STT 1
4 Bygg, Bo & Energi - bilaga som medföljer STT Ve
cka 41 onsdag 12 oktober 2016 Stiger och sjunker i värde STIGANDE Serveringsvagnar från 1950-60-70-talen har blivit populära. Ofta i mässing med glasskivor. Förr kunde man köpa dem för 300-400 kronor. Nu kan de gå för 2000-4000 kronor. SJUNKANDE Salongsbord, som spelbord och fällbord från 1800-talets början, kunde förr vara dyra på auktion, uppåt 20 000 kronor. Men de har gått ner i pris till kanske 4 000 kronor idag. Är de från sekelskiftet 1900 kostar de någon hundralapp. Men släng dem inte för det, de är användbara och praktiska möbler. KOLLA SÄRSKILT UPP Leksaker ska man inte slänga utan att ha kollat upp dem. Ett exempel är stadsbudskillarna som fi ck ett gäng Star Wars leksaker från 1970-talet som höll på att hamna på tippen. De gick för 10-15 000 kronor på auktion. Eller en leksaks-fl ygplanskropp i plåt som gick för 9 000 (en komplett kostar 100 000). KÄLLA: DAVID BROLIN, BUKOWSKIS Bukowskis säljer föremål från 1 500 kronor och uppåt och har cirka 50 specialister på olika områden. Värderaren David Brolin brinner för leksaker och modern keramik, porslin, vapen, medaljer och knepiga samlarföremål som autografer och affi scher. Här i Bukowskis Markets lokaler i Västberga. FOTO: BUKOWSKIS Släng inte saker, sälj på loppis eller auktion ÅTERVINNING Svenskarna tycker det är viktigt med återvinning. Ändå slängs till stor del de inredningsprylar och möbler vi vill göra oss av med. David Brolin, värderare på Bukowskis i Stockholm tror det kan bero på att det upplevs krångligt att sälja. I somras skickade auktionshuset Bukowskis i Stockholm, med fi lialer i Göteborg och Malmö, ut en debatt - artikel om en Sifo-undersökning. Den väckte uppmärksamhet och fi ck konsumentminister Per Bolund att besöka Bukowskis förra veckan. Undersökningen visade att 85 procent av de tillfrågade tyckte det var viktigt med återvinning. Samtidigt slängde 38 procent av de tillfrågade den senaste möbeln eller inredningsprylen de inte längre ville ha. – Många kommer till oss med något, som det sista stoppet innan soptippen, bara för att dubbelkolla. Men många åker direkt till tippen, säger David Brolin, värderare på Bukowskis i Stockholm. Det fi nns en ekonomisk aspekt av det, att man kastar saker som är värda pengar. Och miljöaspekten är att man slänger saker istället för att fi xa till dem, för att kunna fortsätt a använda dem. – Har möbeln skavanker, en fl äckig skiva, så går det enkelt att snygga till. Istället köper man nya saker som belastar miljön att tillverka. – Det var skillnad förr! Vi har några spetsglas från 1800-talet där ett glas har en fot av trä. Glas var dyrt då och man lagade istället för att slänga. Vem skulle göra det med ett trasigt dricksglas idag? Det fi nns samlare av föremål som lagats på sinnrikt sätt , glaset med träfot kan inbringa 1 000 kronor. Det handlar också om vårt kulturarv. Allmogeföremål som vi inte har någon användning för idag har vi ändå en viss förståelse för att spara, vilket är bra. –Men folk kastar rikmor vara mer tillgängliga. Men idag är det lätt att bara ta en bild av möbeln med telefonen och mejla, och få svar inom någon dag. ”Glas var dyrt då, man lagade istället för att slänga.” tigt fi na och ovanliga grejer för att de inte har kunskap. Dett a trots att tv-program om antikviteter som Antikrundan har två miljoner titt are. David Brolin tror att det i viss mån kan bero på att slänga är det enklaste alternativet. – Där behöver vi på auktionsfi rDAVID BROLIN Kan folk vara rädda att känna sig dumma om de kommer med något som inte är något värt? – Så kan det vara, lite typiskt svenskt. Det kommer kunder med mormors kaff eservis som var dyr att köpa då och som de fått höra är värdefull, men idag är det Rörstrandsserviser som Berså som säljs bäst. Men man ska ändå våga fråga, och ofta kan det vara något annat som sticker upp ur en påse som är det intressanta. – Kanske en gammal leksaksbil av plåt från 1930-talet. Medvetenheten om gamla föremåls värde skiljer sig beroende på var i landet man bor, tycker han. – I Hälsingland vet man att allmogeskåpen är mycket värda, men är mer benägna att slänga 50-tals möbler på tippen. I Stockholm kan det vara tvärtom, säger David Brolin. Men även om vissa möbler, mörka möbler från 1900-talets början, inte betingar något högre pris på auktioner så kan man fortfarande använda dem. – Jag har förståelse för att man köper nya möbler, det gör jag också. Men jag köper aldrig ett matbord, stolar eller en byrå nytt . David Brolin tycker det är konstigt att en utdragssoff a från slutet av 1800-talet kan kosta 50 kronor, men en trave ved 1 000 kronor. ANN SOFIE WAHLBERG annsofi e@stthuset.com STT frågar 2 antikhandlare: Slänger folk fel saker? Peter Lindqvist-Ståhl Antikhandlare med butiken Antika krusiduller, Limmared Man märker att tv:s Antikrundan har gjort att folk fått upp ögonen för att saker kan vara värda något. Men jag tror inte att de tänker på vilket kulturarv det handlar om. Många kommer in i butiken och säger ”En sån hade vi”, men när de skulle ta hand om föräldrarnas dödsbo så hade de inte kunskap och tid, de körde till tippen eller slängde på elden. Det är ju enklare. Kanske har man en anhörig i Tranemo men bor själv 20 mil bort. Då tar man vara på smycken och bankpapper, resten kör man till tippen. Det är synd för en auktionsfi rma kan ju både titt a och hämta. Det man tror är värt något, det som var dyrt kanske på 1970-talet är inte så mycket värt idag. Men jag frå gar ofta vad har ni i uthuset? Och där står slagbord och skänkar. När folk ringer och undrar ”Kan möbeln vara värt något”. Då svarar jag ”Vänd på den, har det någon stämpel? Googla på den!” Det man kan tänka på är att nytillverkade möbler inte är i närheten av den kvalitet som gamla möbler har. Både och. Det folk tror är väldigt värdefullt som kostade mycket för 30 år sedan och behåller, det är inte efterfrågat idag. Idag är 1950-tal och 60-tal efterfrågat, teakmöbler särskilt med stämpel på designern, eller klädda möbler från den tiden, med Josef Frank-tyg. Har man levt med möblerna i 40-50 år, så kanske man inte tänker på att de är efterfrågade. Man ska lämna in saker, vi kan ta hand om det mesta och det kommer till användning. Vi har ett samarbete med Återbruk i Limmared och Lett land, dit vi skickar sådant som inte efterfrågas här. Soff grupper, sängar, bokhyllor, användbara halvmoderna saker. I Lett land fi nns efterfrågan, de har inte samma utbud och ekonomi som här. Om man ska ta hand om ett dödsbo och inte har kunskap, kan man vända sig till en seriös antikhandlare. Om man inte bryr sig om priset men vill att det ska komma till användning, så ordnar man en loppis. Thomas Johansson Auktionshallen Limmared och Antik och Antikvariat Tranan ENKÄT: ANN SOFIE WAHLBERG FOTO: PRIVAT OCH STT ARKIV