Sten Sten 4/2022 omslag
Sten Innehåll
Sten ledare: Hur blir vi mer attraktiva?
Sten Kort & gott: Sara Ekholm Ericsson ställer ut,
stark efterfrågan på natursten etc
Sten K-sten: Blå Hallen i Stockholms stadshus
Sten Intervju : Maja Bakken
Sten karavan får Stenpriset för Uppsalas nya gågat
a
Sten Projekt: Villa Borghamn
Sten Projekt: Enbacksparken
Sten Porträtt: Claes Hake, skulptör
Sten Stenkultur: Valvbroar
Sten Stenskolan kapitel 3: förädling och bearbetni
ng
Sten Juridik. Ekonomisk säkerhet för täktverksamhe
t JURIDIK EKONOMISK SÄKERHET Säkerhetsmodell slår olika hårt mot brytande företag Vilket belopp är en betryggande nivå? Allt fler ifrågasätter de schabloniserade beräkningar av ekonomiska säkerheter som utkrävs av den som bedriver täkt - verksamhet. En granskning bekräftar också att praxis kan variera kraftigt beroende på myndighet – och att det sällan görs skillnad på olika täktverksamheter. TEXT CAROLIN HAMMAR & SOFIA LÖWE, JURISTER VID ADVOKATFIRMAN DELPHI innan en täktverksamhet får påbörjas eller drivas vidare enligt tillståndet måste innehavaren ställa en betryggan de ekonomisk säkerhet. Syftet är att säkerställa att skattebetalarna inte tvingas bekosta en efterbehandling eller återställning av mark och vatten där verksamheten bedrivits. Vanligtvis avlutas en täktverksamhet på initiativ av tillståndshavaren, men det finns alltid en risk att täktbolaget försätts i konkurs och att verksamheten avbryts i förtid. Tillämpning av schabloniserade beräk - ningar har på senare tid ifrågasatts och en granskning av praxis visar på behov av ut - förliga motiveringar från täktbolaget. Den återkommande frågan är: vilket belopp motsvarar en betryggande säkerhet? Betryggande för ändamålet Den ekonomiska säkerheten ställs i samband med att tillstånd meddelas ( 9 kap. 6 e § miljöbalken). Det är tillståndsmyndigheten som formellt sett godkänner säkerheten, under förutsättning att den är betryggande för sitt ändamål. Alla gängse former av säkerheter på den finansiella marknaden brukar accepteras. Vanligt förekommande är bankgaranti och spärrat konto, men även moderbolagsborgen kan godtas. Mark- och miljööverdomstolen (MÖD) har i vägledande rättsfall uttalat att det är verksamhetsutövaren som ska tillhandahålla den utredning som behövs för 40 prövningen av den ställda säkerheten (exempelvis i mål nr M 9916-15 ). Myndigheten ska alltså inte behöva ha egen kompetens för att analysera och göra ekonomiska bedömningar, som en del mer komplicerade upplägg kräver. Säkerheten kan justeras i efterhand Säkerheten kan även ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. Att bygga upp en säkerhet successivt ställer höga krav och kan förenas med krav på en succesiv efterbehandling. Både myndigheter och tillståndshavaren kan i senare skede ansöka om justering av den ekonomiska säkerheten. Enbart generella utgångs punkter i miljöbalken De generella bestämmelserna om säker - het beskrivs i 16 kap. 3 § miljöbalken. Där emot anger miljöbalken inte i närmare detaljer vad som ska täckas och hur beräkning ska ske. Förarbeten beskriver att det ska handla om en kostnad för av hjälpande av miljöskada och andra återställningsåtgärder. Även kostnader för anlitande av konsulthjälp och utredningar kan ingå. Efterbehandlingen av täktområdet kan exempelvis omfatta en avstädning, ett säkerställande av att det inte finns några kemikalier, drivmedel eller liknande miljöskadliga ämnen kvar och att området säkras mot fallolyckor. Det kan också finnas behov av att slänta ned bergpallarna, skogsplantering av omgivande ytor eller andra frivilliga åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden. Schabloniserade beräkningar Inom täktbranschen har Miljösamverksam Sveriges schabloniserade beräkningsmodell tillämpats i flera fall. Modellen har fördelen att det ökar förutsägbarheten för både verksamhetsutövaren och myndigheter i tillståndsprövningen. Nackdelen är att den inte ger en rättvisande bild av de faktiska kostnaderna för efterbehandlingen och kan medföra en orimligt betungande kostnad för täktbolaget. Miljösamverkan Sveriges modell kan i korthet beskrivas enligt följande. Kostnaden för efterbehandling av brytningsområdet och övriga verksamhetsytor antas ofta till fjorton ( 14 ) respektive fyra ( 4 ) kronor per kvadratmeter. Beräkning görs för hela tillståndstiden med tillägg för ytterligare två år. Därtill ska inflationen räknas med utifrån ett medelvärde baserat på de tio senaste åren enligt statistik från SCB. Den schabloniserade modellen lanse rades år 2006 och tillämpas än i dag. Efter MÖD:s avgörande i mål nr M 10574-19 har dock synen på modellen ändrats. Domstolen belyste då det
Sten Sociala medier: över 1000 följare på Instagra
m
Sten Krönikan: Kasta ett öga uppåt väggarna
Sten Marknaden: Annonser