STT 1
18 TYCK TILL REDAKTÖR: PER-OVE STÅHLBRAND · 070-3
53 13 72 Lev livet som en katt Nytt år, nya vanor, nya gymmedlemmar, nya bantningsmetoder, mindre nagelbitande, lyckligare förhållanden, mer kärlek, mindre stress, mindre socker, mer fiber, nya klädstorlekar, mer grönt te, mindre portioner, mer pluggande, mindre festande, mer tid med vänner, mer löften, mer mål. Jag blir galen. Det går inte att gå in på ett enda socialt medie, öppna en enda tidning eller prata med en enda vettig människa utan att någon form av målsättning ska diskuteras. Inte nog med att folk lovar saker de absolut inte kan hålla, de verkar få total minnesförlust när klockan slår 00.00 på nyårsafton. Vem har någonsin hållit ett nyårslöfte längre än tre månader? Det finns säkert någon, men denna någon är i så fall undantaget som bekräftar regeln. Regeln om att nyårslöften finns för att brytas. Jag har själv haft nyårslöften. Och stora mål. Men jag har insett att det inte fungerar, det blir för mycket, ingen kan ändra på sig själv på några minuter. Snyggare, trevligare och lugnare Har en hel del att lära av våra fyrbenta vänner! Fyrbent lärdom Det slår mig att vi faktiskt har en hel del att lära av våra fyrbenta vänner. Nyårslöftena skulle inte vara så svåra att hålla om de gick ut på att sova när vi är trötta och vakna när vi är utsövda. Äta när vi är hungriga och dricka när vi är törstiga. Inte planera så mycket, utan ta dagen som den kommer. Visst skulle vi träna ibland, men bara när vi känner för det och om det är tillräckligt roligt. Vi kan umgås med vänner då och då, men bara så länge det roar oss. Livet är för kort för att ödsla tid på vänner som sover när vi är vakna och är vakna när vi sover. Ibland skulle vi ta en promenad, men inte om det regnar, det finns inget uppfriskande i att bli blöt och kall. Vi skulle se till att hålla oss hela och rena, men inte bry oss särskilt mycket om det råkar bli lite extra hull på magen under vinterhalvåret, en mjuk mage tyder på välmående och är dessutom mycket mysigare att gosa med, och är det något vi ägnar mycket tid åt så är det gos. Det gör ju att vi känner oss snyggare, trevligare och lugnare. Se där, att leva mer som en katt verkar kunna vara en betydligt trevligare väg till samma gamla nyårsmål! Elin Larsson, krönikör i STT, är uppvuxen i Sexdrega och bor i Holsljunga. Här skriver hon om vardagsfunderingar ur en ung Kindsbos perspektiv. Tipsa henne gärna på elin@stthuset.com. Hon finns även på annumeraelin@blogspot.com. ALLA I SJUHÄRAD SKA HA TRYGGHET Vems sida väljer du? Hjälp oss att få fler att ta ställning mot mobbning. SMS:a FRIENDS till 72980 för att skänka 20 kronor till Friends arbete. FRIENDS HAR ETT 90-KONTO, POSTGIRO 90 05 27- 3, OCH GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL SOM TRYGGAR ATT PENGARNA GÅR TILL RÄTT ÄNDAMÅL. Insatstiderna för ambulansen är i vissa delar av Sjuhärad allt för långa, sett till det mål regionen satt upp om att minst 90 procent av alla prio ett larm ska nås inom 20 minuter. De områden som har sämst tillgänglighet är bland annat Tranemo och delar av Svenljunga och Ulricehamn. Inte ens i Borås nås de uppsatta målen. Det kommer ta tid att nå målet. Därför har regionen under ett antal år skrivit avtal med kommunernas räddningstjänst om IVPA ( i väntan på ambulans), för att ändå ge viss trygghet hos befolkningen där inställelsetiden är som längst. Detta avtal har inneburit att vid akuta larm som hjärtstopp, andningsproblem, olyckor med mera, har räddningstjänsten larmats ut och varit på plats tills ambulans anländer – de har kunnat rädda liv, skapa lugn och trygghet och även lotsa ambulansen rätt. Räddningstjänstens personal har naturligtvis inte sjukvårdskompetens som ambulansens specialistutbildade sjuksköterskor och kan aldrig ersätta en ambulans, men har fungerat utmärkt som en trygghetsfaktor för människor med långa avstånd till akutsjukvården. På grund av ökat behov av utryckningar av räddningstjänsten har kostnaderna ökat. Regionstyrelsens ordtrygghets”IVPA är en viktig faktor.” UR INSÄNDAREN förande Gert-Inge Andersson (s) har på en direkt fråga från kommunerna lovat att IVPA ska fortsätta som tidigare och att de pengar, cirka en miljon kronor, som saknas i Sjuhärad inte ska vara något problem. Men hittills har den lokala politiska ledningen i Hälsooch Sjukvårdsnämnden och SÄS styrelse mest kastat runt frågan som en het potatis ingen vill ta i. Att ta ansvar även för dem som bor i ytterkanterna i Sjuhärad verkar inte aktuellt. Vi centerpartister säger: ta oavsett var i Sjuhärad de bor känner trygghet och att de kan nås snabbt när olyckan är framme. Människor måste få vara trygga även i Tranemo, Svenljunga och Ulricehamn! Ett tips på vägen: återgå till de gamla avtalen mellan Räddningstjänsten och ambulansen, som var lokalt anpassade efter avstånd och praktiska förutsättningar. Målet att nästan alla ska kunna nås akut av ambulans inom 20 minuter kommer att ta tid att nå - i väntan på det är IVPA en viktig trygghetsfaktor. ansvar! För oss är det viktigt att alla människor Kommunstyrelsens ordförande i Tranemo Kommunstyrelsens ordförande i Svenljunga Ann-Christine Simonsson (c) Dalstorp, Regionfullmäktige Cecilia Andersson (c) Borås, Regionfullmäktige Kommunstyrelsen i Mark Leif Sternfeldt (c) Eva Johansson (c) Roland Karlsson (c)ordförande i Sjuhärad FELSTAVAT I LIMMARED I Limmared har en broschyr tryckts om bland annat Glasets hus, antikaffärerna och en gnutta historia. Det är bra! Mindre bra är att det finns tre stav- och textfel i densamma. Nils-Roland FALSK MATEMATIK Ett nytt år och förhoppning om bättring på många sätt. Ett område som kräver bättring är hur verkligheten beskrivs av företrädare för Alliansen i debatt och insändare i vår lokalpress bland annat. 18 december kunde man i BT läsa om hur mycket olika inkomstgrupper tjänat på jobbskatteavdragen. Så här uttalade sig den moderate riksdagsmannen Jan Ericsson: ”Det är dags att hyfsa skattedebatten. Alliansens skattepolitik har sänkt skatten för alla löntagare och pensionärer, och har främst gynnat dem med låga eller normala inkomster” Låga eller normala inkomster? Vad menar han med det? Crister Persson (c) Att det finns onormala inkomster, helt rätt! Men dit vill jag nog istället lägga kategorin som ligger på miljonen och över. Man kan inte som denne man tro att sifferdribbliling, procentsatser i fel jämförelse, mer procent men färre kronor och så vidare håller i längden . Till slut faller det! Och gladeligen är det genomskådat och istället för propaganda blir det till en björntjänst gentemot Alliansen, det tackar jag och många andra för. Det avspeglas ju också i väljarsympatiundersökningar. Ericsson hävdar att låginkomsttagare har tjänat mer än höginkomsttagare på jobbskatteavdragen. Hur räknar han då? Han hävdar att dom rikaste och dom med högst löner betalar en större del i procent av de totala inkomstskatterna. Det är riktigt, men ger inte en korrekt helhetsbild . Fakta är att dom med högst löner betalar mer i skatt nu jämfört med lågavlönade beror ju på att klassklyftorna och löneskillnaderna har ökat avsevärt sen Alliansen tog över. Dom mest välbeställda tjänar jämförbart mer och mer än lågavlönade och då blir ju också den totala skattesumman för dom rikaste större. Verklig fakta i pengar när det gäller vad Alliansens jobbskatteavdrag inneburit ser ni här. Så här mycket har våra plånböcker fyllts på efter Alliansens fyra tidigare Jobbskatteavdrag: Årsinkomst 160 000 - 199 000: 12 500 kronor. Årsinkomst 200 000 - 239 000: 15 400 kr. Årsinkomst 240000 - 279000 : 18 000 kr. Årsinkomst 500 000 och där över: 21 000:vänder man när man som Ericsson påstår att den lågavlönade har tjänat mest på detta? Vilken matematik anJo, som Peps Perssons Löftet brukar i slutändan bli att minska stressen, men effekten blir den motsatta. Och i takt med att gymmet tappar medlemmar ökar försäljningen av snabbmakaroner, och någon gång i mars är vardagen återställd och vi tänker att till sommaren då ska vi minsann bli snyggare, trevligare och lugnare. förnöjt och sover på skrivbordet, bara för att det råkade vara där han befann sig när han blev trött. Jag tror att vi fokuserar fel. Vi bestämmer oss för att inte stressa, när löftet borde vara att ta det lugnt. Det är en betydlig skillnad, grundinställningen är inte stress, utan lugn. Jag tittar på min katt när jag skriver det här. Han stressar minsann inte, utan ligger Rovdjurspolitiken går Debatten om rovdjurspolitiken har rört upp många känslor i Sverige, konstaterar centerpartiets Lena Ek och Kerstin Hermansson i veckans debattartikel. Vid årsskiftet inleddes en ny era i Sveriges rovdjurspolitik. När riksdagen nu beslutat om rovdjurspropositionen kan vi få en förvaltning som bygger på uppdaterade mål och utökad regionalisering av besluten. Sverige har aldrig haft så många stora rovdjur som vi har idag. Det är något som gläder alla som arbetar med att vårda vår biologiska mångfald. Men det ställer också krav på att förvaltningen av arterna tar hänsyn till de som lever och verkar i rovdjurstäta områden. Vi måste gå in i ett normalläge för rovdjursförvaltningen som utgår från att stammarna har nått nivåer med stabil tillväxt och livskraftighet. Det var också detta som förra årets rovdjursutredning tog fasta på, liksom den Vargkommitté som leddes av landshövding Peter Egardt. När det gäller jakt på rovdjuren, har debatten efter att propositionen presenterades i september tyvärr missriktats. Inget i de nya målen berör massavskjutningar eller kraftiga begränsningar rovdjur som Aldrig haft så många vi har i dag. KERSTIN HERMANSSON av stammarna. De bygger i stället på att behålla så kallad gynnsam bevarandestatus, det vill säga att formulera ett mål för förvaltningen som inte får underskridas. Om så skulle ske, har vi inget normalläge längre – då måste särskilda åtgärder sättas in för att återfå livskraftigheten. Däremot är det ett faktum att vi i vissa delar av landet har en hög koncentration av vissa rovdjur. Där måste förvaltningen kunna utformas så att koncentrationen av främst varg och björn blir mindre. En annan skevhet i debatten har varit att rovdjurspropositionen öppnar upp för jakt på kungsörn. Även detta är helt fel. Propositionen innebär ingen försvagning av skyddet för kungsörnen och det kommer inte att bli tal om att jaga arten. Vi fastställer att kungsörn har gynnsam bevarandestatus i Sverige, en nivå som sätts till 150 häckningar och innebär dokumenterade föryngringar. Det är i princip samma mål som i den förra rovdjurspropositionen. STT Vecka 2 onsdag 8 januari 2014