NG Gbg 1
EN KOMISK TRANSITION Aborter, graviditeter eller
menssmärtor – berättelser som skildrar kroppsliga erfarenheter är en trend i dagens serieklimat. I serietecknaren Olivia Skoglunds seriedebut Nästan i mål! – en komisk transition får läsaren följa en kropp i förändring. TEXT: NORA MAKANDER FOTO: DAVID MÖLLER F ör bara några dagar sedan vibrerade Malmö av vårstämning, men nu är avsaknaden av solljus dränerande. På ateljékollektivet Leslie i stadsdelen Seved träffar jag serietecknaren Olivia Skoglund. Om en månad debuterar hon med serieromanen Nästan i mål! – en komisk transition på Galago förlag. – Jag brukar säga att jag fick lite hybris, skrattar Oliva när hon berättar om hur boken blev antagen. HYBRIS ELLER INTE, Nästan i mål! handlar om Olivias könstransititon. Med naivistiskt mangainspirerade strippar i svart bläck berättar Olivia om sina erfarenheter som transkvinna och hur allting började. – Jag tänkte länge att jag skulle skriva fiktion, men jag tyckte att det kändes mer utelämnade på något sätt. Grejer i ens liv är ändå något man måste stå för och äga privat, så då kändes det lättare att berätta om det. Att komma på något och sen behöva stå för att man kommit på det med sin fantasi känns mer läskigt. OLIVIA ÄR UTBILDAD på Serieskolan i Malmö och det har gått fort med debuten. För mindre än ett år sedan slutade hon skolan och större delen av materialet var redan klart under skoltiden. Men att det skulle bli en seriebok var ingen självklarhet. Avsaknaden av liknande berättelser var påtaglig och när Olivia började rita fanns det inga seriealbum att luta sig mot. Istället blev det viktigt att skriva en bok som hon själv ville läsa, berättar hon. – Det lilla som fanns som skildrade transpersoner var väldigt fokuserat på ett före och ett efter, berättar hon. Att man var den här identiteten, men inte sedan. Folk försvinner ett tag eller gör en operation och kommer ut på andra sidan. Det fanns liksom ingen diskussion om vad som händer under tiden man går igenom en transition eller hur synen på kroppen och sexualiteten förändras. I NÄSTAN I mål! kastas läsaren fram och tillbaka mellan olika tidpunkter, rum och platser. Med utgångspunkt från ett återkommande terapisamtal på transutredningen rör sig Olivia associativt mellan minnesbilder från barndomen, besök på vårdcentraler och laserkliniker till vardagliga situationer och reflektioner. – Jag ritade allt som kapitel, men sen har min redaktör kastat om ordningen. Så jag vet inte heller vad man ska kalla det, berättar hon. TROTS OMKASTNINGEN OCH den uppbrutna kronologin går kapitlen fortfarande att ana. För utifrån fyra kategorier (hår, bröst, könsdelar och blick) försökte Olivia kartlägga den kroppsliga förändring som hon genomgick samtidigt som hon arbetade med boken. Här framställs allt från oönskad hårväxt till skiftande kroppsuppfattning och omgivningens blick. I takt med sin påbörjade transition märkte Olivia även hur hennes förhållande till kroppen förändrades. – Jag gick från att ha en väldigt dissociativ känsla till min kropp, innan jag började ta hormoner och så. Vissa grejer som jag kanske var missnöjd med innan, blev jag nöjd med och kanske tvärtom om. Jag märkte hur fokus skiftade på något sätt. Men jag tänker också att alla tjejer är besatta av sina kroppar. På något sätt är väl alla det. – På något sätt och på olika nivåer. Det finns ingen som inte är det. Men jag ville liksom visa hur transtjejer kan bli det och hur man faller in i samma mönster. För jag märkte ju det tydligt. När jag började se skillnader, så började jag också få samma nojor som typ tonårstjejer har. NR 03, 2020 | NÖJESGUIDEN 23