NG Malmö 1
”VÅRA KOMPISAR SÄGER TILL OSS ATT SLUTA PRATA SÅ.
” A llt oftare byter personer i min omgivning sätt att prata. För det mesta är förändringen knappt märkbar, men ibland är skiftet stort och sker på flera håll samtidigt. Ett tag var det Jonatan Unges hybridmål mellan stockholmska och skånska som var på allas läppar (Jag pratade en gång med en komiker som berättade att hans standupspecial blivit omöjlig att klippa eftersom han upptäckt att han pratade och rörde sig som Jonatan Unge.) En gång i tiden var det Della Q-redaktionens surrande i-ljud som kunde höras på varje uteservering värd namnet. Att språket påverkas av massmedia är inte något nytt i sig, men det tycks ske i en aldrig tidigare skådad skala. SOMMAREN 2020 BÖRJADE den här iakttagelsen anta en allt mer olustig karaktär. När podcasten Ursäkta seglade upp på poddtoppen kunde uttryck myntade av radarparet Johanna Nordström och Edvin Törnblom plötsligt höras i vloggar och Instagram stories från hela landet. Duon säger “rackt av” istället för “rakt av”, “seluta” istället för “sluta” och inleder var och varannan mening med “Då vart man” eller “Nej men”. Podden har vunnit både folkets och influerarnas kärlek, och det märks på det svenska språket. Jag undrar vad upphovsmännen själva känner inför detta skifte, och kontaktar den minst upptagna halvan av duon, Edvin Törnblom, för att ta reda på varifrån uttrycken kommer. När började du märka av att folk pratade som dig och Johanna? – Men gud, det är så svårt att säga. Men det var väl i somras som, det låter så oödmjukt att säga, men det var ju helt… Alla började prata så. Linn Ahlborg började prata som oss på sin insta story, Bianca Ingrosso gjorde samma sak, hela hennes entourage gjorde samma sak. Men det är ju inte bara influencers, jag har sett att vissa manliga komiker har börjat kommentera som er på Instagram. De kan skriva ”skriker” under inlägg och så. Då vill man ju skriva ”Du skriker inte alls”. – Skämtar du? Det där är så sjukt. Jag har tagit fram några exempel så att folk som inte lyssnar på podden ska förstå hur det låter. – Ja, för det är verkligen ett problem, vem lyssnar inte? Nej, jag skoja. Ni säger ”rackt av” istället för ”rakt av”. – Det var Johanna som la till ”ck”. Men det var många som hade sagt rakt av innan, jag tror det var Linnéa Wikblad i PP3 eller Julia Frändfors som började. “Seluta” istället för “sluta”. – Det kommer från Pernilla Wahlgren i säsong ett av Wahlgrens värld. Hon la till ett ”e” mellan ”s” och ”l” för att betona: “Nej men se-luta”. Så det är också rackt av snott. Varifrån kommer er språkmelodi? – Alltså den grundar sig ju delvis i en jargong jag och en kollega och kompis hade när vi gjorde ungdoms-tv på Svt. Då började vi prata som om vi jobbade i butik. När vi satt och jobbade kunde vi säga: “Vill du ha kvitto på det? Påse?” Mitt i ett samtal. När jag och Johanna startade podden tror jag det blev en sorts skyddsmekanism när vi inte hade något att säga, då kunde man dra till med det tonläget som utfyllnad. Hur känns det att det fått så stor spridning? – Nej men det är jättekul, det är bara så roligt hur saker sprids. Det är många som skriver till oss att “Ja, jag får ju inte umgås med mina kompisar längre för att jag pratar så mycket som er och de tycker det är skitirriterande.” Och vi tyckte ju “Då vart man” eller “Då var det jag som…” – Det tror jag kommer från Ben Mitkus, när han blev dumpad och la ut en bild på sig själv och skrev “Då vart man dumpad”. Det blev ju ett meme sen. Att inleda meningar med “Nej men…” Det hör man i flera poddar, och i Bianca Ingrossos och Linn Ahlborgs vloggar. – Jag har alltid skrivit nejmen som ett ord, jag trodde det stavades så och använde det jättemycket. Sen tror jag det var Fredrik Söderholm som sa till mig att det bara var jag som stavade det så. Då började jag använda det mer och mer så: “Nejmen jag DÖR.” det först, när vi började märka av det. Folk skickade fyllevideos till oss där de sa “Då var det jag som…” Det tyckte vi var cringe, och då hade vi egentligen redan tröttnat på det. Men vi pratar ju fortfarande så själva, och det är ju en väldigt irriterande dialekt. Jag har också kompisar som sagt: “Ni måste verkligen sluta prata så.” Sen märker man att de pratar så själva, att det slinker in. Så de får väl för fan… Bestämma sig. Har ni skapat ett monster? – V-e-r-k-ligen. URSÄKTA-SVENSKAN ÄR långt ifrån den enda poddsociolekten som fått stor spridning det senaste året. Min magkänsla säger mig att jag behöver hjälp av någon med expertkunskap för att kunna navigera på dessa djupa vatten. Jag kontaktar sociolingvisten Nathan Young för att ta reda på hur han ser på poddarnas inflytande över svenskarnas vardagsspråk. Har poddindustrin gjort att nya uttryck fortare får fäste? – Det korta svaret är ja. Att nya uttryck fortare får fäste beror på flera faktorer i samspel, en är att massmedierna blir mer skräddarsydda. Senmodernitetens utbud av poddar, Netflix-serier och Youtubeklipp har medfört helt nya möjligheter att anpassa vad du tar del av, då är det också mycket möjligt att den media man konsumerar präglas av en viss accent. I förlängningen blir det också en NR 1, 2021 | NÖJESGUIDEN 17