använts inom arbetsmiljöforskningen. Höga arbetskrav i kombination med låg kontroll har kopplats samman med negativa hälsokonsekvenser (Karasek, 1979). Krav-kontroll modellen bygger på två grundantaganden. Det första är att orimligt höga krav får negativa hälsokonsekvenser om beslutskontrollen är låg (Johnsson et al.,1989; Johnsson & Hall, 1994). Det andra grundantagandet är att höga krav i kombination med hög kontroll ger individen möjlighet att använda en större repertoar av copingstrategier samt ökar motivation och arbetstillfredsställelse. Generellt sett innebär hög kontroll att större möjligheter ges för den enskilde medarbetaren att utifrån sina egna behov och sin specifika situation anpassa sig till kraven (Karasek & Theorell, 1990). Krav-kontroll modellen har kritiserats utifrån oklarheter i kontrolldimensionerna (de Jonge & Kompier, 1997) och det har hävdats att både krav och kontrollbegreppen behöver vidareutvecklats för att bättre svara upp mot kraven i dagens arbetsliv (de Jonge & Kompier, 1997; de Jonge et al.,2001., Mikkelsen et al.,2005). Samtidigt som ett visst stöd för positiva hälsoeffekter av ökad kontroll tycks finnas (Bambra et al.,2009) har senare studier indikerat att krav/kontrollmodellen då den används i human service organisationer som karaktäriseras av oklara mål, vaga serviceteknologier och svårigheter att mäta resultat (Hasenfeld, 1983; 2010) behöver utökas med feedback (Osman, 2010; Preston, 2015). I dessa organisationer är det inte tillräckligt att ha hög kontroll för att den skyddande effekten ska uppnås. Information om måluppfyllnad i form av feedback från omgivningen krävs. Även rollkonflikter och rolltydlighet (Rizzo et al.,1970) har länge varit centrala begrepp inom arbetsmiljöforskningen. Ett flertal studier bland socialarbetare pekar på samband mellan rolloklarhet och bristande arbetstillfredsställelse (Glisson & Durick, 1988; Balloch et al.,1998; Pousette, 2001) medan rolltydlighet i tidigare studier visat sig predicera arbetstillfredsställelse (Harrison, 1980; Carpenter et al.,2003) och psykisk hälsa (Stanley et al.,2007) hos socialarbetare. Den höga arbetsbelastning socialsekreterare ofta upplever kan bidra till ökade rollkonflikter då det inte alltid är möjligt att utföra sitt arbete i enlighet med professionens normer och etiska riktlinjer (Maslach et al., 2001). Rollkonflikter har även visat sig ha samband med avsikt att sluta bland socialarbetare (Acker, 2004; Kim & Mor Barak, 2015). Emotionell utmattning beskrivs ofta som kärnbegreppet i MBI (Koeske & Koeske, 1989; Shaufeli & van Dierendrock, 1993) och som en generell och mångsidig dimension i mått på välbefinnande (Enzmann et al.,1995). GHQ12 (Goldberg, 1978, Banks et al.,1980) är ett väletablerat mätinstrument för att bedöma psykisk hälsa. Instrumentet innehåller tolv frågor som rör koncentration, sömnsvårigheter, oro, energi, självförtroende och välbefinnande. GHQ12 har tidigare använts i brittiska studier bland socialarbetare och har där visat på hög förekomst av psykisk ohälsa (Coffey et al.,2004; Evans et al., 2005; Carpenter et al.,2015). I valideringsprocessen av QPS Nordic användes emotionell utmattning och GHQ12 som utfallsmått (Lindström et al.,1997; Dallner et al.,2000). Genomförande Enkäten distribuerades, liksom vid den tidigare datainsamlingen, genom besök i varje arbetsgrupp vid ett tillfälle då gruppen var samlad till 6.2016 socionomen 21